De gamla ängs- och betesmarkerna hör till Sveriges artrikaste biotoper, ofta med en mycket hög arttäthet inom både flora och fauna. Ängs- och betesmarker har minskat kraftigt under det senaste århundradet vilket har lett till en utarmning av den biologiska mångfalden.  Denna undersökning sker i samarbete med Täby kommun och syftet är att undersöka 10 olika ängs- och betesmarker för att få en uppdaterad bild av hävdtillståndet och vilka åtgärder som är mest lämpliga att sätta in. Detta arbete avser att fungera som en grund där framtida undersökningars resultat kan jämföras med för att se vilket resultat de insatta åtgärderna gett. Metoderna som använts är en allmän artinventering, art/area analys och successionskategorier utarbetade av Urban Ekstam samt studier av indikatorarter och lokalernas allmänna utseende exempelvis om mycket gammalt gräs finns i lokalen. Art/area- kurvorna studeras vilka genom sin lutnig och form visar vilken arttäthet som råder i det studerade växtsamhället. Flera av de undersökta lokalerna visar tecken på igenväxning och domineras främst av konkurrenskraftiga kvävegynnade arter. Dock finns ofta mindre bestånd kvar av hävdgynnad flora vilka skulle få en chans till expansion om en intensivare hävd sätts in. Art/area- kurvorna visar också oftast på ett finkornigt, ojämlikt växtsamhälle vilket innebär en mindre arttäthet där högväxta konkurrensstarka arter börjat ta över. Dock finns undantag som i Hagby och Torslunda gård vilka håller en artrik flora där de hävdgynnade arterna börjat expandera sina populationer. Sverige har antagit flera miljömål där bevarandemålen, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv ingår. Även på kommunal nivå ska miljömålen eftersträvas att nås, Täby kommun har även det egna målet att halva Täby ska vara grönt. Täby har flera fina ängs- och betesmarker vilka i kombination med andra värdefulla naturtyper bidrar till att skapa ett varierat landskap och bidrar till en rik biologisk mångfald. Ju fler av dessa marker som bevaras desto större kommer kommunens artrikedom att bli.

Stockholmsregionen har under de senaste åren präglats av en enorm tillväxt och trycket på nya bostäder och attraktiva stadsmiljöer ökar ständigt. Hur denna tillväxt ska ta sig uttryck i form av ny bebyggelse beskrivs från regional nivå i form av RUFS (Regional Utveckling För Stockholm) till kommunal nivå i form av översiktsplaner och detaljplaner. I RUFS 2001 och RUFS 2010 presenterades idén om regionala stadskärnor, vilka är tänkta att fungera som regionala motpoler som kompletterar men också konkurrerar med den starka kärna som finns i regionen; Stockholms innerstad. En av de regionala stadskärnor som pekats ut är Täby centrum-Arninge, vilken är föremål för detta arbete.   I centrala Täby pågår det i dagsläget planläggning av flera stora områden där syftet är att skapa attraktiva stadsmiljöer, vilket enligt RUFS är något som ska prägla de regionala stadskärnorna. Tre stora områden, Västra Roslags-Näsby, Täby centrum och Galoppfältet, är under utveckling men rent fysiskt hänger dessa områden inte samman då de separeras av barriärer i form parkeringar, spårområden och impedimentområden. För att stadskärnan ska upplevas som en helhet och en sammanhållen stad saknas det helt enkelt en översiktlig strukturplan som visar hur alla dessa områden kan hänga samman. Från kommunens sida har det funnits intentioner om att starta detta arbete, men än så länge har inget utretts i frågan. Syftet med detta arbete har därmed varit att producera en strukturplan för centrala Täby, där målet har varit att presentera idéer om hur de pågående utbyggnadsområdena kan bindas samman på ett urbant sätt i syfte att skapa en gångvänlig, hållbar och attraktiv stadskärna. Från Täby kommuns sida har man varit intresserad av konkreta idéer och planer i samband med detta arbete varför fokus har legat på att producera högkvalitativa illustrationer och plankartor och inte en alltför djupgående text. För att ta fram underlag inför framtagandet av planförslaget har studier av referensprojekt och pågående planer genomförts samt en analys av det avgränsade området som arbetet behandlar. Vidare har intervjuer med tjänstemän på kommunen och med en bostadsrättsförening genomförts. Dessutom har en enkätundersökning gjorts på Åva Gymnasium i centrala Täby i syfte att ta reda på vad som skulle påverka ungdomar att bo kvar i kommunen efter studenten, då detta är ett problem som kommunen tampas med. Arbetet har resulterat i en strukturplan med tillhörande kartor och illustrationer som redovisar antalet nya bostäder, ny kontorsyta, nya parker, nya gång- och cykelstråk och nya kollektivtrafikslösningar, samt hur de barriärer som finns kan hanteras. Slutligen har en jämförelse gjorts mellan ett antal mål som sattes upp i arbetets början och resultatet för att mäta graden av måluppfyllelse i planförslaget. Jämförelsen visar att planförslaget till hög grad uppfyller målen och mycket väl skulle kunna fungera som underlag i kommunens framtida arbete med den regionala stadskärnan.

I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla. / School is a meeting place for all, children as well as adults. School should be inclusive and a place where all of our senses are stimulated and developed. It should be a place where functionality, logic and safety meets with creativity, solidarity and opportunity. A place where the product is the result of what both students and teachers actually want. The challenge was to approach this world through architecture in order to provide the potential for all the senses to be stimulated thereby strengthening each other. The School of Senses is therefore a school for everyone.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka processen av ett förtätningsprojekt kallat ’Storstugan 2.0’ lett av en bostadsrättsförening, för att belysa dels de iblandades drivkrafter och dels bostadsrättsföreningens roll mer övergripande. Den neoliberala teorin med fokus på bostäder och tillväxt inom en kommun utgör den teoretiska omfattningen. Projektet valdes för sin karaktäristiskt höga exploatering i förhållande till en bostadsrättsförenings ordinarie förpliktelser och vad projektet därmed kan ha för inverkan på de boende. Metoden som används är främst till för att undersöka de olika perspektiven som vissa utvalda förespråkare resp. motståndare, via intervjuer och andra tillgängliggjorda dokument uppvisat. Resultatet av studien är att kommunen via sin översiktsplan fokuserar på att växa sig större via fler invånare via just förtätningsprojekt. Däremot fanns ingen direkt koppling mellan vilket inflytande kommunen kan ha haft på initierandet eller utformningen av bostadsrättsföreningens projekt. Istället väcks frågor om huruvida bostadsrättsföreningar i allmänhet ska syssla med vinstdrivande förtätningsprojekt vilket motsäger deras huvudsakliga engagemang som kooperativ förening. Även huruvida kommunen borde varit mer engagerad i projektets utveckling är en fråga som ställs eftersom projektet även ligger i kommunens intresse. / The purpose with this study is to examine the process of an urban consolidation project (Förtätningsprojekt) called ’Storstugan 2.0’ lead by a housing association (Bostadsrättsförening) so that the driving forces of the people involved, as well as the role of housing associations in general, is illuminated. The theory of neoliberalism with emphasis on housing and growth within a municipality constitutes the scope for this project. This project was chosen for its characteristically high and extensive exposition in relation to a housing association’s regular duties and what impact it therefor might have had on the residents of said housing association. The method used is primarily to examine the multiple angles whom select advocates and opponents have assumed, through interviews and through research of made available project- related documents. The result of this study is that the municipality guided by its masterplan focuses on growth of its size (residents) through the strategy of urban consolidation, just as the project ‘Storstugan 2.0’ constitutes. However, no connection between the housing association and the municipality regarding a direct influence that might have spurred the housing association to build there, could be established. Rather, questions like whether housing associations in general could or should engage in profitable consolidation projects, was raised against its original nature as mainly a cooperative association. Also, whether the municipality should have been more engaged in the project, given its dismissal and therefor a sort of loss for the municipality, is also raised.

Syftet med denna studie är att undersöka processen av ett förtätningsprojekt kallat ’Storstugan 2.0’ lett av en bostadsrättsförening, för att belysa dels de iblandades drivkrafter och dels bostadsrättsföreningens roll mer övergripande. Den neoliberala teorin med fokus på bostäder och tillväxt inom en kommun utgör den teoretiska omfattningen. Projektet valdes för sin karaktäristiskt höga exploatering i förhållande till en bostadsrättsförenings ordinarie förpliktelser och vad projektet därmed kan ha för inverkan på de boende. Metoden som används är främst till för att undersöka de olika perspektiven som vissa utvalda förespråkare resp. motståndare, via intervjuer och andra tillgängliggjorda dokument uppvisat. Resultatet av studien är att kommunen via sin översiktsplan fokuserar på att växa sig större via fler invånare via just förtätningsprojekt. Däremot fanns ingen direkt koppling mellan vilket inflytande kommunen kan ha haft på initierandet eller utformningen av bostadsrättsföreningens projekt. Istället väcks frågor om huruvida bostadsrättsföreningar i allmänhet ska syssla med vinstdrivande förtätningsprojekt vilket motsäger deras huvudsakliga engagemang som kooperativ förening. Även huruvida kommunen borde varit mer engagerad i projektets utveckling är en fråga som ställs eftersom projektet även ligger i kommunens intresse. / The purpose with this study is to examine the process of an urban consolidation project (Förtätningsprojekt) called ’Storstugan 2.0’ lead by a housing association (Bostadsrättsförening) so that the driving forces of the people involved, as well as the role of housing associations in general, is illuminated. The theory of neoliberalism with emphasis on housing and growth within a municipality constitutes the scope for this project. This project was chosen for its characteristically high and extensive exposition in relation to a housing association’s regular duties and what impact it therefor might have had on the residents of said housing association. The method used is primarily to examine the multiple angles whom select advocates and opponents have assumed, through interviews and through research of made available project- related documents. The result of this study is that the municipality guided by its masterplan focuses on growth of its size (residents) through the strategy of urban consolidation, just as the project ‘Storstugan 2.0’ constitutes. However, no connection between the housing association and the municipality regarding a direct influence that might have spurred the housing association to build there, could be established. Rather, questions like whether housing associations in general could or should engage in profitable consolidation projects, was raised against its original nature as mainly a cooperative association. Also, whether the municipality should have been more engaged in the project, given its dismissal and therefor a sort of loss for the municipality, is also raised.