CSR and corporate sustainability have long been seen as a way for companies to strengthen legitimacy and competitiveness. However, there is conceptual confusion about CSR and sustainability, how the concepts are defined, used and operationalized within companies. The purpose of the thesis is to investigate how the concepts of CSR and sustainability are understood and operationalized by Swedish companies in their sustainability reports, and whether the concepts are used as interchangeable. The study is carried out on the basis of a qualitative content analysis of sustainability reports. Theories in CSR, sustainability and sensemaking, as well as previous research on the interchangeability of the concepts are used to analyze and discuss the results of the content analysis. The study thus contributes to an increased understanding of the meaning of the concepts and how they create meaning in an organizational perspective. Something that affects how information products, in this case sustainability reports, are both written and perceived by its readers. The results of the study show that the concepts, despite different historical backgrounds, have converged. Companies understand and operationalize CSR as the social dimension of corporate sustainability, and in some cases use the concepts as synonyms as a way to reach the company´s strategic goals and advance sustainable development. Companies thus construct their own interpretations with the aim of making the concepts meaningful to the organization.

<p>Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar. Studien tar upp fallet Bravikens Pappersbruk som vill hitta en annan avsättning för en av sina restprodukter. Detta för att visa hur ett företag går till väga då de anpassar sig till hållbar utveckling genom att börja med något litet som återanvändning av en restprodukt. Studien är uppdelad i två undersökningar en organisatorisk, där visas det hur lagar och krav från Länsstyrelsen bryts ner. Den andra undersökningen, den tekniska, visar vad Braviken måste göra för att få återanvända restprodukten, på vilket sätt de genomför det mål som i resultatet av operationaliseringen blir det sista delmålet. Här visas detta genom en kvalitetssäkring av restprodukten. Slutsatserna i studien är att det är svårt att anpassa företag till hållbar utveckling, men att det kan bli lättare om företag och myndigheter har en tät och bra kontakt.</p>

<p>I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.</p>

Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar. Studien tar upp fallet Bravikens Pappersbruk som vill hitta en annan avsättning för en av sina restprodukter. Detta för att visa hur ett företag går till väga då de anpassar sig till hållbar utveckling genom att börja med något litet som återanvändning av en restprodukt. Studien är uppdelad i två undersökningar en organisatorisk, där visas det hur lagar och krav från Länsstyrelsen bryts ner. Den andra undersökningen, den tekniska, visar vad Braviken måste göra för att få återanvända restprodukten, på vilket sätt de genomför det mål som i resultatet av operationaliseringen blir det sista delmålet. Här visas detta genom en kvalitetssäkring av restprodukten. Slutsatserna i studien är att det är svårt att anpassa företag till hållbar utveckling, men att det kan bli lättare om företag och myndigheter har en tät och bra kontakt.

Denna studie har undersökt hur mätning av folkhälsa kan betraktas utifrån ett mätnings-och värdeteoretiskt perspektiv. Syftet har varit att öka kunskaperna kring mätning av folkhälsa. Studien har genomförts som en analys av tre organisationers operationalisering av folkhälsa – Folkhälsomyndigheten (FHM), Världshälsoorganisationen (WHO) och The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Resultatet visar att mätning av folkhälsa tydligt skiljer sig åt mellan de olika organisationerna i fråga om val av bestämningsfaktorer och indikatorer. Studien bekräftar därmed tidigare forskning avseende svårigheterna med att mäta folkhälsa, samt åskådliggör vilka konsekvenser de ställningstaganden som påverkar mätningarnas utförande kan medföra för mätningens utfall. / This study has examined measurement of public health through the perspective of measurement theory and theory of value. The purpose was to increase the knowledge regarding operationalization of public health. The method of the study was an analysis of three organizations’ way of operationalizing public health – Folkhälsomyndigheten (The Swedish Public Health Authority, FHM), The World Health Organization (WHO), and The Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). The result of the study shows that there is a distinct difference between the organizations regarding choice of determining factors and indicators. The study confirms earlier research regarding the difficulties of measuring public health, and visualizes what consequences decisions regarding the execution of the measurements can bring.

No description available.

I studien genomförs en analys av begreppet hållbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hållbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hållbar utveckling på den regionala nivån sker utifrån nationella ramar men det är på den regionala och kommunala nivån som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det är viktigt att ha kunskap om hur begreppet hållbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstå vad begreppet syftar till och hur det bör tillämpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjälp av indikatorer är det möjligt att följa och utvärdera arbetet för hållbar utveckling. Uppsatsen diskuterar förhållningssätt och problem i kringoperationaliseringen av hållbar utveckling i ett regionalpolitiskt sammanhang samt vilka svårigheter som är förknippade med framtagandet av hållbarhetsindikatorer.

Title: Co-operative, prevent or complement? - An essay on the relationships between control systems.  Authors: Kim Eriksson and Victoria Karlsson Purpose: The essay aims to describe the relations between control systems and how they related to each other, based on an operationalization of the control systems.  Research question: What are the control systems relations to each other? With regards whether control systems co-operative, prevents and/or complement each other. Theoretical framework: The essays theoretical framework is based on Malmi and Browns (2008) description of five different control systems and control mechanisms associated with each control system.    Research methodology: The method was based on three different data collection methods. These methods were observations, documentation, and semi-structured interviews. Conclusions: It is concluded that the control systems has comprehensive relations. Control systems have more, than one, relation to each other.

Denna uppsats undersöker hur hållbarhetsbegreppet operationaliseras inom svensk planering. Hållbarhetsbegreppet är idag frekvent använt inom den fysiska planeringen genom olika policy- och visionsdokument. Samtidigt är hållbarhet ett diffust och komplext begrepp som saknar en entydig definition och definieras olika från person till person och organisation till organisation. Hur ska då kommuner förhålla sig till och använda hållbarhetsbegreppet i vägledande och styrande dokument? För att möjliggöra en undersökning av de komplexa sammanhang som omger hållbarhetsbegreppet bygger denna studie på en fallstudie av Stockholms stad där kommunala strategiska plandokument har undersökts för att se hur hållbarhetsbegreppet används. Detta genomfördes genom att dokumenten analyserades utifrån faktorer och indikatorer som identifierades ur studiens teoretiska ramverk. De faktorer dokumenten analyserades utifrån fokuserade huvudsakligen på hur hållbarhetsbegreppet operationaliserades genom dokumentet. Detta innebär hur begreppet definieras, vilka visioner och målformuleringar som presenteras, vilka utmaningar som presenteras, hur hållbarhet ska uppnås, genom vilka strategier och åtgärder samt hur dessa motiveras. Resultatet visade att hållbarhetsbegreppet är ett svårt begrepp att hantera men att det inom Stockholms stad har gjorts försök till att etablera en konsekvent operationalisering av hållbarhetsbegreppet men att detta i praktiken har fallerat. Detta visar sig genom en problematik i att översätta övergripande hållbarhetsvisioner till konkreta och applicerbara åtgärder. Detta på grund av begreppets komplexa karaktär samt att det har använts inkonsekvent mellan de olika dokumenten som analyserats. Det gick även att utläsa tendenser till att Stockholms stad använder hållbarhetsbegreppets diffusa karaktär för att förankra önskvärda planeringsprinciper. Detta då det föreslås åtgärder med hållbarhetsplanering som motivering utan att en tydlig förankring presenteras.

Lean is a popular management method used in varying sectors including the welfare sector. There is a lot of research regarding leans efficacy but its effects on job satisfaction is poorly understood. Regarding this effect within the welfare sector there seems to be a complete lack research. The aim of this study was twofold. Firstly, to examine what the current research says about the relationship between lean and job satisfaction. Secondly to explore the operationalization of lean regarding that research. The method chosen was a systematic literature review. In analyzing the results, I used empowerment theory and theories about the operationalization of lean. This study found that the research shows a mixed picture. In general, the research showed a positive correlation between lean and job satisfaction but there are several contradictory findings. The limited amount of research, lacking operationalization and inadequate descriptions about the actual usage of lean means there is little room for drawing conclusions. However there seems to be a consensus regarding participatory work practices and empowerment within lean. Theses can have a positive effect on job satisfaction provided the organization gives enough support to the employees. This study has also attempted to generalize the conclusions about lean and job satisfaction towards the context of social work. From a theoretical perspective there could be a balance in lean where it leads to increased job satisfaction for the social worker. There are however glaring issues with implementing lean within the context of social work and it needs to be studied in more detail in order to draw any real conclusions.