No description available.

<p>Majoriteten av alla företag i Sverige är småföretag och uppgick januari 2008 till över 99 procent, vilket medför att de har en betydande roll för ett lands ekonomi. Den viktigaste externa finansieringsformen för småföretag är bankfinansiering, men flera faktorer gör att småföretagen har svårt att erhålla finansiering. Vår undersökning har visat på att den största anledningen till att ett småföretag inte kan erhålla finansiering beror på att banken anser</p><p>affärsidén eller personen bakom företaget vara brisfällig. För de företag som har en bra affärsidé och en trovärdig ägare, men saknar tillfredställande säkerheter har kreditgarantiföreningar växt fram som ett alternativ. En kreditgarantiförening har i Sverige den juridiska formen ekonomisk förening och innebär att medlemmar i föreningen går</p><p>samman med medlemsinsatser i en fond, för att på så sätt skapa säkerheter och borga för varandras lån. Kreditgarantiföreningar har funnits ute i Europa en längre tid men är ett relativt nytt fenomen i Sverige och det är därför begränsat med forskning inom området.</p><p>Som en av Sveriges garantiföreningar valde vi att undersöka Övre Norrlands Kreditgarantiförening som till skillnad från de flesta andra kreditgarantiföreningar i Sverige är en helt regional förening vilket innebär att alla beslut fattas regionalt. Vår studie syftar till att</p><p>undersöka möjligheterna för Övre Norrlands Kreditgarantiförening att bli en betydande aktör på den svenska marknaden, detta genom att undersöka vad som styr nyttjandegraden av föreningen från bankernas sida.</p><p>Vi har i studien gjort en kvalitativ undersökning vilket baserar på personliga intervjuer. Vidare var intervjuerna av typen semistrukturerade vilket lät respondenterna relativt fritt svara</p><p>på frågorna kring det belysta ämnet. Totalt sju respondenter intervjuades varav sex av dessa var banker samt att vi även intervjuade Övre Norrlands Kreditgarantiförening. Vår undersökning visar inte på något entydigt svar från bankernas sida av vad som påverkar nyttjandegraden av Övre Norrlands Kreditgarantiförening. För att Övre Norrlands Kreditgarantiförening ska ha möjlighet att bli en betydande aktör på marknaden krävs det en del arbete från deras sida. Vi anser att man måste öka marknadsföringen mot banker för att på</p><p>så sätt öka medvetandet om föreningen. Fokus måste även ligga på att öka kapitalbasen för att få större volym i utställandet av kreditgarantier och även ha möjlighet att erhålla en återförsäkring.</p>

<p>Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den största</p><p>andelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sin</p><p>tillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen i</p><p>nya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etablerade</p><p>företag.</p><p>Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade till</p><p>företagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhet</p><p>och mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdrag</p><p>påverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.</p><p>Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och pecking</p><p>order-teorin är tillämpbara på dessa företag.</p><p>För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansiellt</p><p>gap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för den</p><p>empiriska undersökning som genomförts. Undersökning har varit kvantitativ och åstadkommits</p><p>genom enkätutskick till nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.</p><p>Genom ett underlag på 58 företag har uppsatsen kommit fram till att det inte i någon större</p><p>utsträckning finns ett finansiellt gap mellan nyregistrerade småföretag inom tillverkningsindustrin</p><p>och externa finansiärer. Däremot kan undersökningen styrka pecking order-teorin</p><p>om att det finns en viss föredragen ordning av finansieringsalternativ. Vad gäller karaktärsdragen</p><p>visar denna uppsats att företagsledarnas kontrollbehov och riskbenägenhet påverkar</p><p>företagets val av kapitalstruktur. Företagsledarnas kunskap och erfarenhet av externt kapital</p><p>samt målsättning för företaget påverkar däremot inte kapitalstrukturen. För framtida forskning</p><p>rekommenderas en noggrannare analys mellan variablerna för att se om några kan förklara</p><p>samma påverkan på företagets kapitalstruktur</p>

<p>Abstract</p><p>According to several researchers finance is scarce, scarcer for small businesses than for big enterprises. Small and medium-sized enterprises, SMEs, that want to start exporting and sales or manufacturing abroad need capital to get ready. Which capital structure and financial costs do they have, and which forms of finance do they actually use for that purpose. New american research by Mansi, Reeb (2002) has suggested, that there is a positive connection between leverage and a negative one between financial costs and internationalization, and that a non-linear model better describes this connection.</p><p>This study has gathered data in two ways: Through a questionnaire from 37 SMEs and balance sheet figures from totally 166 manufacturing SMEs. In order to examine, whether the company was active on the international market, 200 SMEs in south Sweden were asked, if they exported to, produced or sold on any other market than their home market. From the balance sheet I collected data about leverage, financial costs and other important figures.</p><p>Some of the results were interesting. Firstly there is a financial gap for external financing especially for venture capital but also for bank loans. Though average leverage tends to a negative development from export to foreign establishment, multiple regression models show a slightly negative connection with internationalization, which is against the modern theory of internationalization. The non-linear model performs some percent better than the linear one. Financial costs rise through the different steps of internationalization, but the multiple regression models cannot confirm any statistical connection. </p><p>The pecking order for financing is as follows: Internally generated funds, IGF, bank loans and owners capital. This order was constant for financing all company activities, export or activities abroad. The percentage of choices for all activities tends to similarity with other studies of financing behavior like Cressy, Gandemo, Olofsson (1996): IGF 75,7 %, bank loans 64,9 % and owners capital 54,1 %. Important factors to determine the choice of finance in this study are: Control aversion, preferences towards internal and external finance and capital structure. </p><p>My conclusions are several but most importantly, that this study deals with small businesses, which have financial problems regarding bank loans and above all venture capital. The problems tend to aggravate along the internationalization process, maybe in most cases temporarily. I suggest, that new financial possibilities must be created to strengthen business development in the targeted direction. Since research on the subject is not very advanced, I would recommend more and larger studies in this field.</p>

No description available.

<p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns någon tillväxt i Värmländska småföretag som drivs av kvinnor samt att undersöka om det finns någon skillnad i tillväxt gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om de småföretag i Värmland som drivs av kvinnor har tillväxtpotential, tillväxtkompetens och tillväxtambition. I uppsatsen har vi utgått ifrån två undersökningar. I den ena undersökningen har vi granskat årsredovisningar från 2003 – 2006 för att med hjälp av dessa komma fram till om det finns tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland samt att jämföra tillväxten gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. I den andra undersökningen gjorde vi en enkätundersökning för att undersöka företagens tillväxt utifrån begreppen tillväxtambition, tillväxtkompetens och tillväxtpotential.</p><p>Vi har i vår undersökning kunnat se att det varit tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland under den undersökta perioden. När vi jämförde tillväxten hos dessa företag med företagen som drivs av män kunde vi se att skillnaden var mycket liten. Vi har utifrån vår undersökning även sett att det inte råder någon brist på tillväxtvilja hos de kvinnor i Värmland som driver småföretag, hela 84,2 % av de tillfrågade respondenterna vill att deras företag ska växa om det fanns möjlighet. Vi har även sett att företagen satsar mycket på att kompetensutveckla både sin personal och ledning. För att företag ska kunna växa är det till största delen de yttre förutsättningarna, företagets tillväxtpotential, som avgör företagets framtid.</p></p>

Abstract According to several researchers finance is scarce, scarcer for small businesses than for big enterprises. Small and medium-sized enterprises, SMEs, that want to start exporting and sales or manufacturing abroad need capital to get ready. Which capital structure and financial costs do they have, and which forms of finance do they actually use for that purpose. New american research by Mansi, Reeb (2002) has suggested, that there is a positive connection between leverage and a negative one between financial costs and internationalization, and that a non-linear model better describes this connection. This study has gathered data in two ways: Through a questionnaire from 37 SMEs and balance sheet figures from totally 166 manufacturing SMEs. In order to examine, whether the company was active on the international market, 200 SMEs in south Sweden were asked, if they exported to, produced or sold on any other market than their home market. From the balance sheet I collected data about leverage, financial costs and other important figures. Some of the results were interesting. Firstly there is a financial gap for external financing especially for venture capital but also for bank loans. Though average leverage tends to a negative development from export to foreign establishment, multiple regression models show a slightly negative connection with internationalization, which is against the modern theory of internationalization. The non-linear model performs some percent better than the linear one. Financial costs rise through the different steps of internationalization, but the multiple regression models cannot confirm any statistical connection. The pecking order for financing is as follows: Internally generated funds, IGF, bank loans and owners capital. This order was constant for financing all company activities, export or activities abroad. The percentage of choices for all activities tends to similarity with other studies of financing behavior like Cressy, Gandemo, Olofsson (1996): IGF 75,7 %, bank loans 64,9 % and owners capital 54,1 %. Important factors to determine the choice of finance in this study are: Control aversion, preferences towards internal and external finance and capital structure. My conclusions are several but most importantly, that this study deals with small businesses, which have financial problems regarding bank loans and above all venture capital. The problems tend to aggravate along the internationalization process, maybe in most cases temporarily. I suggest, that new financial possibilities must be created to strengthen business development in the targeted direction. Since research on the subject is not very advanced, I would recommend more and larger studies in this field.

Majoriteten av alla företag i Sverige är småföretag och uppgick januari 2008 till över 99 procent, vilket medför att de har en betydande roll för ett lands ekonomi. Den viktigaste externa finansieringsformen för småföretag är bankfinansiering, men flera faktorer gör att småföretagen har svårt att erhålla finansiering. Vår undersökning har visat på att den största anledningen till att ett småföretag inte kan erhålla finansiering beror på att banken anser affärsidén eller personen bakom företaget vara brisfällig. För de företag som har en bra affärsidé och en trovärdig ägare, men saknar tillfredställande säkerheter har kreditgarantiföreningar växt fram som ett alternativ. En kreditgarantiförening har i Sverige den juridiska formen ekonomisk förening och innebär att medlemmar i föreningen går samman med medlemsinsatser i en fond, för att på så sätt skapa säkerheter och borga för varandras lån. Kreditgarantiföreningar har funnits ute i Europa en längre tid men är ett relativt nytt fenomen i Sverige och det är därför begränsat med forskning inom området. Som en av Sveriges garantiföreningar valde vi att undersöka Övre Norrlands Kreditgarantiförening som till skillnad från de flesta andra kreditgarantiföreningar i Sverige är en helt regional förening vilket innebär att alla beslut fattas regionalt. Vår studie syftar till att undersöka möjligheterna för Övre Norrlands Kreditgarantiförening att bli en betydande aktör på den svenska marknaden, detta genom att undersöka vad som styr nyttjandegraden av föreningen från bankernas sida. Vi har i studien gjort en kvalitativ undersökning vilket baserar på personliga intervjuer. Vidare var intervjuerna av typen semistrukturerade vilket lät respondenterna relativt fritt svara på frågorna kring det belysta ämnet. Totalt sju respondenter intervjuades varav sex av dessa var banker samt att vi även intervjuade Övre Norrlands Kreditgarantiförening. Vår undersökning visar inte på något entydigt svar från bankernas sida av vad som påverkar nyttjandegraden av Övre Norrlands Kreditgarantiförening. För att Övre Norrlands Kreditgarantiförening ska ha möjlighet att bli en betydande aktör på marknaden krävs det en del arbete från deras sida. Vi anser att man måste öka marknadsföringen mot banker för att på så sätt öka medvetandet om föreningen. Fokus måste även ligga på att öka kapitalbasen för att få större volym i utställandet av kreditgarantier och även ha möjlighet att erhålla en återförsäkring.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns någon tillväxt i Värmländska småföretag som drivs av kvinnor samt att undersöka om det finns någon skillnad i tillväxt gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om de småföretag i Värmland som drivs av kvinnor har tillväxtpotential, tillväxtkompetens och tillväxtambition. I uppsatsen har vi utgått ifrån två undersökningar. I den ena undersökningen har vi granskat årsredovisningar från 2003 – 2006 för att med hjälp av dessa komma fram till om det finns tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland samt att jämföra tillväxten gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. I den andra undersökningen gjorde vi en enkätundersökning för att undersöka företagens tillväxt utifrån begreppen tillväxtambition, tillväxtkompetens och tillväxtpotential. Vi har i vår undersökning kunnat se att det varit tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland under den undersökta perioden. När vi jämförde tillväxten hos dessa företag med företagen som drivs av män kunde vi se att skillnaden var mycket liten. Vi har utifrån vår undersökning även sett att det inte råder någon brist på tillväxtvilja hos de kvinnor i Värmland som driver småföretag, hela 84,2 % av de tillfrågade respondenterna vill att deras företag ska växa om det fanns möjlighet. Vi har även sett att företagen satsar mycket på att kompetensutveckla både sin personal och ledning. För att företag ska kunna växa är det till största delen de yttre förutsättningarna, företagets tillväxtpotential, som avgör företagets framtid.

No description available.