<p>Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den största</p><p>andelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sin</p><p>tillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen i</p><p>nya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etablerade</p><p>företag.</p><p>Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade till</p><p>företagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhet</p><p>och mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdrag</p><p>påverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.</p><p>Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och pecking</p><p>order-teorin är tillämpbara på dessa företag.</p><p>För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansiellt</p><p>gap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för den</p><p>empiriska undersökning som genomförts. Undersökning har varit kvantitativ och åstadkommits</p><p>genom enkätutskick till nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.</p><p>Genom ett underlag på 58 företag har uppsatsen kommit fram till att det inte i någon större</p><p>utsträckning finns ett finansiellt gap mellan nyregistrerade småföretag inom tillverkningsindustrin</p><p>och externa finansiärer. Däremot kan undersökningen styrka pecking order-teorin</p><p>om att det finns en viss föredragen ordning av finansieringsalternativ. Vad gäller karaktärsdragen</p><p>visar denna uppsats att företagsledarnas kontrollbehov och riskbenägenhet påverkar</p><p>företagets val av kapitalstruktur. Företagsledarnas kunskap och erfarenhet av externt kapital</p><p>samt målsättning för företaget påverkar däremot inte kapitalstrukturen. För framtida forskning</p><p>rekommenderas en noggrannare analys mellan variablerna för att se om några kan förklara</p><p>samma påverkan på företagets kapitalstruktur</p>

Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den största andelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sin tillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen i nya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etablerade företag. Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade till företagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhet och mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdrag påverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin. Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och pecking order-teorin är tillämpbara på dessa företag. För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansiellt gap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för den empiriska undersökning som genomförts. Undersökning har varit kvantitativ och åstadkommits genom enkätutskick till nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin. Genom ett underlag på 58 företag har uppsatsen kommit fram till att det inte i någon större utsträckning finns ett finansiellt gap mellan nyregistrerade småföretag inom tillverkningsindustrin och externa finansiärer. Däremot kan undersökningen styrka pecking order-teorin om att det finns en viss föredragen ordning av finansieringsalternativ. Vad gäller karaktärsdragen visar denna uppsats att företagsledarnas kontrollbehov och riskbenägenhet påverkar företagets val av kapitalstruktur. Företagsledarnas kunskap och erfarenhet av externt kapital samt målsättning för företaget påverkar däremot inte kapitalstrukturen. För framtida forskning rekommenderas en noggrannare analys mellan variablerna för att se om några kan förklara samma påverkan på företagets kapitalstruktur

Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan personlighetsdimensionerna enligt Five Factor-modellen och attityder till andlighet och livsåskådningar enligt New Age. Även eventuella skillnader mellan könen och åldersgrupper i relation till New Age studeras. Studien utfördes som en kvantitativ undersökning i form av en enkät, bestående av en svensk översättning av Big Five Inventory (BFI) för att mäta personlighet och New Age Orientation Scale (NAOS) för att mäta attityder till andlighet och de livsåskådningar som karaktäriserar New Age. Resultatet visade ett signifikant positivt samband mellan personlighetsfaktorn Öppenhet och människor som tilltalas av andlighet och livsåskådningar enligt New Age. Inga relationer till de andra personlighetsfaktorerna inom Five Factor-modellen och New Age konstaterades. Resultatet visade även signifikanta skillnader mellan könen där kvinnor var mer positiva till New Age än män. Inga signifikanta åldersskillnader framkom.

Detta är en uppsats som grundar sig på en kvantitativ och kvalitativ undersökning om hur musik kan påverka uppfattningen om en rollfigurs sinnesstämning och karaktärsdrag i film. Syftet med uppsatsen är att försöka bidra med en ökad förståelse för vilken kraft musiken har i berättande sammanhang. En djupdykning i hur vi kan påverkas och tolka en berättelse olika beroende på vilket emotionellt uttryck som musiken förmedlar. Testdeltagare har fått se tre versioner av ett och samma filmklipp. En version utan musik och de andra två med två olika musikstycken. Det visade sig att man påverkades olika beroende på vilken musikversion som spelades. Resultaten gav tydliga tendenser att peka åt olika håll i de adjektivskalor som deltagarna fått svara på i enkäten. Det var tydligt att musiken i hög grad påverkade bedömningarna av rollfigurens sinnesstämning och karaktärsdrag.

International expansion has long been associated with a positive trend that many companies, regardless of industry, choosing to realize mainly to expand its market share and hence its profitability. Various theories describe differentiated strategies to promote corporate expansion. Either they shall be financed by internal funds, or balancing equity with debt, or only increase leverage in order to achieve the desired results. This study focuses on the Swedish fashion market and its degree of internationalization. The purpose is to attempt to discern whether there exists a correlation between the degree of internationalization and its financial performance. The study was based on a quantitative approach where secondary data was collected so that we then would be able to perform regression calculations. The hundred largest fashion companies (that is those with the highest turnover) with Swedish seat was selected as examination items. Key figures and differentiated characteristics of the various firms were collected to thus be able to perform further calculations with a focus on capital structure. The survey has through the analysis been able to identify different approaches within the main problem. There is no correlation between the degree of internationalization and its profitability, but it is possible with the help of an analysis of corporate capital structure to discern a higher profitability of the fastest growing companies. However, there was no significant association between the degree of internationalization of fashion companies and their investigated capital structure containing key figures. / Internationell expansion har länge förknippats med en positiv utveckling som många företag, oavsett bransch, väljer att realisera, detta främst för att utöka företagets marknadsandelar och därmed också dess lönsamhet. Olika teorier beskriver differentierade strategier som skall gynna företagens expansion. Antingen skall de finansieras av interna medel, eller balansera eget kapital med skulder, eller endast öka skuldsättningsgraden för att på så vis uppnå önskade resultat. Denna studie lägger fokus på den svenska modemarknaden och dess grad av internationalisering. Syftet är att försöka urskilja ett samband mellan företagens grad av internationalisering och dess finansiella resultat. Studien har utgått från en kvantitativ ansats där sekundärdata samlats in för att sedan kunna utföra regressionsberäkningar. De hundra största modeföretagen (det vill säga de med högst omsättning) med svenskt säte var de utvalda undersökningsobjekten. Nyckeltal samt differentierade karaktärsdrag hos de olika företagen samlades in för att på så vis kunna utföra vidare beräkningar med fokus på kapitalstruktur. Undersökningen har med hjälp av analysen kunnat urskilja olika infallsvinklar inom det huvudsakliga problemet. Det finns inget samband mellan företagens internationaliseringsgrad och dess lönsamhet, dock går det med hjälp av en analys av företagens kapitalstruktur att urskilja en högre lönsamhet hos de mest expansiva företagen. I stort fanns dock inget signifikant samband mellan graden av internationalisering hos modeföretagen och deras undersökta kapitalstruktur med innehållande nyckeltal.

<p>Konflikter förekommer i de allra flesta relationer mellan människor och de ser olika ut beroende på typ av relation. Syftet med denna studie var att se vilka konflikt- och motivationsstrategier som förekommer i parrelationen samt om motivation och personlighetstyp påverkar val av konfliktstrategi. Genom en enkätundersökning gjord på 25 heterosexuella barnlösa par i åldern 20-40 år, framkom två dominerande konfliktstrategier, konfronterande och ge efter. Den konfronterande konfliktstrategin korrelerade negativt med personlighetsfaktorn självkänsla, vilket i synnerhet gällde män. Mäns självkänsla korrelerade också negativt med den promotiva motivationsstrategin. Den preventionsorienterade motivationsstrategin korrelerade däremot positivt med den konfronterande konfliktstrategin vilket i synnerhet gällde kvinnor. De två, enligt tidigare forskning, mest destruktiva konfliktstrategierna, att insistera och att undvika, framkom dock inte. Det kan bero på att dessa par är mycket måna om sina relationer och därför främst använder sig av konstruktiva konflikt-strategier.</p>

<p>Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd & Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.</p>

Konflikter förekommer i de allra flesta relationer mellan människor och de ser olika ut beroende på typ av relation. Syftet med denna studie var att se vilka konflikt- och motivationsstrategier som förekommer i parrelationen samt om motivation och personlighetstyp påverkar val av konfliktstrategi. Genom en enkätundersökning gjord på 25 heterosexuella barnlösa par i åldern 20-40 år, framkom två dominerande konfliktstrategier, konfronterande och ge efter. Den konfronterande konfliktstrategin korrelerade negativt med personlighetsfaktorn självkänsla, vilket i synnerhet gällde män. Mäns självkänsla korrelerade också negativt med den promotiva motivationsstrategin. Den preventionsorienterade motivationsstrategin korrelerade däremot positivt med den konfronterande konfliktstrategin vilket i synnerhet gällde kvinnor. De två, enligt tidigare forskning, mest destruktiva konfliktstrategierna, att insistera och att undvika, framkom dock inte. Det kan bero på att dessa par är mycket måna om sina relationer och därför främst använder sig av konstruktiva konflikt-strategier.

Företagsförvärv är ett fenomen som ofta belyses inom den ekonomiska dagspressen. Detta eftersom förvärven associeras med effektiviseringsarbeten inom företag, vilket berör de anställda. Tidigare forskning har visat att förvärv antas ske av olika anledningar. De två mest framstående förklaringarna är effektivisering av verksamheter och den andra är drivkrafter som är hänförliga till företagsledningen. Det finns mycket forskning inom området kring företagsförvärv och denna studie avser att undersöka om finansiella karaktärsdrag går att urskiljas mellan uppköpta företag och de som inte blivit föremål för uppköp under samma period. Det finns flera studier på området som är utförda i bland annat USA och Storbritannien. Dock finns det få studier gjorda på den svenska marknaden. Vi anser därför att det finns en lucka inom forskning på detta område vilket motiverar en studie kring finansiella karaktärsdrag. Denna studie problematiserar om det går att urskilja utmärkande finansiella karaktärsdrag för ett förvärvat företag på OMX nordiska börs Stockholm mellan åren 2003 och 2008? Syftet med studien är därmed att utifrån tre olika hypoteser empiriskt testa om det går att identifiera finansiella karaktärsdrag hos uppköpta företag noterade på OMX nordiska börs Stockholm. Ett t-test och Wilcoxon test kommer användas för att undersöka om skillnaden mellan nyckeltalen för uppköpta och icke uppköpta företag är signifikant. Vidare ska vi göra ett Mann-Whitney-U test för att signifikant kunna förkasta att uppköpta och icke uppköpta företag är identiska. Slutligen ska vi genom en logistisk regressionsanalys testa finansiella nyckeltal där nyckeltalen definieras som oberoende variabler och jämförs mot en beroende dummyvariabel som antar värdet uppköpt; ja eller nej. Regressionsmodellen förutspår en uppköpskandidats sannolikhet att bli klassificerad som uppköpt i jämförelse med en kontrollgrupp utifrån dess nyckeltal. T-testet visar i stort att inga signifikanta skillnader går att observera mellan skillnaden i medelvärdet för uppköpta och icke uppköpta företag. Ett nyckeltal visar dock signifikant resultat. Wilcoxon testet visar att det inte statistiskt går att urskilja skillnader i medianen. Resultatet från MW testet visar att det inte statistiskt går att förkasta att företagen är identiska. Den logistiska regressionen visar att det finns skillnader med statistisk signifikans. Analysen visar att hypoteserna inte kan verifieras med statistisk signifikans för något av nyckeltalen. Vid en jämförelse med tidigare forskning liknar vårt resultat Cudd &amp; Duggal (2000) samt Palepus (1986). Slutsatserna visar dock att det finns signifikanta skillnader mellan uppköpta företag och icke uppköpta företag.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är: ägarkoncentration kapitalstruktur bolagets komplexitet lönsamhet företagsstorlek andelen biologiska tillgångar Resultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp. Detta ger upphov till ett ökat behov av redovisningsinformation. Studien bidrar med ökad förståelse för agentteorin och informationsasymmetriers influens på mängden redovisningsinformation.