Synen på stadsplanering har förändrats genom historien och likaså har olika planeringsideal präglat planeringen av städer. I Sverige och i övriga världen sker nu en förtätning av städer för att motverka de tidigare planeringsidealen vilka ledde till glesare städer som bredde ut sig allt mer över obebyggd mark. Stadsförtätning innebär att ny bebyggelse lokaliseras inom stadens gränser. Stadsförtätning är även det planeringsideal som anses skapa mer hållbara städer, främst genom att förtätning minskar transportsträckor och därmed minskar utsläppen av växthusgaser. Det finns dock en pågående debatt om stadsförtätningens möjliga konsekvenser där vissa forskare menar att det finns flera negativa konsekvenser medan många forskare anser att det finns övervägande positiva konsekvenser.   Syftet med examensarbetet är att undersöka konsekvenserna av olika förtätningsstrategier i olika stadsplanemönster. I litteraturstudien undersöks olika förtätningsstrategier, stadskaraktärer samt en förtätningsros som är en modell för att bedöma ett områdes förtätningspotential. En fallstudie genomförs för att kunna anpassa förtätningsrosen på de tre utvalda områdena och därmed avgöra respektive områdes förtätningspotential. Utifrån områdenas stadskaraktärer bedöms vilka förtätnings-strategier som är mest lämpliga i respektive område. De möjliga konsekvenserna som en specifik förtätningsstrategi kan medföra undersöks sedan.   Slutsatsen av detta arbete är att stadsförtätning är den planeringsstrategi som borde eftersträvas för att skapa en hållbar stadsutveckling och det är inte en fråga om städerna ska förtätas utan hur de ska förtätas. Att förtäta städer är ofta en komplex process som kräver att flera aspekter beaktas och vid en förtätning i städerna bör dessa aspekter tas i åtanke för att skapa attraktiva och hållbara städer som både gynnar stadens miljö, ekonomi och invånare. / The view on urban planning has changed throughout history, and different planning ideals have also influenced urban planning. A densification of cities are now taking place in Sweden and the rest of the world to counter the ideals that led to a scattered city that spread out ever more over undeveloped land in the city’s outskirts. Urban densification implies that new buildings are located within the city limits and urban densification is the planning ideal which is considered to create more sustainable cities, mainly because densification reduces transportation distances and thus reduces the emissions of greenhouse gas. However, there is an ongoing debate about the possible consequences of urban densification, some scholars believe that the consequences are mainly negative whereas many believe that the consequences are predominantly positive.   The aim of this study is to examine the consequences of different densification strategies in various urban characters. The literature survey examines various densification strategies, urban characters as well as a densification rose which is a model used to measure a regions densification potential. A case study is conducted in order to apply the parameters of the densification rose on to the three selected areas and thus determine the respective areas densification potential. Depending on the areas urban character the most suitable densification strategies are considered. The possible consequences of a specific densification strategy are then examined.   The conclusion of this study is that urban densification as a planning strategy should be pursued in order to create a sustainable urban development and there is not a question of if cities should be densified, but rather how they should be densified. The densification of cities is often a complex process which requires that a lot of aspects are taken under consideration, and during an urban densification these aspects needs to be taken in consideration to achieve the goal of create attractive and sustainable cities that benefit both the city's environment, economy and residents.

Ända sedan industrialismens början har det pågått en ständig inflyttning till städerna från landsbygden. Denna urbanisering har lett till bostadsbrist i de centrala delarna av många städer. För att möjliggöra fler bostäder på dessa platser har staden börjat byggas inåt - förtätas. Förtätning är en ”kompakt utbredning” av staden och innebär att redan bebyggda platser inom stadsgränsen exploateras ytterligare. Detta skapar förutsättningar att fler får bo nära de centrala delarna av staden vilket leder till att de befintliga resurserna utnyttjas på ett mer effektivt sätt. I Karlstad har befolkningsmängden ökat med 25 procent de senaste 50 åren och inflyttningen väntas fortsätta. Därför måste Karlstad expandera och en av kommunens metoder för hur staden ska utvecklas är genom förtätning. I detta examensarbete undersöks förtätningspotentialen för ett delområde inom Sundsta i Karlstad. Syftet med studien är att öka förståelsen för förtätningsbegreppet samt att analysera om det valda området är lämpligt att förtäta. Utifrån analysmodellen Förtätningsrosen är målet att bestämma förtätningspotentialen för området. Förtätningsrosen är framtagen av Stockholms läns landsting och områdets förtätningspotential värderas utifrån de fyra kategorierna förtätningstryck, förtätningsutrymme, förtätningsbehov samt förtätningsfrihet. Respektive kategori är indelad i fyra faktorer och dessa undersöks i en fältstudie som utförs dels okulärt, men också genom studier av kartunderlag och statistik. Beroende på hur väl faktorerna stämmer in på området ges de analysmåtten ”låg”, ”medel” eller ”hög”, där ”hög” indikerar att området är lämpligt för förtätning. Resultatet från fältstudien visar att delområdet på Sundsta har en ”medelhög” förtätningspotential. Utifrån förtätningstrycket och förtätningsutrymmet lämpar sig området väl för förtätning då analysmåttet blev ”hög”. Samtidigt blev analysmåttet för förtätningsfriheten och förtätningsbehovet ”medel”. Det innebär att delområdet på Sundsta är attraktivt och att utrymme finns för att förtäta men att förtätningen begränsas av politiska och juridiska förutsättningar. Slutsatsen blir att det kan vara mer eller mindre lämpligt att använda förtätning som en metod för stadsutveckling beroende på områdets förutsättningar och förtätningens syfte. Förtätningsrosen är en bra metod att använda för att få en förenklad bild över områdets förtätningsmöjlighet. Dock bör rosen användas tillsammans med kompletterande uppgifter och underökningar för att ge ett mer tillförlitligt resultat. / Ever since the beginning of industrialization there has been a constant migration to cities from the countryside. This urbanization has led to a housing shortage in the central districts of many cities. To allow more housing on these sites the city has begun to be built inwards – densified. Densification is a “compact sprawl” of the city and means that already built-up places within the city limits are exploited further. This makes it possible for more people to live near the central parts of the city, leading to that existing resources are used more efficiently. The population of Karlstad has increased by 25 percent over the past 50 years and is expected to continue. Therefore Karlstad has to expand and one of the municipality’s methods of how the city should develop is through densification. This thesis examines the potential for densification within Sundsta in Karlstad. The intent of the study is to increase understanding of the densification concept and to analyze whether the selected area is appropriate to densify. Based on the analysis model “Förtätningsrosen” the ambition is to determine the densification potential of the area. “Förtätningsrosen” is developed by the county council of Stockholm and the potential of densification is valued by four categories: “förtätningstryck” (densification pressure), “förtätningsutrymme” (densification space), “förtätningsbehov” (densification needs) and “förtätningsfrihet” (densification freedom). Each category is divided into four factors. Depending on how well the factors apply to the area they are given a measurement - “low”, “medium” or “high”. “High” indicates that the area is suitable for densification. The result from the study shows that the area within Sundsta has a “relatively high” potential for densification. Based on “förtätningstrycket” and “förtätningsutrymmet” the area is suitable for densification since the measure was “high”. However the measurement for “förtätningsbehovet” and “förtätningsfriheten” was only “medium”. This means that the area within Sundsta is attractive and that there are available spaces to densify, but that densification is limited by the political and legal conditions. The conclusion of the thesis is that there may be more or less appropriate to use densification as a method of urban development depending on the conditions of the area and the purpose of the densification. “Förtätningsrosen” is a useful method when applied to provide a simplified view of the opportunity for densification in the area. The analysis model should however be used with supplementary information to give a more reliable result.

No description available.

Syfte: I takt med urbaniseringen ökar bostadsbristen avsevärt. Som en lösning har förtätning blivit en samhällstrend för att främja ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Samtidigt som förtätning minskar segregation och ökar tryggheten i bostadsområden, medför det svårigheter och utmaningar vid bostadsprojektering där dagsljus utgör en stor del av det. I samband med detta har forskning visat att dagsljustillgång utgör positiva effekter hos människors fysiska och psykiska hälsa vilket gör detta till en viktig aspekt. Dock konstateras det att en stor del av svenska hushåll inte uppfyller dagsljuskraven. Som följd av bristande kunskap och engagemang hävdas kommuner inte vilja ta sig an problemet. I dagsläget regleras ingen koppling mellan dagsljus och förtätning i detaljplaneringen vilket ökar betydelsen för en tydligare definiering av dagsljuskrav. För en stadstillväxt är det viktigt att uppmärksamma detta problem och öka medvetenheten hos de involverade aktörerna för att möjliggöra täthet bland bostäder utan att dessa äventyrar varandras dagsljustillgång. Syftet med studien är att undersöka hur väl dagsljus och förtätning kan samexistera i täta bostadsområden. Metod: Studien tillämpar en kombination av kvalitativ- och kvantitativt inriktad forskning där frågeställningarna besvaras genom litteraturstudier, intervjuer och fallstudie. Resultat: Förtätning har en avsevärd effekt på dagsljustillgången där bostäder i bottenplan ofta är de mest utsatta. Olika kvartersstrukturer bidrar till varierade dagsljusförhållanden där detta bör planeras i tidigt skede. Värderingar kring dagsljusplanering skiljer sig mellan byggherre, arkitekt och kommun där varje aktörs åsikter präglas av yrkesroll. För att dagsljustillgången inte äventyras i täta kvartersområden bör stor vikt läggas på avskärmningsvinkel och bröstningshöjd där avskärmningsvinkeln får maximalt uppgå till 50°. Konsekvenser: Det är viktigt att samtliga involverade aktörer delar likvärdigt förhållningssätt till dagsljusplanering. Planering av dagsljus är möjligt i detaljplaneringen och bör ske för att undvika senare problematik. Om samexistens av dagsljus och förtätning ska se bör dagsljuskraven sänkas eller bedömas på bostadsnivå. Om detta inte är möjligt, bör en täthetsgräns införas för att täthet kan ske korrekt utan att äventyra dagsljuset. Begränsningar: Resultatet i studien är tillämpbart för studiens specifika fall, dock kan det implementeras i ett kvartersområde med liknande förutsättningar och därmed generaliseras. / Purpose: As urbanization increases, the need for household grows significantly. As a solution, dense urban environment has become a social trend for promoting an ecologically and socially sustainable society and a strategy for the housing shortage. As densification reduces segregation and increases security in residential areas, it entails difficulties and challenges in housing planning. Daylight constitutes a large part of it. Meanwhile, research has shown that daylight access has positive effects on humans’ physical and mental health. However, a large part of Swedish households does not meet the required daylight levels. It is argued that municipalities do not want to address the problem because the lack of knowledge and engagement. At present, the connection between density and daylight is not regulated in the detail planning which increases the importance of a distinct definition of daylight requirements. In order to allow city growth, it is important to address the problem and raise awareness among the involved actors. It is important in order to enable density among homes without these endangering each other's daylight access. The purpose with this study is to investigate how well daylight and densification can coexist in dense residential areas. Method: The study uses a combination of qualitative and quantitative research. Data is collected through literature studies, interviews and a case study. Findings: Densification has a considerable effect on the daylight access, specifically on the ground floor dwellings. Different typologies contribute to varied light conditions and should be planned at an early stage. Approach to daylight planning differ between the developer, architect and municipality where the opinions of each actor are characterized by the position. In order to not jeopardize the daylight access in dense neighborhood areas, great emphasis should be placed on obstruction angle and sill height of the windows with an obstruction angle no more than 50°. Implications: It is important that all the actors involved share an equal approach to daylight planning. Daylight planning is possible in the detailed planning and should be done to avoid later problems. If the coexistence of daylight and densification is to be seen, daylight requirements should be lowered or demanded at the residential level. If this is not possible, a density limit should be introduced so that densification can take place correctly without jeopardizing the daylight. Limitations: The result of the study is applicable to the specific case of the study, however, it can be implemented in a neighborhood area with similar conditions and thus be generalized.

Sveriges demografiska utveckling visar på att fler och fler flyttar in till storstäderna. Efterfrågan på bostäder leder till ett behov av att förtäta staden i närheten av kommunikationer. Problematiken speglar sig i utmaningen från olika sorters buller. Obebyggda tomter gränsar till trafikerade vägar, stadsmiljö och kollektivtrafik. På grund av detta krävs det att ny bebyggelse regleras genom lagar, riktlinjer, rekommendationer samt tekniska lösningar, utformning och placering för att begränsa skada på människors hälsa och liv. Människor påverkas negativt av buller i form av sjukdomar och psykologiska effekter.Syftet med studien var att få en inblick i fastighetsägarens, kommuner och länsstyrelsens perspektiv på problematiken rörande buller och byggnationer. Detta för att få ökad förståelse om hur buller hindrar stadsförtätning och utveckling i större städer, eller om det finns möjlighet att utveckla staden med hjälp av andra lösningar. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomfördes genom fastighetsägare och kommuner.Studien visade att fastighetsägarna anser att buller är en stor del av planeringen och behöver tas hänsyn till genom hela projektet. Det styr även hur de blir begränsade i sitt byggande både inom tekniska åtgärder samt utformning av byggnadsverket. Det mest styrande är dock vilken byggrätt det planeras att bli, där bostäder är den mest begränsade. Motiven för att ändå bygga i en storstad är att marknaden finns där och intäkter kan överkomma kostnaderna. Kommunerna är eniga om att fastigheter där bolag vill bygga oftast är karakteriserade av buller vilket utgör problemet för förtätningen. Det begränsar exploatören i utformning för att minska bullerpåverkan. De menar på att det är viktigt att försäkra sig om en god inomhusmiljö där en god planlösning inte kan ersättas med tekniska lösningar. Även att det är viktigt att läka ihop stadsmiljön för att få en blandad stad. Begränsningarna blir att olika mål kommer i strid, ett där de har en bostadsbrist att förse, bland annat, och ett annat att inte bygga i en bullerexponerad miljö. För framtiden är alla respondenter i studien eniga om att skapa förutsättningar för en hållbar stadsstruktur för att minimera utbredning av staden för att ta del av den infrastruktur som redan existerar är viktigt.Slutsatsen som kunde dras är att en god boendemiljö kräver god planering, samspel och rekommendationer som håller av för människors hälsa och liv i samband med människors behov. Framfarten av befolkningsökningen och behovet av att stadsförtäta kräver i vissa fall avsteg från de riktvärden som existerar idag, även möjligheten att tekniska lösningar i viss mån accepteras. Lagarna är utformade utifrån människors liv och hälsa vilket inte alltid speglar sig i verkligheten. Rekommendationerna samt regler för buller behöver tydliggöras efter den tolkning som görs av Länsstyrelsen rörande riktvärden. Det bör också kunna göras avsteg från riktvärdena efter förutsättningen för platsen. Närheten till stadens aktiviteter samt infrastruktur är den viktiga faktorn i samspel med ofara för hälsa och liv. Fastighetsägare behöver ta i beaktning de tekniska lösningar samt utformningarna på byggnader för att lösa problemet kring bullerfrågan i samspel med kommunens planering samt länsstyrelsens tillsyn. / Sweden's demographic development shows that more and more people are moving into the big cities. The demand for housing leads to a need to densify the city close to communications. The problem is reflected in the challenge of different types of noise. Undeveloped sites are adjacent to busy roads, urban environments and public transport. Because of this, new buildings need to be regulated by laws, guidelines, recommendations and technical solutions, design and location to limit damage to human health and life. People are negatively affected by noise in terms of diseases and psychological effects.The purpose of the study was to gain an insight into the perspectives of property owners, municipalities and county administrative boards on the problem of noise and construction. This in order to gain a better understanding of whether noise hinders urban densification and development in larger cities, or whether there are opportunities to develop the city using other solutions. The study used a qualitative research method where semi-structured interviews were conducted through property owners and municipalities.The study showed that the property owners consider noise to be a major part of the planning process that needs to be taken into account throughout the project. It also governs how they are limited in their construction both in technical measures and the design of the building. However, the most controlling factor is the planned building rights, where housing is the most limited. The motives for building in a large city are that the market is there and revenues can exceed costs. The municipalities agreed that properties where companies want to build are often characterized by noise, which is a problem for densification. This limits the developer in the design to reduce the noise impact. It is important to ensure a good indoor environment where a good floor plan cannot be replaced by technical solutions. It is also important to heal the urban environment in order to achieve a mixed city. The limitations are that different goals come into conflict, one where they have a housing shortage to provide, among other things, and another to not build in a noise-exposed environment. For the future, everyone in the study agreed that creating conditions for a sustainable urban structure to minimize the spread of the city to take advantage of the infrastructure that already exists is important.The conclusion that could be drawn is that a good living environment requires good planning, interaction and recommendations that safeguard human health and life in connection with human needs. The progress of population growth and the need for urban densification requires in some cases deviations from the guideline values that exist today, even the possibility of technical solutions being accepted to some extent. The laws are designed to protect human life and health, which is not always reflected in reality. The recommendations and rules for noise need to be clarified according to the interpretation made by länsstyrelsen regarding target values. It should also be possible to deviate from the guideline values according to the conditions of the location. Proximity to the city's activities and infrastructure is the important factor in the interaction with the danger to health and life. Property owners need to take into account the technical solutions and designs of buildings to solve the problem of noise in interaction with the municipality's planning and länsstyrelsens supervision.

Förtätning är ett av samhällsplaneringens mest diskuterade ämne, dels för att uppnå målen för hållbar utveckling men också för att tillgodose den ökade efterfrågan på centrala bostäder. Det finns för- och nackdelar med att planera för en kompakt stad och för en förtätning. Fördelar med att förtäta en stad och skapa blandad användning är att det leder till ett minskat bilberoende då det finns en närhet till det behövliga som exempelvis affärer, arbete och skola. Det finns en mängd olika sätt att förtäta en stad på. Det finns exempelvis påbyggnad, ombyggnad eller nybyggnad. Två strategier som har diskuterats är vertikal- och horisontell planering. Vertikal planering innebär att det byggs på höjden och har blivit ett vanligare sätt att planera på under senare tid och sättet har fått allt mer uppmärksamhet jämfört med horisontell planering där det byggs lägre byggnader på en större markyta. Rumslig multikriterieanalys kommer att tillämpas i detta arbete för att se om det finns möjliga förtätningsområden i Östersunds centrala del. Syftet med detta examensarbete är att identifiera de mest lämpliga platserna i Östersunds centrala del där en förtätning kan ske. Litteraturgranskning och intervjuer ligger som grund för framtagandet och rangordningen av de kriterier och faktorer som ingår i multikriterieanalyserna. Först granskades litteratur för att få en bättre förståelse samt en teoretisk grund för vilka faktorer och kriterier som var av betydelse att hantera i analyserna. De kriterier och faktorer som togs fram stärktes genom intervjuer med en sakkunnig planarkitekt på Östersunds kommun. De faktorer som var av betydelse skulle sedan rangordnas och detta gjordes av fem planarkitekter på Östersunds kommun. Efter detta viktades faktorerna. Viktningsmetoden som användes var Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). Multikriterieanalyserna resulterade i nio restriktionskartor samt fem faktorkartor. Därefter skapades det två resultatkartor där den första visar på de lämpligaste platserna inom kvarteren att förtäta och den andra visar de lämpligaste kvarteren att förtäta. Detta resulterade i fyra kvarter och fem platser som fick de högsta värdena och dessa har analyserats och utvärderats mer ingående och ställts mot varandra för att få fram den mest lämpliga platsen att förtäta. Det kvarter med det högsta värdet var ”Skinnhandlaren” därefter ”Onkel Adam”, ”Lagmannen” och sist ”Magistern/Busstorget”. Utifrån beskrivningen och utvärderingarna av kvarten har studien kommit fram till att kvarteret Magistern/Busstorget var det lämpligaste att förtäta. / Densification is one of the most discussed subjects of urban planning, partly to achieve sustainable development goals, but also to meet the increased demand for central housing. There are obvious pros and cons of planning for compact citties and densification. The advantages of densifying a city and creating mixed use are that it leads to a reduced car dependency, as there is proximity to the needs, such as business, work and school. There are a variety of ways to densify a city such as vertical extension of existing buildings, rebuilding of existing houses or new construction. Two exemples of planning concepts have shaped the built environment; vertical planning means tall buildings with small footprints and it has become a more common way of planning, and the concept has gained more attention than horizontal planning, building lower buildings on a larger areas. Spatial multicriteria analysis is applied in this thesis to see if there are possible densification areas in the central part of Östersund city. The purpose of this thesis is to identify the most suitable places in the central part of Östersund city where a densification can occur. The literature review and interviews form the basis of the development of the analysis, containing the ranking of the criteria and factors. First, literature was reviewed to gain a better understanding as well as a theoretical basis for the factors and criteria that were relevant to manage in the analyses. The criteria and factors were strengthened through interviews with an expert level architect of Östersund municipality office. The factors that were relevant were then ranked by five planners at Östersund municipality office. After that, the factors were weighted. The weighting method used was Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). The MCA resulted in nine restriction maps and five factor maps. Then, two result maps were created where the first shows the most suitable places in the neighbourhoods to densify and the other shows the most suitable neighbourhood area to densify. This resulted in four neighbourhoods and five places that received the highest values, and these have been analyzed and evaluated more thoroughly and set against each other to find the most suitable site to densify. The neighbourhoods with the highest value was "Skinnhandlaren" then "Onkel Adam", "Lagmannen" and last "Magistern/ Busstorget". Based on the description and the evaluations of the neighbourhoods, the study has found that the Magister/Busstorget neighbourhood was the most suitable for densification.

Syfte: Det råder en utbredd bostadsbrist till följd av en ökad befolkningstillväxt och urbanisering i Sveriges städer och kommuner. För att hantera detta har stadsplaneringen förändrats till att förtäta staden och bygga inåt. Detta har resulterat i täta och höga byggnader med försämrade kvaliteter i form av mindre dagsljustillgång och begränsad utblick till det fria. Studier har visat på att dagsljus är av betydande roll för människors hälsa och i samband med detta har en kritik växt fram mot de föråldrade regelverk som behandlar dagsljus och en ny moderniserad standard har tillkommit. Dessutom har nya metoder tagits fram för att optimera energihushållningen och öka dagsljustillgången. Med detta känt är det intressant att utforska hur ett ökat bostadsbestånd kan möjliggöras utan på bekostnad av bostadens kvaliteter som dagsljus. Arbetet syftar till att undersöka vad en implementering av innovativa dagsljussystem kan medföra för svenska bostäder. Metod: Rapporten har inkluderat en dokumentanalys av olika innovativa dagsljussystem och fokusgrupp med yrkesverksamma för att utreda gestaltning av bostäder med avseende på dagsljus. Utifrån detta har en fallstudie utförts för att pröva implementering av innovativa dagsljussystem och vilka konsekvenser som medföljer. Resultat: Genom att kunna styra tillförseln av dagsljus kunde bostadens funktioner disponeras annorlunda. Ett innovativt dagsljussystem i form av en ljustunnel kunde föras in i en svensk byggnad och tillföra dagsljus till de mörka utrymmen i bostaden. Detta i sin tur tillåter en ombyggnad av lokaler som förlorat sitt syfte och funktion. Innovativa dagsljussystem är ett alternativ för att öka dagsljustillgången. För att se fördelarna för ett sådant system ur ett utformningsperspektiv krävs det en omvärdering av de nuvarande dagsljuskraven. En omprövning av kraven anses även kunna förebygga bristande kvaliteter i kommande bebyggelse. Konsekvenser: Det finns brister i dagens regelverk för dagsljus som förhindrar nya utformningsalternativ där bostadens kvaliteter tas tillvara. Byggnader som förlorat sin funktion kan med en ny teknik återfå sitt syfte. En moderniserad tolkning och en ny teknik för dagsljus är därmed ett sätt att uppnå hållbar stadsförtätning. Begränsningar: Studien är avgränsad till att endast behandla ett analysobjekt vilket gör arbetet mindre generaliserbart däremot är majoriteten av förutsättningarna för objektet generella i form av regelverk och bostadens kvaliteter. / Purpose: There is a housing shortage taking place in the municipalities and cities of Sweden due to an increased population and urbanization. To manage this, the urban planning has been altered and transformed into densifying the cities. The result of this strategy is dense and tall buildings with insufficient qualities such as daylighting and view out. Studies have shown that daylight is of importance for the human health, in correlation to this the criticism against the old-fashioned daylight regulations have increased and a new set have been introduced. In addition, new methods have been developed to optimize the energy balance and to increase the daylighting. By acknowledging these factors, it is of great importance to study how an increased housing stock can be made without the expense of the daylighting quality of a dwelling. The report aims to study what an implementation of innovative daylighting systems can carry out for dwellings in Sweden. Method: A secondary data analysis was conducted of innovative daylighting systems. This was made in combination with a focus group which involved professional experienced participants to review the design of dwellings in consideration of daylight. Based on the result of the methods mentioned above a case study was conducted to examine the consequences of an innovative daylighting system. Findings: By controlling the daylight supply, the functions of a dwelling could be situated differently. An IDS in the shape of a light-pipe was a suitable solution for a dwelling made accordingly to Swedish standards and provided daylight to the less illuminated areas of the apartment. With this solution a refurbishment of a complex building was made possible. As for the IDS, it is considered as an option for increasing the daylight supplement. To acknowledge further positive outcomes with the system from a design perspective, a reassessment of the current daylight regulations must be done. A re-evaluation of the regulations is considered to prevent the exploitation insufficient dwellings. Implications: The current daylight regulation is not sufficient. This prevents the opportunity to establish new design concepts which considers the quality of the dwelling. With new technology complex and empty buildings can be re-done and acquire a new purpose. A modernized interpretation and a new technology for daylight is thereby an option for achieving a sustainable urban densification. Limitations: The study is limited to only assess one building which decreases its ability to be commonly accepted. However, the majority of the buildings prerequisites are common as they apply to regulations and qualities of a dwelling.