Sammanfattning Förtätning är idag ett högaktuellt begrepp då den svenska befolkningen beräknas passera tio miljoner invånare år 2025. Förtätning innebär att städer växer inåt istället för utåt som trenden länge varit i Sverige. Trollhättans Stad är inget undantag och kommunfullmäktige klubbade 2014-02-10 igenom en ny översiktsplan med tydliga mål om förtätning och en ökad hållbar utveckling. Översiktsplanen slår fast att staden skall öka med 14 000 invånare och att det då behövs byggas 7 000 nya bostäder till år 2030 för att klara behovet. Som svar på översiktsplanen har Eidar AB, som är Trollhättas allmännyttiga bostadsbolag, beslutat att fram till år 2030 producera minst 1 000 nya bostäder.  Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar Eidar AB har till att förtätat tätorten Trollhättan utan att det behöver innebära att nyproducera bostäder på oanvänd mark, men även hur Eidar AB kan bidra till en hållbar utveckling av Trollhättan. Metoden för undersökningen har skett genom att i litterära studier samla in olika typ av data, intervjuer har gett kunskap från sakkunniga inom byggbranschen, arkivanalyser och observationer inom Eidar AB:s bostadsbestånd gett klarhet i vilka möjligheter som finns i det befintliga bostadsbeståndet. Studien har visat på möjligheterna vid förtätning av vertikal påbyggnad är flera. Byggnadsverk som står inför renoveringsbehov kan med fördel väljas ut då det vid vertikal påbyggnad öppnar upp för standardförhöjningar så som avloppsstambyte, förbättring av energiinstallationer, ökad tillgänglighet och möjlighet till installation av hiss. Slutsatsen som kan dras av studien är att det faktiska exploateringstalet som studien resulterar i täcker 25-40% av Eidar AB:s beslut om att producera minst 1 000 nya bostäder före år 2030, samtidigt som det kan föra med sig nödvändig renovering av befintliga bostadsområden. / Abstract Concentration is an up-to-the-minute term as the Swedish population is estimated to pass ten million inhabitants in 2025. Concentration means that cities grow inward instead of outward as the trend long has been in Sweden. The city of Trollhättan is no exception and the city council passed a new layout plan the 10th of February 2014 with clear goals on concentration and increased sustainability. The layout plan states that the city should grow with 14 000 inhabitants and that 7 000 new homes are needed in 2030 to meet this growth. In response to the layout plan, Eidar AB, the semi-public housing body of Trollhättan, has decided to produce at least 1 000 new homes until 2030. The purpose with the survey has been to find out what qualifications Eidar AB has to concentrate the city of Trollhättan without building new homes on unused land, as well as how Eidar AB can contribute to sustainability in Trollhättan. The method for the survey has been to through literature studies collect different types of data, interviews have provided knowledge from experts in the construction industry, analysis of archive material and observations within the housing stock of Eidar AB has provided clarity of the opportunities available in the existing housing stock. The study has demonstrated that there are a number of opportunities with concentration through vertical addition. Buildings that face renovation can advantageously be selected since vertical addition opens up for rise in standards such as change of sewage pipe system, improvement of energy installations, increased availability and the possibility to install elevators. The conclusion that can be made from the study is that the actual exploitation number that the study has presented covers 25-40% of the decision of Eidar AB to produce at least 1000 new homes before 2030, while it may also bring with it necessary renovation of existing housings.

Ända sedan industrialismens början har det pågått en ständig inflyttning till städerna från landsbygden. Denna urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av många städer. För att möjliggöra fler bostäder på dessa platser har staden börjat byggas inåt - förtätas. Förtätning är en ”kompakt utbredning” av staden och innebär att redan bebyggda platser inom stadsgränsen exploateras ytterligare. Detta skapar förutsättningar att fler får bo nära de centrala delarna av staden vilket leder till att de befintliga resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. I Karlstad har befolkningsmängden ökat med 25 procent de senaste 50 åren och inflyttningen väntas fortsätta. Därför måste Karlstad expandera och en av kommunens metoder för hur staden ska utvecklas är genom förtätning. I detta examensarbete undersöks förtätningspotentialen för ett delområde inom Sundsta i Karlstad. Syftet med studien är att öka förståelsen för förtätningsbegreppet samt att analysera om det valda området är lämpligt att förtäta. Utifrån analysmodellen Förtätningsrosen är målet att bestämma förtätningspotentialen för området. Förtätningsrosen är framtagen av Stockholms läns landsting och områdets förtätningspotential värderas utifrån de fyra kategorierna förtätningstryck, förtätningsutrymme, förtätningsbehov samt förtätningsfrihet. Respektive kategori är indelad i fyra faktorer och dessa undersöks i en fältstudie som utförs dels okulärt, men också genom studier av kartunderlag och statistik. Beroende på hur väl faktorerna stämmer in på området ges de analysmåtten ”låg”, ”medel” eller ”hög”, där ”hög” indikerar att området är lämpligt för förtätning. Resultatet från fältstudien visar att delområdet på Sundsta har en ”medelhög” förtätningspotential. Utifrån förtätningstrycket och förtätningsutrymmet lämpar sig området väl för förtätning då analysmåttet blev ”hög”. Samtidigt blev analysmåttet för förtätningsfriheten och förtätningsbehovet ”medel”. Det innebär att delområdet på Sundsta är attraktivt och att utrymme finns för att förtäta men att förtätningen begränsas av politiska och juridiska förutsättningar. Slutsatsen blir att det kan vara mer eller mindre lämpligt att använda förtätning som en metod för stadsutveckling beroende på områdets förutsättningar och förtätningens syfte. Förtätningsrosen är en bra metod att använda för att få en förenklad bild över områdets förtätningsmöjlighet. Dock bör rosen användas tillsammans med kompletterande uppgifter och underökningar för att ge ett mer tillförlitligt resultat. / Ever since the beginning of industrialization there has been a constant migration to cities from the countryside. This urbanization has led to a housing shortage in the central districts of many cities. To allow more housing on these sites the city has begun to be built inwards – densified. Densification is a “compact sprawl” of the city and means that already built-up places within the city limits are exploited further. This makes it possible for more people to live near the central parts of the city, leading to that existing resources are used more efficiently. The population of Karlstad has increased by 25 percent over the past 50 years and is expected to continue. Therefore Karlstad has to expand and one of the municipality’s methods of how the city should develop is through densification. This thesis examines the potential for densification within Sundsta in Karlstad. The intent of the study is to increase understanding of the densification concept and to analyze whether the selected area is appropriate to densify. Based on the analysis model “Förtätningsrosen” the ambition is to determine the densification potential of the area. “Förtätningsrosen” is developed by the county council of Stockholm and the potential of densification is valued by four categories: “förtätningstryck” (densification pressure), “förtätningsutrymme” (densification space), “förtätningsbehov” (densification needs) and “förtätningsfrihet” (densification freedom). Each category is divided into four factors. Depending on how well the factors apply to the area they are given a measurement - “low”, “medium” or “high”. “High” indicates that the area is suitable for densification. The result from the study shows that the area within Sundsta has a “relatively high” potential for densification. Based on “förtätningstrycket” and “förtätningsutrymmet” the area is suitable for densification since the measure was “high”. However the measurement for “förtätningsbehovet” and “förtätningsfriheten” was only “medium”. This means that the area within Sundsta is attractive and that there are available spaces to densify, but that densification is limited by the political and legal conditions. The conclusion of the thesis is that there may be more or less appropriate to use densification as a method of urban development depending on the conditions of the area and the purpose of the densification. “Förtätningsrosen” is a useful method when applied to provide a simplified view of the opportunity for densification in the area. The analysis model should however be used with supplementary information to give a more reliable result.

Till följd av rådande urbaniseringtrend väljer allt fler människor att bosätta sig i städer. Med över hälften av jordens befolkning bosatta i städer och en förväntad fortsatt urbanisering ställs stadsplaneringen inför nya utmaningar. Förtätning är en stadsbyggnadsstrategi som i hög utsträckning betraktas som lösningen på flera planeringsutmaningar och anses dessutom vara ett sätt att utveckla mer hållbara städer. I strävan mot en tätare stad är frågan vilken mark som ska tas i anspråk för ny bebyggelse. Förtätning kan därmed leda till en intressekonflikt mellan stadens olika funktioner när möjlig markyta att exploatera är begränsad. Det finns därmed skäl att uppmärksamma grönstrukturens betydelse för livsmiljön i staden och vilka värden som riskerar att gå förlorade om förtätning med bebyggelse sker på bekostnad av en minskad andel grönytor. Uppsatsens resultat består av två delar. Dels görs en fallstudie på Malmös stads översiktsplan för att undersöka kommunens långsiktiga planer för stadens grönstruktur respektive förtätning, och jämföra hur de samverkar och behandlas i förhållande till varandra. Andra delen av resultatet utgörs av ett gestaltningsförslag som visar hur en tomt i Malmö skulle kunna utformas i syfte att kombinera förtätning med grönstruktur. Slutsatsen som kan dras av studien är att det möjligt att kombinera förtätning med en god tillgång till parker och grönytor i stadsmiljön. Översiktsplanen kan ge vägledning gällande kommunens bevarande och utveckling av grönstrukturen. Det är dock avgörande att översiktsplanens riktlinjer efterföljs på detaljplanenivå, vid bygglov och vid genomförandet av olika projekt för att begränsa exploateringen av grönytorna som kan ha viktiga värden för livsmiljön i staden. Vidare innebär en förtätning att stadens invånare bor tätare på mindre yta, och fler människor samsas om stadens offentliga rum. Detta ställer krav på parker och grönytor att hålla en kvalitet som tilltalar och gynnar ett brett spektrum av människor genom att innefatta en variation av funktioner. Funktionsblandning och yteffektivitet är ledorden när stadens grönstruktur utvecklas hand i hand med förtätning.

No description available.

Allt fler människor väljer att flytta till staden. Idag råder en urbanisering som kräver att städerna utvecklas för framtidens behov och det växande invånarantalet. En förtätning skapar platser att bygga bostäder på och har således blivit ett populärt verktyg för att möjliggöra för nya invånare att bo i staden. Processen förespråkas idag av många som ett hållbart planeringsideal. Syftet är att undersöka hur en svensk stad använder förtätningsprocessen som planeringsverktyg samt huruvida en förtätning kan bidra till en hållbar stadsutveckling. För att undersöka detta har Uppsala valts som exempel eftersom staden kontinuerligt växer och utvecklingen av staden sker främst genom förtätning, vilket finns utpekat i både översiktsplanen för 2016 och den innerstadsstrategi som är framtagen i samband med detta. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts med tjänstemän hos kommunen och med andra aktörer verksamma i staden samt att plan- och strategidokument från kommunen har analyserats. Studien visar att Uppsala planerar att förtäta staden främst genom att fylla igen gråzoner samt att förtätningarna ska bidra till en blandad stad. En förtätning av staden kan bidra till en hållbar stadsutveckling men förtätningsfrågan är en nyanserad fråga som kan medföra både för- och nackdelar för staden.

Allt fler människor söker sig till städer, och med allt fler människor bosatta i städer utsätts stadsplanerare för stora utmaningar. Att förtäta staden är vanligt förekommande för att utveckla staden i samband med befolkningsökning. Att förtätning är synonymt med hållbar stadsutveckling är idag allmänt vedertaget bland Sveriges kommuner. Syftet med arbetet är att förklara hur arbetet med förtätning sker i en svensk medelstor stad där befolkningsökning sker. Arbetet är inriktat på att undersöka staden Lund och hur Lunds kommun arbetar med förtätning i staden. Vidare undersöks vilka positiva och negativa konsekvenser en förtätning av staden kan medföra. Målet är att undersöka mer konkret hur kommunen går tillväga när de förtätar staden och koppla det till diskussionen om hållbar stadsutveckling. För att besvara arbetets syfte och frågeställningar har personer som arbetar med stadsutveckling i Lund intervjuats. Resultatet visar på att kommunen arbetar med att koppla ihop de olika stadsdelarna genom förtätning. De förtätar även på icke-kvalitativa ytor för att på så sätt inte påverka människornas rekreationsvärden negativt. Utanför stadskärnan har hög bebyggelse upprättats, vilket kan skugga närliggande gator och bostäder. Därför medför en förtätning av staden i en rad positiva och negativa konsekvenser. Arbetet med att uppnå en hållbar stadsutveckling genom förtätning är därför inte helt självklar. Arbetet visar att förtätningens konsekvenser behöver ställas mot varandra och utvärderas.

No description available.

Synen på hur städer ska planeras och byggas har förändrats ur ett historiskt perspektiv. Modernismen förde med sig glest bebyggda städer som sades skapa ett bilberoende. En vanlig åtgärd för att motverka detta är att förtäta, vilket innebär att man bygger igen luckor och länkar samman stadsdelar. Syftet med denna uppsats är att studera tre förtätningsområden i Uppsala och utifrån detta se vilka konsekvenser som förtätningen medför. Uppsatsen ämnar svara på huruvida grönområden, parker, öppna ytor, handel, service, kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik påverkas av förtätningen och om en tät stad innebär att människor lättare kan träffas och interagera. Resultatet visar att det ofta är öppna ytor som drabbas när ett område förtätas, då de inte prioriteras lika högt som exempelvis parker. Kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik gynnas av ett tätt omland. Angående handel och service innehar de som planerar en maktposition då de kan påverka hur ett område ska utformas. Det är således ofta kommunens ambitioner gällande detta som spelar roll. Huruvida människor lättare kan träffas i en tät bebyggd stad råder det delade meningar om, då det kan bero på i vilken struktur området är bebyggt eller vilka barriärer som finns på området.

Det har länge funnits en konflikt mellan kommuners vilja att förtäta staden och de som anser att förtätningen tar av stadens grönstrukturer. Denna uppsats har tittat närmre på denna konflikt och hur den tar sig uttryck i litteraturen och stadsbyggnadsprojekt. En av orsakerna till att denna konflikt uppstår är att strategiernaoch målen för att förtäta staden och för att öka tillgången på grönska hålls separata samt att förtätning ofta prioriteras högre. Då dessa ofta hålls åtskilda kan en av lösningarna på problemet vara att istället kombinera dem och dra nytta av alla fördelar. I likhet med hur Ebenezer Howard ville förena staden med landsbygden kan en av lösningarna på klimatförändringarna och utglesningsproblemen vara att förena förtätningsprojekt med grönstrukturer i olika skalor. Lösningarna presenteras genom en redovisning av ett antal ”best practice” exempel som sedan har fått ligga till grund för ett gestaltningsprogram och ett antal gestaltningsförslag i Karlskrona där förtätningsstrategier kombineras med strategier för bostadsnära natur. Kombinationen tar idag storskaliga uttryck runt om i världen med dyra och påkostade tekniker. Målet med gestaltningsförslaget är därför att översätta detta till mindre projekt i en svensk kommun.

No description available.