Denna uppsats handlar om stadsodling och brukarmedverkan. Med brukarmedverkan menas att invånarna får ökat inflytande över stadens utformning genom att de själva deltar i förvaltningen av platser. I det här fallet genom att starta och delta i kollektiva stadsodlingar. Syftet med detta arbete har varit att ta reda på vilka drivkrafter som ligger bakom människors engagemang i kollektiva stadsodlingar samt vad detta engagemang kan föra med sig till den plats där odlingarna finns. Kan kollektiva stadsodlingar öka samverkan i bostadsområden samt bidra till en tryggare plats och i förlängningen ökad jämställdhet? Brukaravtal är ett avtal som upprättas mellan kommun och en grupp invånare som genom avtalet får möjlighet att bruka endel av kommuenns mark. Brukaravtal studeras som ett exempel på hur kommuner kan arbeta för att ta tillvara på medborgarnas engagemang och eventuellt förstärka de positiva effekter som stadsodling kan föra med sig. Utifrån en fenomenologisk ansats och ett vardagslivsperspektiv studeras brukarnas och kommunens upplevelser av stadsodling och brukaravtal. Kvalitativa metoder i form av intervjuer och observationer används för att få en förståelse för fenomenet. Slutsatserna är att det finns en stor variation av drivkrafter men att de sociala drivkrafterna har stor betydelse. Vidare konstateras att stadsodling har potential att skapa bra mötesplatser som upplevs som trygga och i förlängningen blir mer jämställda. Brukaravtal kan utgöra ett bra sätt att möjliggöra stadsodling då de kan stärka de positiva effekterna.