<p>Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik.</p><p>Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll.</p><p>Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare.</p><p>Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.</p>

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet. De teorier som används är politiskt styrning samt policyprocessen som tittar på de stadier som ett beslut går igenom från initiering till efterkontroll. Uppsatsens material består i huvudsak av kulturpolitiska styrinstrument samt intervjuer som gjorts med representanter från Malmö stads kulturpolitik och representanter från Malmös kulturutövare. Resultatet av denna uppsats är att det råder delade meningar om hur verkligheten ser ut i det konstpolitiska klimatet i Malmö stad. Konstutövarna har en uppfattning om att kommunikationen mellan utövarna och Malmö stad är bristfällig och de känner sig många gånger negligerade. Politikerna är av en annan uppfattning, de anser att kommunikationen fungerar bra. De väljer att arbeta med konstutövarnas intresseorganisationer istället för med enskilda konstnärer. Kultursekreteraren har i sin tur en annan uppfattning, hon ser att i hennes arbete fungerar dialogen bra men att kring beslut som Rooseum så har det skett med en dålig kommunikation från politikernas sida och hon förstår konstutövarnas frustration av att arbeta i ovisshet. De kulturpolitiska styrinstrument man arbetar med i Malmö stad är i grunden de kulturpolitiska målen, dessa anses vara en vision som är svår att konkretisera men man försöker utgå från dessa i sitt arbete. De andra styrinstrument som man arbetar med är verksamhetsidén för bildkonsten och handlingsplanen för bildkonsten i Skåne.

Den mediala bilden av Norra Parkgatan i Malmö visar på motstridiga aktiviteter som trots allt samexisterar tillsammans med olika grupper i gaturummet. Den här motsättningen väckte intresset för att förstå hur aktiviteterna kunde samexistera. Tidigare forskning kring hur platser tas i anspråk och hur rum skapas tenderar att undersöka hur makt från offentliga aktörer har format platser och hur organisationer och invånare samverkar med offentliga aktörer. För att istället skapa en förståelse hur aktiviteterna på Norra Parkgatan samexisterar undersöker uppsatsen hur invånare skapar platser och egna rum genom aktivitet. Undersökningen av Norra Parkgatan går också längre och undersöker hur de offentliga aktörerna omformar platser genom att möjliggöra för invånarnas aktiviteter.  För att besvara de här frågorna introducerades teorier om begreppet appropriering, som beskriver individers handlingslogiker som genom aktiviteter formar och omformar platser och skapa rum. Förståelsen om appropriering utökades för att introducera en teori om hur offentliga aktörer själva agerar för att forma och möjliggöra för invånare att ta platser i anspråk. Data för undersökningen samlades in genom observationer i en fallstudiedesign av Norra Parkgatan. Under fyra tillfällen uppdelat på två dagar genomfördes observationerna och insamlade data redogjordes i form av observationsberättelser som sedan analyserades utifrån teorierna om appropriering.    Undersökningen av Norra Parkgatan visar på att det sker och finns många former av appropriering av gaturummet och att både enskilda invånare och grupper är delaktiga i approprieringen. Den främsta formen av appropriering är tillfälliga rum och saknar förmåga att skapa beständiga platser. Istället visade det sig att en dominering, en maktrelation, är närvarande och begränsar möjligheterna för invånarna att appropriera. Studien visade att offentliga aktörer som Malmö Stad medvetet utformar platser och initierar aktiviteter för att möjliggöra att invånare approprierar platser.

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring källsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring källsortering i de två kommunerna. Tre fokusgrupper i ålderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jämfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre ålderskategorierna och kommunerna. Dessutom ställdes resultatet mot tidigare forskning för att utläsa om studien speglade återkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framställs. Resultatet av studien visar på att närhet till återvinningsstationer, underhåll av återvinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om källsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benämndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera. Faktorer som lagkrav och taxeringsavgifter uttryckte deltagarna som obetydliga eller rentav hinder när det kommer till deras källsortering. Resultatet av studien visar på att inga direkta skillnader mellan kommunerna kunde utläsas, dock kunde skillnader i argument mellan ålderskategorierna utläsas. / By examine how six different groups in Katrineholm and Malmö talks and arguments about recycling this study aim to identify arguments and perceptions about recycling in the two municipalities. Three focus groups in the age categories 20-26, 30-45 and 46-65 were performed in each municipality. These six focus groups were compared among each other to identify similarities and differences between the age categories and municipalities. Furthermore, previous science and the results from this study were compared in aim to investigate whether this study reflects arguments and perceptions in previous studies or if new arguments were established. The result in this study show that proximity to recycling stations, maintenance of recycling stations, lack of space in the home, knowledge about recycling processes, knowledge about how to recycle, the environmental mentality and positive feedback are, for the participants in this study, working as motivation factors to recycle more. Factors as legislative demands and rate billing were seen as insignificant or in some cases obstacles when increase the participant’s recycling. The results of this study show no differences between the two municipalities, however, differences in arguments and perceptions between the age categories could be interpreted.

Länder och städer lägger allt mer fokus på att arbeta med det egna varumärket och har därmed fått ett mer företagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt använder de sig i allt större utsträckning av evenemang som ett marknadsföringsmedel. Evenemang av olika slag har på så viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg. Men ännu finns det inte tillräckligt med studier kring hur evenemang påverkar platsen eller platsens befolkning.  Studiens huvudsyfte är att bidra med ökad förståelse för hur en plats kan kommunicera sitt varumärke genom ett evenemang som Eurovision Song Contest. Genom att analysera skapandet av 2013 års Eurovision koncept "We Are One" och se vilken typ av påverkan det kan ha på värdstaden.  Studien baseras på kvalitativ forskning i form av halvstrukturerade intervjuer med personer som har insyn i årets svenska produktion av Eurovision Song Contest.  Vår studie har ett varumärkesperspektiv på Eurovision Song Contest och utgår från teori om platsmarknadsföring med kringliggande teorier om varumärke och storytelling.  Vårt resultat visar att Eurovision Song Contest är en mäktig kommunikationsplattform som värdlandet och värdstaden kan använda utifrån ett eget specifikt syfte. Syftet kopplas till det som platsen är i behov av att jobba med som t. ex ekonomi, näringslivet, mediabilden etc. Konceptet skapas med hjälp av storytelling metoden där varumärket framställs genom en berättelse, genom vilket det går att urskilja ett budskap värdlandet vill kommunicera. Vi kan konstatera att evenemang har en tendens att ge en kortsiktig effekt och för att arbeta mer långsiktigt krävs det att medborgaren får ta en större del i processen för att evenemanget ska skapa mervärde för platsen och dess medborgare. Slutligen kan vi se att oavsett värdland förblir Eurovision en säljande plattform, där kommande värdländer kommer att avgöra tävlingens utveckling och framtid.

Social blandning har sedan flera årtionden tillbaka väckt stort intresse både hos forskare, politiker och tjänstepersoner. Idag finns det en politiskt tilltro för detta begrepp trots att social blandning är ett vagt, mångtydigt och svårdefinierat begrepp. Brist på begreppsmässig klarhet riskerar onödig börda för forskare, skapar tvivelaktiga teorier och således genererar tvivelaktiga empiriska resultat. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vad social blandning innebär utifrån planerare i den kommunala översiktsplaneringen i Malmö stad. Studien är dels baserad på en kvalitativ textanalys och dels på kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Materialet analyseras sedan utifrån innebörden av begrepp där Ogdens triangel tillämpas. Därefter genomförs analysen utifrån flertalet forskare som talar om begrepp som oidentifierbara och betydelsen av att definiera begrepp. Slutligen används Gert De Roo och Geoff Porters actor-consulting modell som förklarar individers enighet kring otydliga begrepp. Studien kommer fram till att det inte finns en bestämd definition av begreppet social blandning i Malmö stad. Planerarna i Malmö stad genomför egna tolkningar av begreppet och uttrycker social blandning annorlunda genom att använda andra ord även om betydelsen är densamma.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur media framställer Malmö stad i samband med bombdådet på Rättscentrum natten till den 1 december 2014. Detta sker genom en diskursanalys av sex svenska kvälls- och dagstidningar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Stanley Cohen's Moralpanik samt Ernesto Laclau's och Chantal Mouffe's Diskursteori. De sex kvälls- och dagstidningar som valts ut är de allra första rapporteringarna om bombdådet i Malmö. Under analysen har tidningarna analyserats utifrån sex olika diskurser. Dessa diskurser är: Bombdådet påRättscentrum i Malmö stad, undran om vem/vilka som ligger bakom dådet, polisstyrkan, vittnenas talan samt första bombdådet. Resultatet visar bland annat att tidningarna konstruerar rapporteringarna på ett sätt som framkallar och får publiken att reagera. Tidningarna använder även ett antal begrepp och fraser som skapar bilen av Malmö som en otrygg stad. / In this study, the main focus has been the medias construction of Malmo in conjunction with the bombing of the judical center the night of 1 December 2014. This is done through a discourse analysis of six swedish tabloid newspapers, evening and daily newspapers. The thesis uses the theoretical points from Stanley Cohen, Moral panic, and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory. The six tabloid newspapers are the very first reports that indicate the bombing in Malmo. The tabloid newspapers has been analysed by sic different discourses. These discourses are: Bombing of the judical center in the city of Malmo, the wonder about who/what is behind theattack, police, witnesses' statements and the first bombing. The results shows that the newspapers constructs reports in a way that provokes and will make the audience react. The newspapers also uses a number of terms and phrases that create pictures of Malmo as an unsafe city.

I Malmö stad finns en handlingsplan för drogförebyggande arbete där två punkter handlar om skolan. Vårt syfte var att undersöka hur denna handlingsplan har implementerats på ett antal skolor i Malmö. Detta gjorde vi genom att utföra fyra stycken kvalitativa intervjuer med rektorer på fyra olika skolor och en intervju med en anställd på Malmö stadsförvaltning eller i Malmö stad. Vi fann att implementeringen inte fungerat väl då rektorerna inte använder sig av handlingsplanen. Dock finns det trots detta ett fungerande drogförebyggande arbete på skolorna. / In Malmö there is an action plan for drug preventive work in which two parts are related to school work. Our purpose was to examine how this action plan has been implemented in various schools in Malmö. We did this through four qualitative interviews with principals on four different schools and one interview with an employee in Malmö municipality. We found that the implementation has not been working well since the principals don’t use the action plan. Despite of this there is a functioning drug preventive work in the schools.

I studien undersöks hur hållbarhetsdiskursen konstrueras i Malmö stads översiktsplaner 1980 - 2014 med särskilt fokus på social hållbarhet. Hållbarhet är ett öppet och flytande begrepp men det används som om det hade en bestämd betydelse. På denna paradox fokuserar studien inledningsvis och därefter undersöks och jämförs den övergripande målsättningen i översiktsplanerna i en diskursiv analys med sikte på att komma fram till vad som förändrats över tid. Resultatet av analysen visar på förändring och dynamik i hur hållbarhetsdiskursen har formats och fått betydelse över tid.

The purpose of this study is to create a deeper understanding of the electoral participation of young people in Malmö city in the age of 18-29. The focus will be to examine their competence, sense of power and network in relation to political participation. The study's two questionnaires are: Why is the younger generation's turnout in Malmö city increasingly lower than other corresponding groups? What factors are behind the low turnout within the younger group in relation to "Political Efficacy"?The method is based on a qualitative content analysis and a hypothetical-deductive approach. This is to create a deeper meaning and to test different theses from the empirical material. The study's theory has been based on previously mentioned Political Efficacy. One of the more prominent and coherent results from the essay show that the informant's political self-esteem is low. The knowledge surrounding electoral participation requires great efforts for the young people to understand just how important it is that every vote in electoral participation counts.