This study focus on how physical and virtual meeting places may promote collaboration between firms and academia for the development of innovations. A case study was conducted on a meeting place that aims to support collaboration for the development of innovations in eHealth between different actors in the Linnaeus region. Data was collected through 6 interviews, whereas 3 with scientists and 3 with entrepreneurs. The data was analyzed based on a theoretical framework based on different perspectives on collaboration and networks, meetings and interaction and, physical and virtual meeting places. The results show that the purpose for collaboration is to be included in a network with other actors in the same area, gain increased knowledge of the subject area and to acquire new external contacts. Furthermore, in order to support collaboration, physical meeting places have to organize effective and interesting meetings. In addition, virtual meeting places should provide opportunities for discussion and, worldwide news coverage. What is more, the physical and virtual meeting places aiming to support collaboration for a specific purpose and for a specific network of actors should be integrated. This implies for example that the virtual meeting places should provide opportunities for participants to attend at an announced physical meeting synchronously. Furthermore, the virtual meeting place should also provide possibilities to continue a discussion that was initiated at the physical meeting. This study has concluded that the collaborative development of innovation means creating new business opportunities for entrepreneurs and receive input to current and future research for researchers. To support collaboration in the development of innovations meetings and interaction are needed. Virtual and physical meeting places needs to integrate physical and virtual interaction in the development of innovations. / Denna studie fokuserar på hur fysiska och virtuella mötesplatser kan främja samarbete mellan företag och akademi för att utveckla innovationer. En fallstudie genomfördes på en mötesplats som syftar till att stödja samarbete för utveckling av innovationer inom eHälsa mellan olika aktörer i Linné regionen. Datainsamling genomfördes med 6 intervjuer varar 3 med forskare och 3 med företagare. Data analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som bygger på olika perspektiv på samverkan och nätverk, möten och interaktion samt fysiska och virtuella mötesplatser. Resultaten visar att syftet med samarbetet är att ingå i nätverk med andra aktörer inom samma intresseområde, få ökad kunskap om ämnesområdet och att skapa nya externa kontakter. För att stödja samarbete måste fysiska mötesplatser organisera effektiva och intressanta möten. Dessutom bör virtuella mötesplatser ge möjlighet till diskussion och omvärldsbevakning. Fysiska och virtuella mötesplatser som stödjer samarbete för ett specifikt syfte och nätverk bör integreras. Detta innebär till exempel att de virtuella mötesplatserna ska ge möjligheter för deltagarna att närvara synkront oberoende av tid och rum vid ett fysiskt möte. Vidare bör den virtuella mötesplatsen ge möjligheter för att fortsätta fysiska diskussioner virtuellt. Den här studien har kommit fram till att samarbete för utveckling av innovationer innebär att skapa nya affärsmöjligheter för företagare och få input till nuvarande och fortsatt forskning för forskare. För att stödja samarbete vid utveckling av innovationer behövs möten och interaktion. Virtuella och fysiska mötesplatser ska samspela vid utveckling av innovationer genom att integrera fysisk och virtuell interaktion.

I denna uppsats så undersöker jag platsidentitet och mötesplatser i Kristinehamn. Genom intervjuer och en enkätundersökning har jag fått en inblick i hur mina respondenter känner inför dessa ämnen. Jag undrar om det finns platser i staden där invånarna kan träffas och föra att gott samtal och om de känner sig hemma i Kristinehamn. I analysen av materialet använder jag mig av olika kulturgeografiska teorier, till exempel David Harveys tolkning av Lefebvres rumsdialektik; en modell för att förstå rummets tillblivelse med hjälp av platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Jag har även använt Ray Oldenburgs teori om tredje platser; en betydelsefull mötesplats utanför hemmet och jobbet. Mitt resultat visar att stadens identitet har flera sidor, dels en som Vänerstad och en annan där tiden lite har sprungit ifrån Kristinehamn. Människor känner sig hemma i staden men deras födelseplats finns alltid kvar som det ursprungliga hemmet. Staden saknar det som Oldenburg definierar som tredje platser. Många av de platser som människor i staden tycker är meningsfulla är natursköna platser i centrum eller i anslutning till skärgården eller skogen. För att komma fram till vad som gör en plats i Kristinehamn betydelsefull behöver man se platsens dialektik; platsens materialitet, den upplevda platsen och den föreställda platsen. Staden skulle behöva fler inkluderande mötesplatser för att öka invånarnas känsla av sammanhang. När utbudet utav möjliga tredje platser minskar invånarnas chanser att stärka de sociala banden.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka föreställningar om det offentliga rummet; både generella föreställningar som inte är platsbundna, men även de föreställningar som finns om Björns trädgård på Södermalm i Stockholm. Syftet har även varit att undersöka hur dessa föreställningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trädgård är tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och på den lilla ytan som utgör Björns trädgård finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor gräsmatta. I och med dess många funktioner, läge och puls kan Björns trädgård ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dåligt rykte. Frågorna som drivit arbetet med uppsatsen är kopplade till föreställningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trädgård kan förstås utifrån begreppet territorialitet. Hur föreställningarna rumsliggörs, det vill säga hänger ihop med territorialiteten har även undersökts. Empirin består av kommunala dokument och handlingar, observationsstudier och intervjumaterial. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Det teoretiska ramverk som legat till grund för uppsatsen är poststrukturalismen och Mattias Kärrholms begrepp Territorialitet. Områdesöversikten inleds med en redogörelse av Harveys och Lefebvres rumsbegrepp, och övriga delar i kapitlet behandlar offentliga rum ur olika perspektiv. Fallstudien har visat att de generella föreställningarna om vad ett offentligt rum är och bör vara, inte nödvändigtvis stämmer överens med de platsspecifika för Björns trädgård, samt att föreställningarna beror mycket av vem avsändaren är. De territoriella strategierna på platsen är inte överlagrade, vilket innebär att grupper med olika intressen brukar rummet sida vid sida istället för att dela på samma yta eller inta varandras territorier. Studien har även visat att föreställningarna om rummet framför allt materialiseras i form av territoriella strategier, vilket innebär att myndigheter får större kontroll och inflytande över rummet och hur det används. Appropriering kan ske där den strategiska territorialiteten är som svagast, vilket innebär större risk för att dessa ytor används på ett sätt som inte är passande eller ”attraktivt” enligt rådande normer.

Syftet med studien är att beskriva, analysera och förstå innebörden av en öppen, social mötesplats som skapats av några kristna församlingar med avsikt att erbjuda personer med drogberoende, psykisk ohälsa eller andra svårigheter, gemenskap och delaktighet. Studiens frågeställningar utgår från vilken betydelse mötesplatsen har för deltagarna och vilka möjligheter och hinder mötesplatsen innebär för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap.Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och fokuserar på den upplevda erfarenheten från de personer som besöker platsen. Data har samlats in via deltagande observationer,intervjuer och samtal med intervjuliknande inslag och består av 12 observationer och 6 intervjuer. Bearbetning av data har skett via transkribering, kodning, kategorisering och teman. Resultatet har analyserats utifrån en analysram formad utifrån studiens centrala begrepp, delaktighet och gemenskap och underbegreppen identitet, marginalisering, plats och nätverksband.Studiens analys leder till slutsatsen att mötesplatsens betydelse för deltagarna kan summeras med att Zonen är en plats för gemenskap som bygger på att man respekterar varandra och där deltagarna upplever trygghet. En annan slutsats är att mötesplatsen innebär möjligheter för den enskildes upplevelse av delaktighet och gemenskap genom inflytande, praktiska uppgifter och samvaro. Det finns hinder beroende på den enskildes dagsform, rädsla för kategoriseringoch att lokalen inte handikappanpassats. En tredje slutsats är att en dimension av delaktighet och gemenskap framträder som innebär att vara engagerad till en plats med en upplevelse avdelad identitet, att vara Zonare. I slutet av uppsatsen förs en diskussion om vilken betydelse studien kan ha för socialpedagogisk och diakonal praxis.

Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark. Brukaravtal studeras som ett exempel på hur kommuner kan arbeta för att ta tillvara på medborgarnas engagemang och eventuellt förstärka de positiva effekter som stadsodling kan föra med sig. Utifrån en fenomenologisk ansats och ett vardagslivsperspektiv studeras brukarnas och kommunens upplevelser av stadsodling och brukaravtal. Kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer används för att få en förståelse för fenomenet. Slutsatserna är att det finns en stor variation av drivkrafter men att de sociala drivkrafterna har stor betydelse. Vidare konstateras att stadsodling har potential att skapa bra mötesplatser som upplevs som trygga och i förlängningen blir mer jämställda. Brukaravtal kan utgöra ett bra sätt att möjliggöra stadsodling då de kan stärka de positiva effekterna.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldre ser på och beskriver sina vardagsmiljöer, samt vilka möjligheter äldre upplever sig ha att påverka den egna vardagen. På en träffpunkt för äldre har deltagande observation med tematiskt öppna intervjuer genomförts under två veckor. Studien har resulterat i följande huvudteman: mötesplatser, gemenskap, beroende av andra, äldre och samhället, teknik samt dövgruppen. Dessa teman återger centrala element ur de äldres dagliga liv. Analysen av den insamlade empirin har gjorts utifrån två socialgerontologiska teorier, politisk ekonomi och åldrande samt livsloppsteorin. Dessutom har begrepp som ålderism, tunna band och dövkultur använts. Studien har visat att träffpunkten som mötesplats för äldre kompenserar när det sociala nätverket minskar. Att ha något att göra, ge en känsla av gemenskap och struktur åt vardagen. För äldre döva är rätten till teckenspråket och möjlighet att träffa andra döva mycket centralt. Dessutom är åldrandet och medföljande funktionsnedsättning något som präglar besökarnas vardag. Att behöva andras hjälp och olika samhälls insatser när orken avtar, är något som tvingar den enskilda att accepterar att egna val och önskemål försvåras, exempelvis gällande mat och tidsplanering eller valet av bostad. När allt kommer omkring bestäms samhällets insatser utifrån politiska och ekonomiska ramar. I de tematiskt öppna intervjuerna blir det tydligt att dessa ramar, under vilka olika insatser verkar, har en märkbar påverkan på äldres vardag.

Städer och deras möjligheter till kontakt och möten mellan människor fortsätter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i många delar världen över. Att ha välplanerade mötesplatser i ett område är inte längre bara viktigt för ett samhälles sociala sammanhållning, utan i en allt mer globaliserad värld utgör de även en avgörande beståndsdel i städernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana områden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats är, hur detta begrepp har förändrats över tiden, hur planering kan ske för att få som resultat mötesplatser som är flexibla och fungera över lång tid sammanställs och tillämpas därefter på ett fallstudieområde. Fallstudien av Annedal visar att man från planerar-håll genom ett ambitiöst informations-insamlande från boende och ett aktivt planerande under processens gång fått som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i området. På vissa platser har medborgarinflytandet tagit väl stor plats. Planeringen för områdets mötesplatser har påverkats av så skilda aspekter som ett koloniområdes bevarande och Astrid Lindgrens död. Vissa av de planerade mötesplatserna har potential att fungera bra när området är färdigställt, medan andra tycks vara byggda för i huvudsak andra anledningar än att fungera som just mötesplatser.

Purpose: The purpose of the study reported in this thesis is to addto the knowledge concerning what public librarians do to meet theneeds of unaccompanied asylum-seeking minors, thereby helpingthem to develop and establish themselves in a new environment.What tasks, activities and tools do the librarians have at theirdisposal? What problems do they encounter? What values, normsand attitudes guide their work? Method: The thoughts andexperiences of six public librarians have been captured throughqualitative semi-structured interviews, the result of which has beenthematically analysed using notions of social capital and socialexclusion. Findings: Unaccompanied asylum-seeking minors facea number of challenges which the public library with its librarians,collections and various activities can assist in coping with byproviding the children with opportunities to increase their socialcapital and decrease the risk of social exclusion. Researchlimitations: It has for several reasons proven difficult to studyunaccompanied asylum-seeking children as a distinct group, whichis why this study also uses material that deals with refugees as awhole. A significant amount of the latter are undeniablyunaccompanied minors, an especially exposed and vulnerable typeof refugees. The study is limited, local and situated and thereforenot empirically generalizable. Research implications: The studycontributes to the accumulated knowledge concerning the potentialof public libraries as vectors for building social capital in the livesof unaccompanied asylum seeking minors, in a variety of ways.The role, values and attitudes of librarians are especiallyhighlighted. / Program: Bibliotekarie

Pedersen, N. Skoghagen, S. 2018. Virtuella och fysiska platsers betydelse för romantiska och intima möten – En kvalitativ studie på studenters attityder. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet. Fler och fler människor träffas idag via virtuella mötesplatser så som dejtingsidor och dejtingapplikationer. Förändringen har dock inte varit lika påtaglig för yngre människor och det var först i och med introduktionen av Tinder år 2012 som även denna grupp började träffas virtuellt i större utsträckning. I Sverige dröjde det ytterligare ett par år innan applikationen blev populär men idag används den i stor utsträckning och har börjat bli ett alternativ till att möta nya människor på̊ fysiska platser såsom jobb, skola och nattklubbar. Uppsatsen undersöker vilken betydelse det virtuella rummet har för romantiska och intima möten och gör det genom att genomföra fyra fokusgruppsintervjuer med kvinnliga och manliga studenter. Studien fokuserar på̊ fem huvudområden där studenter ansåg att den virtuella platsen har inflytande på̊ intima och romantiska möten. Dessa är känslan av trygghet, vilka personer som gynnas, vilka syften till romantiska och intima möten som finns, inställningen till mötesplatserna samt riskerna med att ha en mötesplats som inte är bunden till en tid och plats. Studenterna ansåg att anonymiteten som det virtuella mötesplatser erbjuder både har för- och nackdelar. De ansåg vidare att även om de virtuella mötesplatserna blivit mer accepterade idag så finns det fördomar kvar kring den virtuella mötesplatsen som ett forum endast för sexuell kontakt som behöver överkommas för att dessa mötesplatser ska få ett mer positivt rykte.

This essay points at the importance of public libraries as arenas of meetings between refugees and the local population, and by this - creating social kapital in the society as a whole. The researchers Aabø, Audunson and Vårheim have created theories about low-intensive meeting places, that means – neutral, public places where accidential meetings with different strangers can happen, which can create social capital and trust among each other. To complement these theories I also use Vårheim who have implementet social capital-theories to the sphere of public libraries. These two theories complement each other and can help me investigate two public libraries in a rural area in Sweden. My purpose is to see how these two libraries are used as low-intensive meeting places for refugees and if the libraries contribute to build social capital in the society. I am interviewing library personal and the two heads of the libraries. I want to see what services etc. they provide for refugees and overall their thoughts and attitudes towards the library as a meeting place for refugees. In conclusion I have found that neither library is very strong when it comes to the function of creating meetings between refugees and the local population. But overall they have open attitudes towards it, and they try in different ways to provide services for immigrants. I can see in the material that these libraries have a good platform and possibilites of creating social capital in the society, and in many ways they contribute to this.