No description available.

I och med den ökande konkurrensen från externa köpcentrum och e-handel växer kraven på lokala centrum. Syftet med denna studie är att undersöka vilka visioner som en kommun, centrumförening samt fastighetsägare kan ha för ett centrum i en svensk kommun. Vidare syftar studien till att redogöra för vilka åtgärder aktörer som de ovannämnda kan vidta för att utveckla ett centrum och därefter redovisa vilka processer som genomförs. Uppsatsens utgångspunkt är Vallentuna kommun. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har semistrukturerade kvalitativa intervjuer använts som metod. Dessutom har en genomgång av kommunens plandokument genomförts. En del av Vallentuna kommuns vision för Vallentuna centrum innebär att centrum ska vara en småstad som erbjuder natur och kultur samtidigt som kommunen ingår i en växande storstadsregion. Samtliga tre informanter väljer att beskriva centrum som en småstad eller småskalig. Sammanfattningsvis stämmer resultatet överens med använd teori samt tidigare studier. En slutsats är att de tre aktörernas sammanlagda åsikter om vad en attraktiv stadskärna är samt hur aktörerna arbetar för att Vallentuna centrum ska bli en attraktiv småstad kan antas leda till att centrum utvecklas till den småstad som aktörerna efterfrågar.

Vårat syfte är att undersöka vad konsumenterna har för inställning till Falu stadskärna?Vi har i vår uppsats använt oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa metoden har vi utfört en observation över Falu stadskärna och den låg sedan till grund för vår kvantitativa metod, det vill säga vår enkät. Enkäten har utförts i Falu stadskärna och 200 respondenter deltog enkätintervju. Vi har även intervjuat personer som är väl insatta i Faluns centrumhandel, dels 2 butiksägare och även Faluns centrumledare. Vi har även utfört en mailintervju med en kommunpolitiker i Falun.De tre modeller vi valt att använda på vårt material är Intressentmodellen, då den redovisar vad som påverkar Falu stadskärna. Porters Five Forces, använder vi för att den visar konkurrensen mot Falu stadskärna. Slutligen har vi använt Performance Importance Matrix, för att den visar på vilket sätt man kan åtgärda eventuella problem i stadskärnan. Vi har även tittat på olika teorier som beskriver attraktionsfaktorer i Falu stadskärna och teorier på varför externa köpcentrum expanderar. Vi har kommit fram till att konsumenterna i Falu stadskärna är mest missnöjda med parkeringssituationen, samt butiksutbudet i Falu stadskärna. Dessa områden anser vi vara de viktigaste områdena att lägga kraft på vid bemötande av konkurrens från till exempel Kupolen.

Externa handelsområden har varit ett hot mot stadskärnans handel under lång tid. På senare tid har däremot teknologins utveckling skapat e-handeln som snabbt tagit marknadsandelar hos konsumenterna. Utvecklingen antas fortsätta vilket skapar lönsamhetsproblem och butiksdöd för den fysiska detaljhandeln i stadskärnan. Det aktiva stadslivet och den levande staden som mötesplats är hotad precis som handeln i stadskärnan. Syftet med uppsatsen är att undersöka utvecklingen och förändringen av handeln i stadskärnan och hur utvecklingen påverkar det aktiva stadslivet. Vidare undersöks även hur utvecklingen påverkar stadskärna som mittpunkt för möten och hur stadskärnan kan fortsätta vara levande oavsett handelns utveckling. Örebro används som fallstudie. Frågeställningarna besvaras genom en litteraturstudie kombinerad med två intervjuer, varav den ena med en representant från stadens handelsorganisation, City Örebro, och den andra med en representant från Örebro kommuns stadsbyggnadskontor. Trots den negativa utvecklingen av handeln i staden finns en hoppfull bild av stadskärnan och stadslivet. Den fysiska handeln antas finnas kvar i någon form, men istället för att stadskärnan lockar med handel kommer den i framtiden locka som en social mötesplats. Unika evenemang, varierade mötesplatser och fysiska upplevelser som den digitala utvecklingen inte kan erbjuda kommer pryda stadskärnan tillsammans med verksamheter ur tjänstesektorn. Handeln har haft en historisk betydelse för stadslivet och kommer fortsätta vara av betydelse så länge handeln i stadskärnan finns kvar. Det aktiva stadslivet kan fortsatt vara en mittpunkt för möten även om huvudingrediensen i staden byts ut från handeln till upplevelsen och det sociala. För att bevara ett aktivt stadsliv finns dock flera utmaningar, bland annat att bevara tryggheten trots minskad handel, skapa förutsättningar för ett mer socialt fokus och investera i attraktiva miljöer, för att inte mista sin dragningskraft.

Purpose: To determine the progress in Umeå concerning the furtherance of bicycle traffic in the city and to investigate the possibility of a similar progress in Jönköping. Method: Semi structured interviews with officials, politicians and enthusiasts in Umeå and Jönköping, document analysis of documents provided by the municipalities and observations of Umeå city center. Findings: Umeå’s mindset around a sustainable society have been identified and the vast difference between the two cities is the time that they’ve actively worked with the bike issue and how public officials prioritize while planning. Umeå’s large advantage in their decision making is that officials and politicians are working towards the same goal and are united in the bike issue. This makes decisions regarding bicycle promotion easier to make. Due to the difference in conditions between the cities, the writers states that Umeå’s way of planning their traffic not necessarily is the right way for Jönköping to plan theirs. Implications: In order to develop it’s bicycle network, Jönköping must dare to let go of their old way of thinking. Instead of thinking that car traffic is necessary in a city, they should have the courage to take difficult decisions that benefit bicycle promotion and thus develop a sustainable transport system. Limitations: The study does not address the economic aspects that are involved in the development of an attractive bicycle network. Also the environmental issues are only dealt with in a thorough level, as it’s necessary to fulfill the study’s objectives. The study’s purpose is considered to be achieved but the result could have been even more developed if more parties were interviewed. Keywords: Bicycle path, bicycle, sustainable transport planning, sustainable society, sustainability, Umeå, Jönköping / Syfte: Kartlägga Umeås utveckling rörande främjandet av cykeltrafiken i staden och utreda möjligheten till en liknande utveckling i Jönköping. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tjänstemän, politiker och entusiaster i Umeå och Jönköping kommun, dokumentanalys av dokument tillhandahållna av kommunerna samt observationer i Umeå stadskärna. Resultat: Umeås och Jönköpings tankesätt kring ett hållbart samhälle har kartlagts. De stora skillnaderna mellan kommunerna är tidsperioden som de aktivt arbetat med cykelfrågan och hur man inom tjänstemannakåren prioriterar vid planeringen. Umeås stora fördel vid beslutstaganden är att tjänstemän och politiker arbetar mot samma mål och är eniga i cykelfrågan. Detta leder till att cykelfrämjande beslut enklare kan drivas igenom. Eftersom städernas förutsättningar skiljer sig åt, konstateras även att Umeås sätt att planera sin trafik inte nödvändigtvis är rätt sätt för Jönköping. Konsekvenser: Jönköping måste, för att utveckla sitt cykelvägnät våga släppa det föråldrade tankesättet kring att biltrafiken är nödvändig i en stad och istället våga ta svåra beslut som gynnar cykelfrämjandet. Begränsningar: Studien behandlar inte de ekonomiska aspekterna som finns kring utvecklandet av ett attraktivt cykelvägnät. Miljöfrågan har enbart behandlats på en grundläggande nivå, då det är nödvändigt för att uppfylla studiens mål. Studiens mål anses vara uppnått men hade kunnat utvecklas ytterligare om fler parter intervjuats. Nyckelord: Cykelväg, cykel, hållbart trafikplanerande, cykelnät, stadskärna hållbart samhälle, hållbarhet, Umeå, Jönköping

No description available.

No description available.

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

<p>I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.</p>

I denna uppsats är syftet att undersöka huruvida åsikterna angående trygghet hos de individer som vistas i Uppsalas stadskärna överrensstämmer med arbetet som de trygghetsskapande aktörerna utför i stadskärnan. Uppsatsen är en fallstudie med en multipel strategi där vi utför en enkätundersökning bland individerna och genomför intervjuer med relevanta aktörer. I vårt arbete med att undersöka vilka trygghetsaspekter som är viktiga har vi utifrån litteraturen formulerat tio frågeområden som vi sedan utformat enkäten och intervjufrågorna utifrån. Uppsatsen utgår ifrån två frågor, den ena syftar till att undersöka individernas åsikter kring dessa trygghetsaspekter. Den andra frågan är inriktad på aktörernas arbete med dessa trygghetsaspekter. Resultatet som framkommer i uppsatsen är att de individer som vistas i stadskärnan och aktörerna till stor del fokuserar på samma trygghetsaspekter. Det finns dock två markanta undantag där individernas åsikter inte motsvaras av aktörernas fokus. Uppsatsens slutsats är att de individer som vistas i stadskärnan känner sig relativt trygga, vilket tyder på att det finns ett trygghetsskapande arbete som fungerar väl i Uppsalas stadskärna. Trots denna slutsats bör det poängteras att trygghetsskapande arbete är av en dynamisk karaktär och således ständigt behöver utvecklas.