No description available.

Denna magisteruppsats undersöker vilka strategier homosexuella män och kvinnor använder för att möta andra homosexuella. Genom att använda kvalitativ semi-strukturerad intervju som metod och samtala med 3 män födda innan år 1952, samt ytterligare 3 män och 3 kvinnor födda mellan 1979-1989, visar det sig att informanterna har och använder strategier på olika sätt. Informanterna upplever att samhället är heteronormativt och därför har processen att ”komma ut” varit en betydelsefull del i deras liv och det är i denna process av sitt identitetsbildande som strategier blir särskilt märkbara för dem själva. Resultatet framhäver att strategierna skiljer sig beroende på vilken tid i samhället de används i. Innan 1979, då homosexualitet ansågs vara en sjukdom, krävdes andra strategier. Då användes specifika mötesplatser, symboler och signaler för att locka till sig ”rätt” personer. Numera när homosexualitet är samhälleligt accepterad behövs ändå särskilda strategier användas för att undvika att bli utsatt för våld. Internet och appar används som mötesarena utöver gayklubbarna. Särskilda mötesplatser, kläder, språk och signaler i form av exempelvis gester kvarstår i det fysiska rummet, men har förändrats över tid. Slutsatserna som dragits är att det finns behov av att använda strategier för att dölja sin homosexualitet samtidigt som den framhävs för rätt personer, men att de strategier som används förändras i takt med samhällets förändring. Symboler som används för 10 år sedan behöver inte innebära samma sak idag, men i stor grad har internet och appar ersatt behovet av att använda sig av symboler. / This master thesis examines what strategies homosexual men and women use to meet other homosexuals. By using the method of qualitative semi-structured interview and talking with 3 men born before 1952 as well as 3 men and 3 women born between 1979 and 1989, the result shows the informants have and uses strategies in different ways. The informants experience that society is heteronormative and therefor the process of “coming out” have been a meaningful part of their life. It is in this process of their forming of identity strategies become especially noticeable to themselves. The result highlights that strategies varies depending on what time in society they are used. Before 1979 when homosexuality was considered a disease certain strategies were needed. At the time certain meeting places, symbols and signals were used to attract the “right” people. Nowadays when homosexuality is accepted by society certain strategies are still used to avoid being exposed to violence. In addition to gay clubs, internet and apps are used as meeting places. Certain meeting places, clothes, language and signals in the form of for examples gestures remain within the physical room but have changed over time. The conclusion which have been drawn is that there is a need to use strategies to hide ones homosexuality while at the same time highlight it for the right people but that the strategies varies with the changing of society. Symbols used ten years ago does not necessarily mean the same thing to day and internet and apps have replaced the need for usage of symbols to a higher degree.

Högskolan i Halmstad består idag av en uppdelning mellan byggnader och en campusplan har skapats för att bygga om campusområdet med målet att skapa ett campus med mer rörelser på de olika ytorna för att skapa social sammanhållning mellan studenterna. Uppsatsens syfte har varit att skapa sig en förståelse om studenternas uppfattning om de rådande offentliga platserna på Högskolan i Halmstad och deras funktionalitet. Utifrån Rikard som är projektledare för campusområdet och campusplanen 2025 vill vi skapa oss en uppfattning om hur deras vision stämmer överens med studenternas. Forskningsfrågan lyder: Hur upplever studenter på Högskolan i Halmstad att den aktuella utformningen av campusområde påverkar den sociala sammanhållningen bland studenter och vilka förändringar vill studenterna se för att öka sammanhållningen? Tidigare forskning belyser att det är viktigt med de fysiska platserna i staden och dess utformning för att skapa social sammanhållning. Uppsatsen har haft en kvalitativ metod med den hermeneutiska metodansatsen. Resultatdelen har presenterats i sju teman för att kategorisera projektinformantens och studentinformanternas intervjusvar. I resultatet presenteras det att studenterna anser att de offentliga platserna på Högskolan i Halmstad inte har attraktiva mötesplatser och att de saknas en tillhörighet till de andra akademierna på grund av den uppdelningen mellan byggnaderna som råder idag på campusområdet. Resultatet har vidare analyserat med hjälp av teorierna om tillhörighet av Vanessa May, om det offentliga rummet av Rolf Lidskog, om rätten till staden av Don Mitchell och om identitet av Rikard Jenkins. Nyckelord: Offentliga platser, studenter, social sammanhållning, attraktiva mötesplatser, Högskolan i Halmstad

Vox Publicum är en ungdomsverksamhet med fokus på konst och kultur. Denna uppsatts ämnar att med hjälp av observationer och intervjuer ta reda på hur deras verksamhet fungerar, varför Vox Publicum startades och vad de har bidragit med till de tidigare besökare. Jag har använt mig av Lars Svedbergs organisatoriska grundteman (2007) för att kunna ta reda på hur Vox Publicums verksamhet är organiserad. Vox Publicum arbetar för att skapa en säker miljö utan fördomar för ungdomar med intresse för konst och kultur, att ungdomar i en trygg miljö ska kunna utveckla sin konstnärliga sida samtidigt att utforska sin egna identitet. Som en av informanterna utrycker sig ”Vox Publicum gav hen möjligheten att existera utan krav, att kunna utveckla sina intressen såsom musik, att ha en plats där hen också hade möjlighet att utveckla sin egna person.”.

The rural libraries have a different context then the libraries in a more urban setting and therefore have a different way to organize and plan their activities. The aim of this bachelors thesis is to examine how librarians at libraries in the rural settings experience their activities and their role in the community. To acquire this information two questions are raised; “How are the activities at rural libraries described by the librarians?” and “How do the librarians view the libraries role in a rural setting?”. Answers to these questions will be achieved through semi-structured interviews, and their answers will be analysed with the use of the Four Spaces model. Four spaces is a model for viewing the activities in a library, and their goals. The collected data is then to be categorized according to four different terms: meetings, children and young adults, more personal service and challenges for a rural library. Many of the respondents expresses the use of the library as a meeting place and the important role that the libraries play in a small community in many different ways. One of the problems with working at a smaller library according to the librarians is that they have to prove to the management that their work is important, even in the smaller, rural settings.

Sverige står idag inför ett alltmer kulturellt blandat samhälle och dagens svenska städer karaktäriseras alltmer av mångfald och diversitet. Den fysiska planeringen måste anpassas efter dessa nya förutsättningar. En stad som karaktäriseras av mångfald och social diversitet ställer nya krav på hur planeringen ska gå tillväga för att kunna minimera potentiella svårigheter som denna förändring medför, bland annat att socioekonomiska svaga grupper tvingas ut i stadens utkanter. Urbaniseringen av dagens städer är en följd av globaliseringen som uppkom efter industrialismen. Detta har resulterat i större migration världen över, vilket kan ses som både positivt och negativt. Det positiva är att världen ’’blir mindre’’ vilket har resulterat i en mer flexibel arbetskraft. Det negativa associeras med ökad fattigdom, kriminalitet och miljöproblem. I Sverige där alltfler områden och stadsdelar karaktäriseras av etnisk heterogenitet är det viktigt att ge större utrymme till frågor om integration och mångfald. Många bostadsområden har en homogen social sammansättning och anses därmed att vara socialt segregerade i fråga om etnisk och socioekonomisk bakgrund. Dessa områden associeras oftast med miljonprogramsområden, där låga hyror har attraherat en stor andel av svaga socioekonomiska grupper. Detta fenomen har resulterat i att dessa områden förknippas oftast med fattigdom, kulturell mångfald och kriminalitet. Detta arbete går därmed ut på att gestalta en utemiljö i ett segregerad bostadsområde i Kalmar, i syfte att tackla de utmaningar som tillkom med en ökad urbanisering och social segregation. Det gestaltande förslaget skall fungera som en ny mötesplatser som ska skapa förutsättningar för integration och tolerans.

This bachelor thesis explores why students in high school visit their school library and how they perceive the physical environment of the school library as a space. An interview study, including both individual and group interviews, were conducted with students visiting the school library. The results from the interviews where then analysed, organised and presented using the Four Spaces model, a model originally constructed by Henrik Jochumsen, Casper Hvenegaard Rasmussen & Dorte Skot-Hansen (2012) that explores user needs and behaviour illustrated by different “spaces” related to public libraries and how they correspond with library purposes. Interpretations of the results were also based on a theoretical perspective based on “situated learning” as perceived by Roger Säljö (2000). The results show that the students use their school library based on two main purposes, leisure activities (hanging out with friends or alone on breaks and free periods), and for studies: both on your own and in smaller groups. The results also show how students perceive the school library as a different space, something different from the classrooms or other more “public” spaces provided within the school building such as study rooms and recess areas, with its own atmosphere/mood, and (unwritten) rules. The thesis emphasizes features in the school library appreciated and used by the students and how these issues might be relevant for further discussions about the school library as a space, both concerning design and content, as a part of the general function of the school library as a pedagogical resource.

Despite the value of public spaces for creating greater social cohesiveness, they risk not being prioritized in urban planning. This thesis aims to investigate the role of public spaces for a social sustainable urban development, focusing on equality in Linköping. The research questions concern the municipality's work, qualities and challenges regarding equal public places. Previous research highlights social sustainability based on equality and problems surrounding planning of public places. The study is based on qualitative interviews, with a politician and employees at the planning department of Linköping, and a supplementary document analysis. The results highlight the municipality's work with equal public spaces and a lack of evaluation methods. Accessibility, security and multifunctionality are important in the design of equal public places. The challenges are densification, privatization and conflicts of interest. It can be stated that Linköping’s work with the issue is reflected in previous research. However, there are development opportunities regarding citizen dialogue, evaluation methods for equal meeting places and better definitions of goals and concepts. / Offentliga mötesplatsers riskerar att bortprioriteras i den fysiska planeringen, trots sitt värde för den sociala sammanhållningen i staden. Uppsatsens syfte är att undersöka offentliga mötesplatsers roll för en socialt hållbar stadsutveckling med fokus på jämlikhet i Linköpings kommun. Frågeställningarna berör kommunens arbete, kvaliteter samt utmaningar gällande jämlika mötesplatser. Tidigare forskning lyfter främst upp social hållbarhet utifrån jämlikhet samt problematiken kring planering av offentliga mötesplatser. Frågeställningarna besvaras genom kvalitativa intervjuer med en politiker och tre tjänstepersoner från Linköpings kommun, samt en kompletterande dokumentanalys. Resultatet redovisar kommunens arbete med jämlika mötesplatser samt en brist på utvärderingsmetoder. Tillgänglighet, tillhörighet, trygghet samt mångfunktionalitet är viktiga vid utformningen av jämlika mötesplatser. Utmaningarna som betonas är förtätning, privatisering samt intressekonflikter. Det går att konstatera att den tidigare forskningen återfinns i Linköpings kommuns arbete med frågan. Dock finns det utvecklingsmöjligheter gällande medborgardialog, utvärderingsmetoder för jämlika mötesplatser samt bättre definitioner av mål och begrepp.

Föreliggande uppsats behandlar rektors ledarskap i ett skolutvecklingsarbete. Syftet är att undersöka hur rektors pedagogiska ledarskap blir synligt i ett skolutvecklingsarbete samt hur lärarna upplever rektors pedagogiska ledarskap. Som struktur för resultatredovisningen och som analysverktyg har de fyra inslagen i Alvessons och Ydéns ledarskapsteori använts. Studien har gjorts med hjälp av intervjuer med en rektor och fyra av hennes medarbetare. Utskrifterna av intervjuerna har reducerats och genom meningsstrukturering har olika berättelser förts samman till en sammanhängande historia.

Stadskärnan som handelsplats möter fler och fler utmaningar i och med ökad konkurrens från e-handeln och externa köpcentrum. Detta leder till att stadskärnan blir mindre attraktiv som plats att vistas på, och därigenom förlorar den sin position som mötesplats. Det faktum att färre vistas i stadens centrum leder således till att den sociala hållbarheten i staden som helhet blir lidande. Eskilstunas stadskärna är ett tydligt exempel på detta fenomen där butikerna står tomma då de konkurrerats ut, ett fenomen som i medier ofta benämns som “centrumdöden”. Denna uppsats innehåller en fallstudie på Eskilstunas stadskärna för att undersöka anledningarna bakom att detta fenomen sker i staden, konsekvenserna av det, samt hur Eskilstuna kommun arbetar för att möta stadskärnans behov av besökande för att skapa mötesplatser och bidra till social hållbarhet. Tidigare forskning visar att social hållbarhet skapas genom bland annat sociala nätverk, integration, social interaktion och gemenskap, vilket Eskilstunas stadskärna i viss mån kan bedömas sakna idag. Denna uppsats undersöker genom en dokumentanalys av plandokument, samt genom kvalitativa intervjuer med respondenter som arbetar inom stadsutveckling och näringslivet, hur de omvandlingsprojekt kommunen planerar för i stadskärnan kan skapa en levande stadskärna, mötesplatser och genom detta även bidra till social hållbarhet. Efter analys av det empiriska materialet och diskussion i samband med tidigare forskning framgår det tydligt att Eskilstunas stadskärna är i behov av förändring för att fortsatt fungera väl som social mötesplats. Detta vill kommunen göra genom omvandlingsprojekt, vilket även respondenterna anser kan stärka stadskärnan som mötesplats. Genom att skapa nya etableringar och attraktionskraft i stadskärnan, genom exempelvis fler restauranger, ett nytt kongress- och kulturhus, ett kulturstråk, och ett nytt bibliotek, kan näringslivsidkare gynnas av att bedriva verksamhet i centrum, samtidigt som stadens invånare vill besöka och nyttja det som stadskärnan har att erbjuda. På detta sätt kan de omvandlingsprojekt kommunen planerar för, bidra till en levande stadskärna, fler mötesplatser, och genom detta även social hållbarhet i Eskilstuna stad som helhet.