Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen. Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet. Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var: ”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”

<p>Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.</p><p>Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet.</p><p>Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var:</p><p>”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”</p>

Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen. Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen. Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter. I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel. Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

Syftet med detta uppsatsarbete är att undersöka ifall större och mindre städer står inför olika utmaningar i och med den ökade e-handeln som skett under Covid-19.  De metoder som använts är informationssök för att få fram vad tidigare forskning säger angående ämnet. Den tidigare forskningen berättar de utmaningar städer kommer stå inför i och med e-handeln. Det gjordes intervjuer för att få svar på studiens syfte och frågeställning. Intervjuerna skedde med personer som jobbade med stadsplanering och näringslivsutveckling. Det resultat vi fick från intervjuerna är att butiker är en avgörande faktor i att få en levande stadskärna. Den gemensamma utmaningen större och mindre städer står inför är därför att värna om butikernas existens i stadskärnan. Butikerna i större städers centrum har en annan förutsättning då de ofta konkurrerar med externa köpcentrum som erbjuder lägre priser och större utbud. Det är även vanligt i större städer att det är stora butikskedjor som bedriver det mesta av handeln i staden som invånarna inte känner lika stark relation till som de gör i de mindre städerna. I mindre städer så har invånarna ofta en stark relation med butikerna vilket gör att vissa butiker besöks ändå, trots sämre utbud och pris jämfört med e-handeln. Handeln ska även ses som en upplevelse för konsumenterna. Större och mindre städer har olika förutsättningar för att göra handeln till en upplevelse.  Slutsatsen som kan dras från arbetet är att bevarandet av handeln i stadens centrum är avgörande för att behålla en levande stad. Större och mindre städer står även inför olika utmaningar för att hålla butikerna vid liv. Nyckelord: E-handel, stadskärna och stadsplanering / The purpose of this study is to investigate if large and small cities will face the same challenges with the increased e-commerce we have seen during Covid-19. We startet the study with searching for information about our subject and got to know what previous studies showed. The studies showed that larger and smaller cities will face diffrent challenges duo to e-commerce. The method we used to get answer of our issue were interviews. The interviews were made with people who worked with city planning. The results we got from the interviews were that the stores were an deciding factor to keep a lively city center. The mutual challange large and small cities have is to keep the stores in the city center alive. The stores in large cities have other conditions compared to small cities. Stores in large cities are often outcompete by external shoppingcenters who can offer lower prices and a wider selection of products. It is also common that the stores in large cities are retail chains wich the customers don´t have any connection with, compared to small cities where the people values the stores more. It means that the residents will visit the stores although the smaller supplys and the higher prices. To shops in the city should be an experience. Large and small cities have diffrent prerequisites to make shoping a good experiance for the residents. The conclusion we make after the study is that keeping the stores alive is the most important thing for the cities. In keeping the stores alive large and small cities will face diffrent challenges. Keywords: e-commerce, city center and city planning.

Stadskärnan som handelsplats möter fler och fler utmaningar i och med ökad konkurrens från e-handeln och externa köpcentrum. Detta leder till att stadskärnan blir mindre attraktiv som plats att vistas på, och därigenom förlorar den sin position som mötesplats. Det faktum att färre vistas i stadens centrum leder således till att den sociala hållbarheten i staden som helhet blir lidande. Eskilstunas stadskärna är ett tydligt exempel på detta fenomen där butikerna står tomma då de konkurrerats ut, ett fenomen som i medier ofta benämns som “centrumdöden”. Denna uppsats innehåller en fallstudie på Eskilstunas stadskärna för att undersöka anledningarna bakom att detta fenomen sker i staden, konsekvenserna av det, samt hur Eskilstuna kommun arbetar för att möta stadskärnans behov av besökande för att skapa mötesplatser och bidra till social hållbarhet. Tidigare forskning visar att social hållbarhet skapas genom bland annat sociala nätverk, integration, social interaktion och gemenskap, vilket Eskilstunas stadskärna i viss mån kan bedömas sakna idag. Denna uppsats undersöker genom en dokumentanalys av plandokument, samt genom kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar inom stadsutveckling och näringslivet, hur de omvandlingsprojekt kommunen planerar för i stadskärnan kan skapa en levande stadskärna, mötesplatser och genom detta även bidra till social hållbarhet. Efter analys av det empiriska materialet och diskussion i samband med tidigare forskning framgår det tydligt att Eskilstunas stadskärna är i behov av förändring för att fortsatt fungera väl som social mötesplats. Detta vill kommunen göra genom omvandlingsprojekt, vilket även respondenterna anser kan stärka stadskärnan som mötesplats. Genom att skapa nya etableringar och attraktionskraft i stadskärnan, genom exempelvis fler restauranger, ett nytt kongress- och kulturhus, ett kulturstråk, och ett nytt bibliotek, kan näringslivsidkare gynnas av att bedriva verksamhet i centrum, samtidigt som stadens invånare vill besöka och nyttja det som stadskärnan har att erbjuda. På detta sätt kan de omvandlingsprojekt kommunen planerar för, bidra till en levande stadskärna, fler mötesplatser, och genom detta även social hållbarhet i Eskilstuna stad som helhet.

Denna studie var en undersökning som grundade sig i vad för fysiska faktorer i den rumsliga miljön som kunde påverka en mer eller mindre aktiv stadskärna. Utgångspunkten var en jämförelse mellan två städers stadskärnor i dess aktivitet och utformning, för att sedan landa i ett gestaltningsförslag för en av stadskärnorna.  Olika metoder användes genom studien för att få fram ett så utförligt reslutat som möjligt. De metoder som inkluderade var kunskapsöversikt med information från både ett allmänt perspektiv samt förutsättningar från platserna. Kunskapsöversikten togs sedan med som underlag vid platsanalyserna. De två stadskärnorna jämfördes genom platsanalyserna och utifrån det togs ett gestaltningsprogram fram från den sammanlagda informationen. Sista steget i studien vad själva gestlatningsförslaget över den ena stadskärnan för ökad aktivitet.

Thesis:The aim of our study is to identify how IKEA's externalestablishment at Norra Backa can affect Kupolen and the centre. This in order to provide suggestions on how these trade areas can be connected and create a whole to thereby gain the purchasing power.Method:In our study we used triangulation. That means we have used both a quantitative and a qualitative approach. The quantitative method based on a survey with 100 respondents. The qualitative method is based on interviews with the centre conductors of Borlänge, Laila G Prosén and Anna Timander.Theory:The theories we have used is STP, substitution effects and effects of overspill, important factors for an attractive market town, Town Centre Management, Urban Retail Product.Conclusion: We found how IKEA's establishment at Norra Backa may affect Kupolen and the center of Borlänge then we gave suggestions on how these trade areas can be connected.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utforma ett balanserat styrkort för att genom detta visa hur en managementgrupp kan arbeta med viktiga målsättningar för att utveckla en attraktiv stadskärna och cityhandel. Metod: I denna uppsats har vi använt oss av den kvalitativa metoden med en abduktiv ansats, där vi fördjupat oss i teori samtidigt som vi genomfört intervjuer med personer som arbetar inom ämnet. Vi har utifrån denna teori och resultat analyserat vilka delar som är viktiga för att skapa en attraktiv stadskärna och attraktiv cityhandel. Resultat &amp; slutsats: Det resultat som vi genom detta arbete kommit fram till är att de allra viktigaste målsättningarna att utveckla för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel är - Motiverade och aktiva aktörer inom stadskärna, ökat samarbete inom stadskärnan, öka antalet besökare, öka andelen besökare som blir kunder samt öka andelen nöjda kunder. Om dessa målsättningar uppfylls menar vi att attraktionskraft skapas i stadskärnan och cityhandeln. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget med denna uppsats är att det finns ett antal målsättningar som är viktigast för att skapa en attraktiv stadskärna och cityhandel. Det praktiska bidraget är ett balanserat styrkort samt målkort som centrumledare / Aim: We aim with this theses is to identify important factors required to develop an attractive city centre and city centre commerce. We are also going to look into the work needed to accomplice this and which stakeholders that are needed to be involved in this work. Method: In this essay we have used the qualitative method with an abductive approach, were we have been taking note of theory parallell with doing interviews with persons activ within this subject. From this theory and inteview results we have analyzed which parts in the city centre and city centre commerce that are important to make it more attractive. Conclusions: Our conclusion is that the most important factors to work with to develop an attractive city centre and city centre commerce is - motivated and active stakeholders within the city centre, increased cooperation within the city centre, increased amount of visitors, increased amount of visitors that become satisfied customers. If these key facors are fullfilled we mean that the city centre and the city centre commerce is attractive. Contribution: The theoretical consequence of our study is that there are several key factors to work with to create an attractive city Centre. The practical consequence of this is that the management in the city center groups can work with our balanced score card to create an attractive city center and city commerce in their cities.

För många ansedda som mindre städer i Sverige, benämnda i den här uppsatsen somsmåstäder, förekommer ett starkt hot i form av externhandeln. Småstad definieras i våruppsats som en till folkmängden mindre ort med karaktäristiska drag av en stad, det finnssåledes en huvudgata i staden och ett utmärkande centrum. Stadskärnor runt om i landet harunder decennier tömts på både organisationer och befolkning i relation till att marknaden harflyttats utanför staden. Detta har bidragit till att stadskärnorna löper stor risk att dö ut. För attreducera denna risk har en stor satsning gjorts på samverkan i flera delar av landet och även isamarbete med Norge. Kommuner har gått samman för att arbeta externt tillsammans medandra städer och internt för att få olika aktörer i stadskärnan att samarbeta med varandra.Tidigare forskning pekar på att samverkan ses som en vital ingrediens för att kunna stärka enstadskärna och det lyfts fram att alla parter som har ett intresse av stadskärnan måstesamverka. Det krävs då att både den offentliga- och privata sektorn ingår i ett samarbetevilket i denna uppsats benämns som ett offentligt-privat partnerskap. I den här studienundersökte vi bland annat samverkans roll i stadskärnors arbete för ökad attraktivitet. Vårtsyfte med studien är att undersöka hur organisationer arbetar för fortsatt överlevnad i enstadskärna. Granskningar gjordes på det arbete som utförts av två stadskärnor i Sverige.Deras tillvägagångssätt studerades för att se hur de har undvikit eller besegrat de hot somcirkulerar. För att uppnå vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ studie där vi har granskatoch tolkat det empiriska material vi samlade in genom två djupintervjuer med trerespondenter som arbetar med centrumutveckling i de städer vi granskade. Vår teoretiskareferensram är baserad på vetenskapliga artiklar och presenterar aktuell forskning samtteorier kring centrumutveckling och metoder för att uppnå framgångsrik utveckling. Detempiriska underlaget i studien är baserat på två intervjuer som vi har genomfört med trerespondenter vars yrkesroller är gällande centrumutveckling. En av våra respondenter ärprojektledare och arbetar med projekt inom centrumutveckling, en är näringsutvecklare för enkommun i Sverige och den tredje har en yrkesroll som centrumutvecklare. Den teoretiskareferensramen och empirin är utgångspunkterna för vår analys samt tolkningar. Det är sedanutav detta som vi har kunnat dra slutsatser kring centrumutveckling och dess metoder förframgång. Samverkan är nödvändigt för att en stadskärna ska kunna nå ökad attraktivitet. Detär inte tillräckligt att olika stadskärnor samverkar med varandra för att nå en lyckadcentrumutveckling och ökad attraktionskraft till staden. Det är vitalt att stadskärnornas inresamarbetar med varandra och med det menar vi att stadens egna handlare, fastighetsägare,kommun, politiker, boende, konsumenter, besökare etc. samarbetar mot gemensamma mål.De två mest vitala faktorerna för samverkan som vi kunde avläsa var engagemang och engemensam målbild. Genom studien kan det konstateras att de två faktorerna är avgörande församverkans del i att reducera risken att stadskärnor utarmas. / For a lot of small cities in Sweden, mentioned in this paper as small towns, there is a strongthreat in terms of external trade. Small cities is defined in our essay as a smaller town withthe characteristic features of a city, so there is a main street in the city and a distinguishingcenter. City centers around the country have been emptied for both organizations andpopulations for decades in relation to the fact that the market has moved outside the city. Theresult of that is the fact that the city centers are at high risk of extinction. In order to reducethis risk, a major effort has been made on cooperation in several parts of the country and alsoin cooperation with our neighboring country Norway. Townships has cooperated to workexternally with other cities and internally to get different actors in the city center to cooperatewith each other. Previous research shows that cooperation is seen as a important ingredient instrengthening of a city center, and it is emphasized that all parties that has an interest in thecity center must cooperate. It is then required that both the public and private sector is a partof the cooperation, which in this paper is called a public-private partnership. In this study, weinvestigated the role of united action in city centers work for increased attractiveness. Ourpurpose of the study is to investigate how organizations work for continued survival in a citycenter. Examinations were made on the work carried out by two small towns in Sweden.Their approach was studied to see how they have avoided or defeated the threat that encirclesthem. In order to achieve our purpose we have conducted a qualitative study where we haveexamined and interpreted the empirical material we collected through the two interviews thatwere made with three respondents who work with center development in the cities wereviewed. Our theoretical reference framework is based on scientific articles and presentscurrent research as well as theories about town center management and methods forachieving successful development in city centers. The empirical basis of the study is based onthe two interviews that we have made with respondents in a career in center development.One of our respondents is a project manager and work with projects in center development,one is a business developer for a municipality in Sweden and the third has a professional roleas a center developer. The theoretical reference framework and empiricism are the startingpoints for our analysis and interpretations. It is because of that we have been able to drawconclusions about city center development and its methods of success. Collaboration isnecessary for a city center to achieve increased attractiveness. It is not enough that differentcity centers collaborates with each other in order to achieve successful city centerdevelopment and increased attractiveness to the city. It is vital that the inner core of the citycooperates with each other, and by that we mean that the city's own trader, property owner,municipality, politicians, residents, consumers, visitors, etc., work together towards commongoals. The two most important factors for collaboration that we could read were commitmentand a common goal. Thanks to the study it is clear that the two factors are crucial forcooperation in reducing the risk of urban deaths.

Det här masterarbetet är ett kombinerat vetenskapligt och konstnärligt arbete som ämnar att utforska en möjlig framtid där handeln inte längre har en dominant roll i stadskärnan. Detta framtidsscenario kallas för Postkonsumtionens stad och det är inte bara en fysisk plats, utan också ett sätt att lyfta frågan om framtidens stad till diskussion. I den samtida staden har stadsliv kommit att kopplas samman med konsumtion, vilket är problematiskt ur många aspekter. Detta arbete påvisar att den överkonsumtion som sker inom sällanköpshandeln idag varken är hållbar ur en social eller miljömässig aspekt. Sällanköpshandeln innebär varor som köps mer sällan, så som kläder, byggvaror och hemelektronik, till skillnad från dagligvaruhandel som innebär inköp av mat och hygienartiklar (Boverket, 2017). Att konsumtionen innehar en dominant roll i staden gör även att staden blir en plats för dem som har råd, vilket kan ifrågasättas ur en demokratisk aspekt. Handeln utgör också en sårbarhet för stadskärnan eftersom den påverkas av både ekonomiska och trendmässiga svängningar. Ett exempel på detta är den så kallade stadskärnedöden som kommit att belysas under de senaste åren när allt fler stadskärnor får det svårare att överleva i konkurrensen med e-handel och externhandel. Södra Förstadsgatan i Malmö är ett exempel på en stadskärna som kämpat mot allt fler nedstängda butiker, och i detta arbete fungerar Södra Förstadsgatan som ett utopiskt exemplifierande av Postkonsumtionens stad. I Postkonsumtionens stad finns viss konsumtion kvar, såsom konsumtion av mat och upplevelser och till viss del även handel såsom secondhand. Huvudpoängen handlar om att stadskärnan fått en ny roll och att likhetstecknet mellan konsumtion och stadsliv brutits. I uppsatsen ifrågasätts handelns roll i staden och genom Postkonsumtionens stad föreslås ett alternativ till en möjlig utveckling. I en historisk tillbakablick påvisas att handeln alltid genomgått stora skiften och att den då finner nya koncept för att överleva. I uppsatsen argumenteras för att handel denna gång inte ska ersättas med ny handel, och frågan blir då vad ska den ersättas med? Det argumenteras även för att stadskärnan är viktig att rädda i framtiden utifrån aspekter som demokrati, att det utgör en viktig social mötesplats, att det är en plats för stadsliv och en viktig hörnsten i stadens identitet. Uppsatsen representerar ett förslag på hur frågor om framtidens stad kan adresseras och angripas genom designbaserad forskningsmetodik. Designforskning tillämpas som den övergripande forskningsmetodiken och den tillåter arbetet att ske på ett icke-linjärt sätt vilket skiljer sig från mer traditionell forskning. Genom att tillämpa flera metoder under arbetets gång och låta designen vara ett utforskande moment som löper genom framtidsscenariot, möjliggörs en diskussion. De två teoretiska utgångspunkterna; det sociospatiala perspektivet och det utopiska perspektivet tillämpas också. Arbetet riktar sig till nuvarande och framtida planerare och poängterar att detta är en viktig fråga såväl idag som i framtiden. Arbetet har resulterat i ett antal slutsatser. Tillämpandet av ett utopiskt perspektiv och ett sociospatialt perspektiv är ett verktyg för att belysa och gestalta en möjlig framtid. Postkonsumtionens stad är uttryck för ett nytt sätt att tänka och lyfta diskussion snarare än ett exakt sätt att göra. Kritik mot den samtida stadens fokus på konsumtion och handel lyfts och arbetet påvisar en möjlig förändring genom att adressera Postkonsumtionens stad som ett alternativ till den samtida staden. Arbetet tillkännager att det finns många möjliga svar på de frågor som lyfts, men uppsatsen ämnar att föreslå en modell av utveckling som påvisar en relevans av en ny användning av det offentliga rummet, och som även är relevant sett till pågående förändringar i ekonomi och samhället i stort.