Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?

<p>Den här uppsatsen undersöker hur man kan skapa mer liv i en stadskärna som blir tom vid olika tillfällen. Hur ska man strukturera innehållet i gatorna för att stadslivet inte ska dö ut helt under en dag?</p>

Denna uppsats handlar om besluten som ligger till grund för expansionen av tunnelbanan i nordvästra Stockholm och dess påverkan på skapandet av en ny stadsdel utanför Stockholms innerstad. Frågeställningarna är grundade på frågor kring varför tunnelbanan förlängs mellan Akalla och Barkarby? Hur blir resan mellan Barkarby Station och Akalla blir mer tidseffektiv sett till dagens kollektiva transportmedel? Hur påverkar tunnelbanans expansion konstruerandet av en stadsdel i New urbanism? För att besvara frågeställningarna och syftet har en kvalitativ textanalys genomförts med en induktiv metod. Materialet består av plandokument och utredningar angående utbyggnaden av tunnelbanan, från Stockholms läns landsting och Järfälla kommun samt teorier från Christaller, Hägerstrand och New urbanism förespråkare. Med hjälp av den induktiva metoden har insamlandet av empirin utgått från besvarandet av syfte och frågeställningar. Slutsatsen visar att tunnelbanan spelar en stor roll för bostadsbyggandet i nya områden. Den ger resenärer ett effektivt transportmedel för att färdas mellan områden och den nya tunnelbanesträckningen binder samman regioner på ett effektivare sätt än tidigare.

Stockholmsregionen har under de senaste åren präglats av en enorm tillväxt och trycket på nya bostäder och attraktiva stadsmiljöer ökar ständigt. Hur denna tillväxt ska ta sig uttryck i form av ny bebyggelse beskrivs från regional nivå i form av RUFS (Regional Utveckling För Stockholm) till kommunal nivå i form av översiktsplaner och detaljplaner. I RUFS 2001 och RUFS 2010 presenterades idén om regionala stadskärnor, vilka är tänkta att fungera som regionala motpoler som kompletterar men också konkurrerar med den starka kärna som finns i regionen; Stockholms innerstad. En av de regionala stadskärnor som pekats ut är Täby centrum-Arninge, vilken är föremål för detta arbete.   I centrala Täby pågår det i dagsläget planläggning av flera stora områden där syftet är att skapa attraktiva stadsmiljöer, vilket enligt RUFS är något som ska prägla de regionala stadskärnorna. Tre stora områden, Västra Roslags-Näsby, Täby centrum och Galoppfältet, är under utveckling men rent fysiskt hänger dessa områden inte samman då de separeras av barriärer i form parkeringar, spårområden och impedimentområden. För att stadskärnan ska upplevas som en helhet och en sammanhållen stad saknas det helt enkelt en översiktlig strukturplan som visar hur alla dessa områden kan hänga samman. Från kommunens sida har det funnits intentioner om att starta detta arbete, men än så länge har inget utretts i frågan. Syftet med detta arbete har därmed varit att producera en strukturplan för centrala Täby, där målet har varit att presentera idéer om hur de pågående utbyggnadsområdena kan bindas samman på ett urbant sätt i syfte att skapa en gångvänlig, hållbar och attraktiv stadskärna. Från Täby kommuns sida har man varit intresserad av konkreta idéer och planer i samband med detta arbete varför fokus har legat på att producera högkvalitativa illustrationer och plankartor och inte en alltför djupgående text. För att ta fram underlag inför framtagandet av planförslaget har studier av referensprojekt och pågående planer genomförts samt en analys av det avgränsade området som arbetet behandlar. Vidare har intervjuer med tjänstemän på kommunen och med en bostadsrättsförening genomförts. Dessutom har en enkätundersökning gjorts på Åva Gymnasium i centrala Täby i syfte att ta reda på vad som skulle påverka ungdomar att bo kvar i kommunen efter studenten, då detta är ett problem som kommunen tampas med. Arbetet har resulterat i en strukturplan med tillhörande kartor och illustrationer som redovisar antalet nya bostäder, ny kontorsyta, nya parker, nya gång- och cykelstråk och nya kollektivtrafikslösningar, samt hur de barriärer som finns kan hanteras. Slutligen har en jämförelse gjorts mellan ett antal mål som sattes upp i arbetets början och resultatet för att mäta graden av måluppfyllelse i planförslaget. Jämförelsen visar att planförslaget till hög grad uppfyller målen och mycket väl skulle kunna fungera som underlag i kommunens framtida arbete med den regionala stadskärnan.

Förtätning är ett av samhällsplaneringens mest diskuterade ämne, dels för att uppnå målen för hållbar utveckling men också för att tillgodose den ökade efterfrågan på centrala bostäder. Det finns för- och nackdelar med att planera för en kompakt stad och för en förtätning. Fördelar med att förtäta en stad och skapa blandad användning är att det leder till ett minskat bilberoende då det finns en närhet till det behövliga som exempelvis affärer, arbete och skola. Det finns en mängd olika sätt att förtäta en stad på. Det finns exempelvis påbyggnad, ombyggnad eller nybyggnad. Två strategier som har diskuterats är vertikal- och horisontell planering. Vertikal planering innebär att det byggs på höjden och har blivit ett vanligare sätt att planera på under senare tid och sättet har fått allt mer uppmärksamhet jämfört med horisontell planering där det byggs lägre byggnader på en större markyta. Rumslig multikriterieanalys kommer att tillämpas i detta arbete för att se om det finns möjliga förtätningsområden i Östersunds centrala del. Syftet med detta examensarbete är att identifiera de mest lämpliga platserna i Östersunds centrala del där en förtätning kan ske. Litteraturgranskning och intervjuer ligger som grund för framtagandet och rangordningen av de kriterier och faktorer som ingår i multikriterieanalyserna. Först granskades litteratur för att få en bättre förståelse samt en teoretisk grund för vilka faktorer och kriterier som var av betydelse att hantera i analyserna. De kriterier och faktorer som togs fram stärktes genom intervjuer med en sakkunnig planarkitekt på Östersunds kommun. De faktorer som var av betydelse skulle sedan rangordnas och detta gjordes av fem planarkitekter på Östersunds kommun. Efter detta viktades faktorerna. Viktningsmetoden som användes var Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). Multikriterieanalyserna resulterade i nio restriktionskartor samt fem faktorkartor. Därefter skapades det två resultatkartor där den första visar på de lämpligaste platserna inom kvarteren att förtäta och den andra visar de lämpligaste kvarteren att förtäta. Detta resulterade i fyra kvarter och fem platser som fick de högsta värdena och dessa har analyserats och utvärderats mer ingående och ställts mot varandra för att få fram den mest lämpliga platsen att förtäta. Det kvarter med det högsta värdet var ”Skinnhandlaren” därefter ”Onkel Adam”, ”Lagmannen” och sist ”Magistern/Busstorget”. Utifrån beskrivningen och utvärderingarna av kvarten har studien kommit fram till att kvarteret Magistern/Busstorget var det lämpligaste att förtäta. / Densification is one of the most discussed subjects of urban planning, partly to achieve sustainable development goals, but also to meet the increased demand for central housing. There are obvious pros and cons of planning for compact citties and densification. The advantages of densifying a city and creating mixed use are that it leads to a reduced car dependency, as there is proximity to the needs, such as business, work and school. There are a variety of ways to densify a city such as vertical extension of existing buildings, rebuilding of existing houses or new construction. Two exemples of planning concepts have shaped the built environment; vertical planning means tall buildings with small footprints and it has become a more common way of planning, and the concept has gained more attention than horizontal planning, building lower buildings on a larger areas. Spatial multicriteria analysis is applied in this thesis to see if there are possible densification areas in the central part of Östersund city. The purpose of this thesis is to identify the most suitable places in the central part of Östersund city where a densification can occur. The literature review and interviews form the basis of the development of the analysis, containing the ranking of the criteria and factors. First, literature was reviewed to gain a better understanding as well as a theoretical basis for the factors and criteria that were relevant to manage in the analyses. The criteria and factors were strengthened through interviews with an expert level architect of Östersund municipality office. The factors that were relevant were then ranked by five planners at Östersund municipality office. After that, the factors were weighted. The weighting method used was Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). The MCA resulted in nine restriction maps and five factor maps. Then, two result maps were created where the first shows the most suitable places in the neighbourhoods to densify and the other shows the most suitable neighbourhood area to densify. This resulted in four neighbourhoods and five places that received the highest values, and these have been analyzed and evaluated more thoroughly and set against each other to find the most suitable site to densify. The neighbourhoods with the highest value was "Skinnhandlaren" then "Onkel Adam", "Lagmannen" and last "Magistern/ Busstorget". Based on the description and the evaluations of the neighbourhoods, the study has found that the Magister/Busstorget neighbourhood was the most suitable for densification.