The purpose of this study was to examine the relation between the Big Five personality traits Extraversion, Agreeableness and Neuroticism and the five conflict styles developed by Thomas-Kilmann: Accommodating, Avoiding, Compromising, Collaborating and Competing. The participants consisted of 128 students of the Linnaeus University in Växjö. A questionnaire consisting of two parts were used for this study: Part one consist of a personality-test developed from Lewis R. Goldberg’s Big-five scale, and part two where the participant is asked to fill out Thomas-Kilmanns conflict style test. Significant results, calculated with Bonferroni’s correction, were found between Extraversion-Accommodating (negative), Extraversion-Avoiding (negative) and Agreeableness-Collaborating (positive). These correlations were still significant with the participants’ gender equate, which indicate the importance of personality in the study of conflict style. / Studien avser att undersöka förhållandet mellan Big Five-personlighetsdragen: Extraversion, Agreeableness och Neuroticism och de fem konfliktstilar som utvecklats av Thomas-Kilmann: Accommodating, Avoiding, Compromising, Collaborating och Competing. I studien deltar 128 studenter på Linnéuniversitetet i Växjö. Undersökningen är baserad på ett frågeformulär som består av två delar, ett personlighetstest med grund i Lewis R. Goldbergs Big-five skala och ett konfliktstilstest utvecklat av Thomas-Kilmann. Efter kalkylering av signifikansnivån med Bonferronis korrektion hittades signifikanta samband för Extraversion-Accommodating (negativt), Extraversion-Avoiding (negativt) och Agreeableness-Collaborating (positivt). Med variabeln kön likställd var dessa samband fortfarande signifikanta, vilket tyder på personlighetens vikt i studiet av konfliktstilar.

Med utgångspunkt i ett ökat personlighetsfokus i rekryteringssammanhang syftar denna studie till att synliggöra antaganden kring rekrytering och den ideala medarbetaren i tal och skrift. Fältet har avgränsats till apoteksbranschen och specifikt farmaceutyrket då det genomgått stora förändringar till följd av avregleringen. Dessutom är det intressant att undersöka personlighetens roll i ett yrke som ställer höga krav på formell kompetens. Fokus ligger på att undersöka hur idealfarmaceuten konstrueras i platsannonser samt hur rekryterare talar om personliga egenskapers betydelse i apoteksbranschen. Med socialkonstruktionismen och diskursanalys som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning av platsannonser och intervjuer med rekryterare. Två av dessa intervjuer gjordes med representanter för apotekskedjor, en med en konsult som arbetar med HR-frågor och den sista med en respondent som arbetar med rekrytering mot läkemedelsindustrin. Materialet analyserades med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien visar att apotekskedjorna konstruerar en liknande bild av idealfarmaceuten i platsannonserna. Personlighet konstrueras i både platsannonser och rekryterarnas diskurs som något bestående medan kompetens ses som formbart. Detta anses legitimera ett större fokus på personlighet vid rekrytering. Idealfarmaceuten framstår i resultatet som utåtriktad och säljande vilket grundas i yttre samhälleliga och ekonomiska faktorer.

<p>Arbetets syfte är att ge en bild av vilka faktorer som påverkar hur studerande inom humaniora, på Linköpings universitet,gör sina val av kläder, idag 2010. Utifrån syftet besvaras frågeställningen. Metoden för arbetet har varit en komparativfallstudie med utgångspunkt från flera kvalitativa intervjuer. En begreppsförklaring, samt en litteraturgenomgång ges förämnesområdena, kläder som kommunikation, kläder som stil, mode och trender. Arbetet visar på faktorer som påverkarstudenternas val av kläder. Påvisade faktorer är vardagliga återkommande situationer för många av studenterna såsom,missade tvättider, föreläsningar och sociala aktiviteter. Kläder blir en faktor som avgör om vi blir accepterade i en specifikgrupp eller om vår individualitet lyser igenom och grupptillhörigheten blir en självklarhet. Arbetet öppnar upp för vidarestudier då kläder och mode är en föränderlig process.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka samband mellan förändringsmotstånd, personlighet och arbetstillfredsställelse, och huruvida arbetstillfredsställelse modifierar sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. 102 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 61 frågor rörande motstånd till förändring, arbetstillfredsställelse och personlighet. Resultatet visade att samband fanns mellan personlighet och förändringsmotstånd såväl som mellan personlighet och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse visade ett unikt samband med förändringsmotstånd, men påverkade inte sambandet mellan förändringsmotstånd och personlighet. Resultatet visar att neuroticism är den mest avgörande personlighetsdimensionen för huruvida en individ motsätter sig förändringar på arbetet. Studiens resultat anses viktigt för att skapa en förståelse för individers olika reaktioner i en förändringsprocess.</p>

Syftet med studien var att undersöka samband mellan förändringsmotstånd, personlighet och arbetstillfredsställelse, och huruvida arbetstillfredsställelse modifierar sambandet mellan personlighet och förändringsmotstånd. 102 deltagare besvarade ett frågeformulär innehållande 61 frågor rörande motstånd till förändring, arbetstillfredsställelse och personlighet. Resultatet visade att samband fanns mellan personlighet och förändringsmotstånd såväl som mellan personlighet och arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse visade ett unikt samband med förändringsmotstånd, men påverkade inte sambandet mellan förändringsmotstånd och personlighet. Resultatet visar att neuroticism är den mest avgörande personlighetsdimensionen för huruvida en individ motsätter sig förändringar på arbetet. Studiens resultat anses viktigt för att skapa en förståelse för individers olika reaktioner i en förändringsprocess.

Mindfulness innebär att vara medvetet närvarande i nuet på ett icke-dömande sätt. Forskare har idag haft svårt att enas om en enhetlig definitition av begreppet. Att studera personlighetens betydelse kan hjälpa forskare till en ökad förståelse för begreppet mindfulness. Syftet med denna studie var att undersöka hur de fem personlighetsegenskaperna neuroticism, extraversion, openness to experience, agreeableness och conscientiousness predicerar mindfulness. Syftet föranledde en frågeställning huruvida mindfulness bäst bör definieras som en egenskap eller som en teknik. En enkätundersökning utfördes bestående av ett mindfulnesstest (MAAS-skalan) och ett personlighetstest (Big Five Inventory) med 113 undersökningsdeltagare. Datamaterialet analyserades med korrelations- och multipel regressionsanalyser. Resultaten visade att neuroticism var den starkaste prediktorn för mindfulness och även den personlighetsegenskap som förklarade mest varians för den samma. Resultatet skulle även kunna tyda på att mindfulness snarare bör definieras som en teknik hellre än en egenskap. För framtida forskning vore det intressant att studera personlighet och mindfulness på faktornivå för att skapa en djupare klarhet i begreppets innebörd

Interdisciplinary teamwork is acknowledged today as necessary due to the increasingly complex demands of modern society. Knowledge of group dynamics and characteristics of team members can make interdisciplinary cooperation more effective and meaningful. In this study we have in part 1a sought to find answers to group members' assessment of factors involved in team collaboration. We have continued in Part 1b to examine how personality traits impact the assessment of teamwork and how they influence the participants' assessment of the group. 607 students from the subject Experts in Team in the intensive villages filled out self-reports in a questionnaire. The response rate was 93.7 % and the participants answered the same questionnaire in week 1 and week 2 of the course. The data for the study consisted of three parts. The first was the background variables such as gender, age, nationality and faculty. The second part consisted of 18 questions about collaboration that formed the basis of a factor analysis in which the three factors of team collaboration were validated. These were "kindness," "lack of focus" and "isolation and domination." In addition, during the first questionnaire in week 1, participants also filled out the well-known personality test NEO FFI, containing personality traits neuroticism, extroversion, openness, compassion and conscientiousness. Paired t - tests were performed for the three co- factors to test averages compared to development in 1a. The results show that the factor "kindness" dropped from week 1 to 2 , while the factor "isolation and domination" rose from week 1 to week 2. A multilevel analysis was used to answer 1b. Results from 1b show three personality traits that prevail in relation to our partner factors. Personality features of openness and conscientiousness prevailed in each factor, respectively "kindness" and "lack of focus." Humanity prevailed in all three co-factors. Group participation was meaningful in how participants assessed "kindness" (25 %), "lack of focus" (36 %) and "isolation and domination" (38 %). The discussion also examines 1a and 1b in view of each other. It is argued here that interdisciplinary teamwork should also take into account individual personality characteristics. The conclusion implies the importance of valuing diversity in group members’ personality characteristics that they bring into cooperation. It is the interaction between the individual personality characteristics that may encourage the development of students' collaboration skills. / Ved stadig flere arenaer i vårt samfunn gjør tverrfaglig teamsamarbeid seg gjeldende i form av oppgaver som skal løses. Kunnskap om gruppedynamikk og egenskapene til teammedlemmene kan gjøre tverrfaglig samarbeidet mer effektivt og meningsfullt. Med denne undersøkelsen har vi i del 1a søkt å finne svar på gruppemedlemmers vurdering av teamsamarbeid. Vi har videre i del 1b sett på hvordan personlighetstrekk gjør seg gjeldene i vurderingen av teamsamarbeid og om gruppen utgjør en forskjell i deltakernes vurdering. Basert på selvrapportering fra et spørreskjema ble 607 studenter fra emnet Eksperter i Team, intensiv landsby analysert. Responsraten var på 93,7% og deltakerne svarte på samme spørreskjema i uke 1 og uke 2 av faget. Datagrunnlaget for studien besto av 3 deler. Den første var bakgrunnsvariabler som kjønn, alder, nasjonalitet og fakultet. Neste del besto av 18 samarbeidsspørsmål som dannet grunnlaget for en faktoranalyse der de tre faktorene for teamsamarbeid ble gjeldene. Disse var "Snillisme", "Ufokus" og "Isolasjon og dominans". Den siste delen omhandler den kjente personlighetstesten NEO FFI som inneholder personlighetstrekkene nevrotisisme, ekstroversjon, åpenhet, medmenneskelighet og planmessighet. Paret t-test ble utført for de tre samarbeidsfaktorene for å teste gjennomsnitt i forhold til utvikling i 1a. Resultatene viser at faktoren "Snillisme" synker fra uke 1 til 2 i samarbeidet, mens faktoren "Isolasjon og dominans" stiger fra uke 1 til uke 2 i samarbeidet. En flernivåanalyse ble brukt for å svare på 1b. Resultatet fra 1b viser tre personlighetstrekk som gjør seg gjeldene opp mot våre samarbeidsfaktorer. Personlighetstrekkene åpenhet og planmessighet gjorde seg gjeldene i hver sin faktor, henholdsvis "Snillisme" og "Ufokus". Medmenneskelighet gjorde seg gjeldene i alle tre samarbeidsfaktorene. Gruppen deltakerne var i utgjorde en stor betydning i hvordan deltakerne vurderte "Snillisme" (25%), "Ufokus" (36%) og "Isolasjon og dominans" (38%). Diskusjonen ser også 1a og 1b i lys av hverandre. Det blir her argumentert for at tverrfaglig teamsamarbeid også bør ta høyde for individuelle egenskaper. Konklusjonen innebærer viktigheten av verdsetting av mangfold som gruppemedlemmene tar med seg inn i samarbeidet. Det er samspillet mellom de individuelle egenskapene som kan stimulere til utvikling i studentenes samarbeidskompetanse.

Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades. Resultatet visade att conscientiousness och neuroticism var starkast prediktorer av utmattningssyndrom som helhet, medan särskilt neuroticism predicerade fysisk, conscientiousness mental och agreeableness emotionell utmattning. Kunskap om personlighetens betydelse för utmattningssyndrom är viktig och kan användas vid riktade preventionsprogram.

Syftet med studien var att ta reda på sambandet mellan personlighet och arbetstillfredsställelse, samt sambandet mellan det av de anställda upplevda ledarskapsstilarna och arbetstillfredsställelse. Målet med studien var även att se vilken av upplevelsen av ledarskapsstilar eller personlighet som är viktigast för arbetstillfredsställelsen. I studien deltog 60 personer, som besvarade ett frågeformulär bestående av 114 frågor. Resultatet visade på att det inte fanns signifikikanta samband mellan de olika personlighetsdimensionerna och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade också att det bara fanns ett signifikant samband mellan en av ledarskapsstilarna och arbetstillfredsställelse. Den korrelation som konstaterades var negativ och fanns mellan ledarskapsstilen ledning av undantag (passiv) och arbetstillfredsställelse. En linjär regressionsanalys visade att endast 5,9% av variansen i arbetstillfredsställelse kunde förklaras av personlighet och ledarskap vilket gör det omöjligt att fastlså vilken av dessa två faktorer som har störst betydelse för den upplevda arbetstillfredsställelsen.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.