Landstingets besparingsåtgärder har försämrat möjligheten till vård för ett människor. Indragningen av läkartjänster och nedläggning av vårdcentraler genomgående problem för hela landet.En verksamhetsanalys är utförd på en vårdcentral där problemet är att både läkarsamt distriktsskötersketjänst är vakanta. Personalbristen tillsammans med det upptagningsområdet medför problem i form av stor arbetsbörda för befintlig samt en brist på patienttider. Från mars respektive april månad har tjänsterna tillsatta.Syftet med detta examensarbete är att analysera hur verksamheten fungerar efter tillsättandet av personalresurser. Aspekter som legat i förgrunden är dispositionen av bokningsbara patienttider, fördelningen av administrationen, risk för utbrändhet proaktivt eller reaktivt arbetssätt.Verksamhetsanalysen har genomförts enligt metoden FA/SIM, understödd kvalitativa observationer och intervjuer med personalen före och efter förändringen. Resultatet är att situationen förbättrades märkbart på flera punkter efter resurstillförseln, men den är ännu inte acceptabel.* Trycket i telefonbokningen och väntetiderna för en planerad tid är fortfarande oacceptabla i förhållande till verksamhetens mål, personalens arbetsmiljö patienternas rätt till vård. * Administrationsarbetet upptar oproportionerligt stor tid och torde kunna omfördelas inom befintlig personalstyrka, där läkarsekreterarna kan stor potential. * Riskerna för utbrändhet anses ha minskat, både för läkarna och distriktssköterskorna, vilka nu har fler tider att erbjuda patienterna. * Arbetet kan utföras på ett mer proaktivt sätt efter förändringen.

Vårt examensarbete i informatik är utfört på ett producerande företag som expanderat och därför sett behov av att förändra sin organisation. Ägarna upplever att personalplanering och tillverkningsplanering är alltför tidskrävande och de hinner inte med viktiga arbetsuppgifter som marknadsföring och företagsutveckling.Examensarbetet har innefattat teoristudier, en analys av företagets verksamhet samt utformning av förändringsförslag för att förbättra företagets organisation. Våra litteraturstudier har bestått av inläsning av teorier om problem som kan uppstå i expanderande företag samt datainsamling genom intervjuer av företagets ägare och några av de anställda. Detta har legat till grund för den verksamhetsanalys vi genomfört med hjälp av delar ur metoden FA/SIM. Denna analys ligger till grund för de förändringsförslag som har arbetats fram.I analysen har problem som rör följande fyra aktiviteter identifierats. - Arbetsledning - Planering - Tillverkning - VaruleveransDe åtgärdsförslag vi anser viktigast att genomföra för att effektivisera och underlätta arbetssituationen för ägare och anställda är att börja registrera ordrar dagligen och införa rutiner för att registrera produktion och lagerhållning. Ytterligare åtgärder är att anställa kvalificerad personal på kontoret samt utbilda fler i personalen i att köra lackeringen.Vi kan konstatera att företagets övergripande problem till stor del orsakas av att organisationen inte anpassats till företagets expansion. Det är vanligt att insikt om detta kommer först när problemen börjar kännas oöverstigliga.

Många projekt misslyckas pga. felaktiga krav. Detta kan komma sig av att systemutvecklarna har låg förståelse för kundernas verksamhet eller dålig kommunikation mellan systemutvecklare och kund. Så kravhantering är central för framgångsrika projekt. Samtidigt har vi gått in i en period med allt snabbare teknikutveckling och att allt fler system börjar användas tillsammans med andra system, så kallade system-av-system. Synergieffekten med system-av-system är stor vilket ytterligare förstärker trenden ytterligare. Detta försvårar systemarbete och kravhantering. Allt detta gäller i allra högsta grad också Försvarsmakten. Försvarsmakten använder sedan tidigare scenariostyrd verksamhetsanalys för att identifiera och dokumentera krav. Denna metod har dock svagt stöd för kravprioritering som i dag sker vid sidan om metoden. Detta arbete undersöker möjligheten att kombinera scenariostyrd verksamhetsanalys med delar av en annan välbeprövad metod för kravhantering och prioritering nämligen den japanska metoden Quality Function Deployment känd från tillverkningsindustrin. Utvärderingen sker genom en fallstudie där utfallet är tillräckligt lovande för fortsatta försök och metodutveckling.

<p>Verksamheter behöver ofta hantera förändringar och anpassningar inom organisationen, beroende av inre orsaker eller förändringar utanför verksamheten. Detta medför att verksamheter behöver planera och genomföra förändringar som påverkar människor, IT-system och organisationens struktur. Knutet till förändringar finns det ofta även idag krav om effektivisering och renodling av verksamheter för att optimera affärsprocesser. Det finns alltså en strategisk anledning för verksamheter att undersöka hur förändringar i arbetsflöden, IT-system eller rutiner kan inverka på verksamheten innan de införs för att förstå möjliga effekter. Användning av olika perspektiv är ett sätt att förbereda sig på vad förändringar kan innebära för verksamheter.</p><p>Vi har i denna uppsats använt perspektiven människa, teknik och organisation, vilka har utgått från Rollenhagens (1997) syn på dessa, men som har kompletterats med teorier om bland annat IT-arkitektur och systemförvaltning. Perspektiven har avgränsats från ett av Rollenhagen omfattande material så att de har blivit hanterbara men de har även till viss del utvecklats för att passa den undersökta organisationen. Perspektivet teknik kan med fördel anpassas till verksamheten som ska undersökas, för att ge en större förståelse för verksamheter, som idag innefattar stora och flera IT-system, lika väl som människor och komplexa organisationsstrukturer. Vi har i denna uppsats funnit att perspektiven kan ge oss som undersökare möjlighet att analysera inte bara föreslagna förändringars inverkan på verksamheter, utan även att perspektiven människa, teknik och organisation kan ge en förståelse för verksamheters sammansättning och komplexitet vid verksamhetsanalys. Vi har med perspektiven kunnat tränga in i denna komplexitet och få en förståelse för hur verksamhetens olika delar samverkar, inverkar eller motverkar med varandra i olika sammanhang.</p><p>I denna uppsats har ambitionen varit att undersöka hur man kan förbättra förutsättningarna att få en förståelse för hur föreslagna förändringsåtgärder inverkar på en verksamhet. För att uppnå detta intar vi rollen som forskare och anlägger perspektiven människa, teknik och organisation som en verksamhetssyn och analyserar genom den möjliga effekter i verksamheten. För att kunna undersöka detta har vi som konsulter, genomfört en processorienterad förändringsanalys på en verksamhet som använder IT-system som stöd för sina affärsprocesser. Förändringsanalysen resulterar i en verksamhetsanalys med beskrivningar av verksamheten i text och i grafer, vilka i sin tur utmynnar i förändringsåtgärder. Vi har i verksamhetsanalysen modellerat verksamheten med hjälp av notationstekniken UML, som kan användas vid framtida systemutveckling för verksamheten. Vi finner att den undersökta verksamheten upplever processer som arbetsamma på grund av ett otillräckligt stöd från IT-systemen. Detta grundar sig i att verksamheten saknar en tydlig IT-strategi samt att ansvaret och arbetet med att förvalta IT-systemen ligger på funktioner utanför den undersökta verksamheten.</p>

I samband med systemutveckling och annat förändringarbete finns det behov av att göra en verksamhetsanalys för att utveckla kunskap om nuvarande och framtida verksamhet. Verksamheter är komplexa och ofta svåröverblickbara företeelser. För att hantera problemet med att skapa överblick bygger flera ansatser för verksamhetsanalys på Langefors teori om oöverblickbara system, vilken syftar till att reducera komplexitet genom att dela in verksamheter i olika nivåer av delsystem. Tillämpningen av denna teori resulterar ofta i ett fokus på verksamhetens organisatioriska funktioner och därmed ett alltför otillräckligt fokus på dem som verksamheten finns till för. Under 90-talet har ett antal processorienterade ansatser för verksamhetsutveckling lanserats som istället sätter kunden i fokus. Dessa ansatser bygger på en horisontell och flödesorienterad syn, där verksamheter betraktas som bestående av sekventiella delprocesser som transformerar input till output. Exempel på sådana ansatser finns inom Business Process Reengineering, Total Quality Management och Process Management. Problemet med att dela in verksamheter i delar återkommer även inom processorienterade ansatser. Det saknas kriterier för processbestämning, dvs grunder för att avgränsa och indela verksamhetsprocesser. En annan syn på process, vilket är en reaktion mot denna transormationsorientering, är den kommunikationsorienterade i vilken etablering, fullföljande och avslutning av åtaganden genom relatering av kommunikationshandlingar istället fokuseras. Enligt den kommunikationsorienterade synen på process betraktas aktörers kommunikationshandlingar inom och mellan organisationer som det essentiella, vilket leder till att transformationsaspekter undertrycks. I avhandlingen har grunder och arbetsstätt för processbestämning utvecklats. Detta har gjorts genom att tillämpa en teoridriven, induktiv och modelleringsbaserad forskningsansats. Kunskapsutvecklingen baseras empiriskt på processbestämningar genomförda i 13 verksamheter. Avhandlingens kunskapsbidrag är bland annat ett vidareutvecklat processbegrepp, vilket utvecklas genom en dialektisk ansats där motsättningarna mellan den transformationsorienterade och den kommunkationsorienterade synen på process övergryggas. Med utgångspunkt i det vidareutvecklade processbegreppet har sedan kriterier för processbestämning genererats, där produkter och aktörsrelationer identifierats som viktiga klasser för kriterier. Dessutom har avhandlingen resulterat i angreppssätt och arbetssätt för processbestämning, den sk teorin om oöverblickbara verksamhetssystem. Denna teori bygger på en annan dialektik och utgör en kunskapssyntes. Motsättningar överbryggas mellan systemtänkandet för indelning av verksamheter i delsystem och det rådande processtänkandet för att betrakta verksamheten som bestående av olika processer (huvudprocesser, delprocesser och aktiviteter). Att genomföra en verksamhetsanalys genom här föreslagen processbestämning innebär att kunskap om olika helheter med dess delar kan utvecklas. Dessa helheter och delar benämns processtyp, variantprocess, delprocess och social handling. Denna avhandling bidrar med kunskap om hur verksamheter kan uppfattas, avgränsas och indelas, i samband med processorienterad verksamhetsanalys.

Verksamheter behöver ofta hantera förändringar och anpassningar inom organisationen, beroende av inre orsaker eller förändringar utanför verksamheten. Detta medför att verksamheter behöver planera och genomföra förändringar som påverkar människor, IT-system och organisationens struktur. Knutet till förändringar finns det ofta även idag krav om effektivisering och renodling av verksamheter för att optimera affärsprocesser. Det finns alltså en strategisk anledning för verksamheter att undersöka hur förändringar i arbetsflöden, IT-system eller rutiner kan inverka på verksamheten innan de införs för att förstå möjliga effekter. Användning av olika perspektiv är ett sätt att förbereda sig på vad förändringar kan innebära för verksamheter. Vi har i denna uppsats använt perspektiven människa, teknik och organisation, vilka har utgått från Rollenhagens (1997) syn på dessa, men som har kompletterats med teorier om bland annat IT-arkitektur och systemförvaltning. Perspektiven har avgränsats från ett av Rollenhagen omfattande material så att de har blivit hanterbara men de har även till viss del utvecklats för att passa den undersökta organisationen. Perspektivet teknik kan med fördel anpassas till verksamheten som ska undersökas, för att ge en större förståelse för verksamheter, som idag innefattar stora och flera IT-system, lika väl som människor och komplexa organisationsstrukturer. Vi har i denna uppsats funnit att perspektiven kan ge oss som undersökare möjlighet att analysera inte bara föreslagna förändringars inverkan på verksamheter, utan även att perspektiven människa, teknik och organisation kan ge en förståelse för verksamheters sammansättning och komplexitet vid verksamhetsanalys. Vi har med perspektiven kunnat tränga in i denna komplexitet och få en förståelse för hur verksamhetens olika delar samverkar, inverkar eller motverkar med varandra i olika sammanhang. I denna uppsats har ambitionen varit att undersöka hur man kan förbättra förutsättningarna att få en förståelse för hur föreslagna förändringsåtgärder inverkar på en verksamhet. För att uppnå detta intar vi rollen som forskare och anlägger perspektiven människa, teknik och organisation som en verksamhetssyn och analyserar genom den möjliga effekter i verksamheten. För att kunna undersöka detta har vi som konsulter, genomfört en processorienterad förändringsanalys på en verksamhet som använder IT-system som stöd för sina affärsprocesser. Förändringsanalysen resulterar i en verksamhetsanalys med beskrivningar av verksamheten i text och i grafer, vilka i sin tur utmynnar i förändringsåtgärder. Vi har i verksamhetsanalysen modellerat verksamheten med hjälp av notationstekniken UML, som kan användas vid framtida systemutveckling för verksamheten. Vi finner att den undersökta verksamheten upplever processer som arbetsamma på grund av ett otillräckligt stöd från IT-systemen. Detta grundar sig i att verksamheten saknar en tydlig IT-strategi samt att ansvaret och arbetet med att förvalta IT-systemen ligger på funktioner utanför den undersökta verksamheten.

<p>Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor.</p><p>Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete?</p><p>Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet. Intervjuer valdes för att vi önskade få en naturlig kontakt med respondenten och därmed kunna tolka deras åsikter och attityder.</p><p>För att analysera empirin jämförde vi den insamlade informationen från de två företagen med teorier om hur verksamhetsutveckling verkligen skall bedrivas. Vi jämförde även de båda företagens syn för att se om det fanns några signifikanta skillnader.</p><p>Genom analysen kom vi fram till att de båda företagen dels inte skilde sig nämnvärt åt vad gäller deras syn på verksamhetsutveckling. Samt att de även använde sig av en metodik som stämmer relativt väl överens med de teorier vi har behandlat i uppsatsen.</p> / <p>The number of companies that buys standard systems instead of developing their own has increased over the past few years. The main problem with the standardised systems is that they are not adapted specifically to the customers business and thus some adaptation work is required for both the system as well as the business.</p><p>The purpose of this report is to find the view of two system package implementers consid-ering business development. In order to find the answer to this we have asked the follow-ing four questions.</p><p>Do the implementers consider that it is they who should adapt their systems to their cus-tomer or should their customers adapt to the system? Should the responsibility for the in-tegration of the system be put on the customer or implementer, or should it be a joined re-sponsibility? Do the implementers consider it to be better if the customer works with more standardised processes instead of adapting the system? In what way do the implementers contribute to their customers business development?</p><p>Since our purpose is to find the implementers opinions and attitudes on business develop-ment we have chosen to conduct a qualitative study based on interviews. The reason we chose a qualitative method is because we intend to study the implementers view on their own role in the development work. Interviews where chosen since we wished to gain a natural contact with our responder and from that be able to interpret their views and atti-tudes.</p><p>To analyze our empirical findings we compared the collected information from the two implementers with theories about how business development should be conducted. We also compared the view of the two implementers to see if there where any significant dif-ferences.</p><p>Through the analysis we concluded that the two implementers did not differ significantly amongst each other. We could also see that they both worked relatively in line with the theories we have discussed in the report.</p>

Allt fler företag väljer att lägga ut sin logistikverksamhet på ett tredjepartlogistikföretag för att möta kundbehovet. Ett av dessa företag är Servistik. Servistik vill utveckla informationshantering för att skapa ytterligare effektivitet. Detta examensarbete syftar till att ge förståelse för hur information hanteras i nuläget, likheter och skillnader i informationshantering och hur det påverkar Servistik. Examensarbetet är avgränsat till informationshantering på fyra godsmottagningar tillhörande två av Servistiks dotterbolag. För att samla in data gällande informationshanteringen i nuläget har alla fyra godsmottagningar besökts och intervjuer samt observationer har genomförts. Två olika metoder används för att säkerställa sanningshalten i insamlad data. Ytterligare har även olika personer inom liknande områden observerats och intervjuats för att nå hög tillförlitlighet. Datainsamlingen har skapat förståelse för nuläget och vilka moment som ingår i godsmottagningsprocessen. De moment som ingår är lossning, ankomstregistrering, skanning och inre spridning. Likheter och skillnader har identifierats; en av likheterna är bristande inflöde av information. Det skapar problem och avbrott inom alla moment samt mer arbete för både godsmottagare och kund då de behöver tillhandahålla information som saknas. De likheter och skillnader som har identifierats påverkar främst Servistiks möjlighet till ökad effektivitet. De faktorer som påverkas är bättre och förenklad hantering kring information, inhämtandet av information samt förmedlade av information. I nuläget används verktyg på godsmottagningarna som kan bidra till ökad effektivitet. Genom att ta del av varandras verktyg kan godsmottagningarna och medarbetarna utvecklas till att arbeta på ett standardiserat sätt. Detta bidrar även till social hållbarhet inom företaget då alla arbetar mot gemensamma mål. För att effektivisera informationshanteringen kan det tillgängliga IT-systemet utvecklas för att möta grundläggande standarder som specificeras efter branschens behov. IT-system kan skapa statistik i samband med att ett moment utförs och skapa ett underlag hur väl godsmottagningarna presterar. Underlaget kan även användas för att tydliggöra fel och brister som finns och uppstår vid informationshantering.

Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor. Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete? Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet. Intervjuer valdes för att vi önskade få en naturlig kontakt med respondenten och därmed kunna tolka deras åsikter och attityder. För att analysera empirin jämförde vi den insamlade informationen från de två företagen med teorier om hur verksamhetsutveckling verkligen skall bedrivas. Vi jämförde även de båda företagens syn för att se om det fanns några signifikanta skillnader. Genom analysen kom vi fram till att de båda företagen dels inte skilde sig nämnvärt åt vad gäller deras syn på verksamhetsutveckling. Samt att de även använde sig av en metodik som stämmer relativt väl överens med de teorier vi har behandlat i uppsatsen. / The number of companies that buys standard systems instead of developing their own has increased over the past few years. The main problem with the standardised systems is that they are not adapted specifically to the customers business and thus some adaptation work is required for both the system as well as the business. The purpose of this report is to find the view of two system package implementers consid-ering business development. In order to find the answer to this we have asked the follow-ing four questions. Do the implementers consider that it is they who should adapt their systems to their cus-tomer or should their customers adapt to the system? Should the responsibility for the in-tegration of the system be put on the customer or implementer, or should it be a joined re-sponsibility? Do the implementers consider it to be better if the customer works with more standardised processes instead of adapting the system? In what way do the implementers contribute to their customers business development? Since our purpose is to find the implementers opinions and attitudes on business develop-ment we have chosen to conduct a qualitative study based on interviews. The reason we chose a qualitative method is because we intend to study the implementers view on their own role in the development work. Interviews where chosen since we wished to gain a natural contact with our responder and from that be able to interpret their views and atti-tudes. To analyze our empirical findings we compared the collected information from the two implementers with theories about how business development should be conducted. We also compared the view of the two implementers to see if there where any significant dif-ferences. Through the analysis we concluded that the two implementers did not differ significantly amongst each other. We could also see that they both worked relatively in line with the theories we have discussed in the report.

Sveriges kommuner har många verksamhetsområden, vilket gör IT-driften komplex och många kommuner har flera hundra IT-system i drift. Vår hypotes är att detta är negativt för användarnöjdheten. Genom en fallstudie vid en avgränsad del av en mellanstor kommun undersöks användarnöjdheten med en enkätundersökning och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att många användare har behov av utbildning inom IT. Vår analys behandlar användarnas behov och förbättringsförslag presenteras. Resultatet och förbättringsförslagen är till stor del generella och kan tillämpas på andra delar inom kommunen för att öka användarnöjdheten.