International expansion has long been associated with a positive trend that many companies, regardless of industry, choosing to realize mainly to expand its market share and hence its profitability. Various theories describe differentiated strategies to promote corporate expansion. Either they shall be financed by internal funds, or balancing equity with debt, or only increase leverage in order to achieve the desired results. This study focuses on the Swedish fashion market and its degree of internationalization. The purpose is to attempt to discern whether there exists a correlation between the degree of internationalization and its financial performance. The study was based on a quantitative approach where secondary data was collected so that we then would be able to perform regression calculations. The hundred largest fashion companies (that is those with the highest turnover) with Swedish seat was selected as examination items. Key figures and differentiated characteristics of the various firms were collected to thus be able to perform further calculations with a focus on capital structure. The survey has through the analysis been able to identify different approaches within the main problem. There is no correlation between the degree of internationalization and its profitability, but it is possible with the help of an analysis of corporate capital structure to discern a higher profitability of the fastest growing companies. However, there was no significant association between the degree of internationalization of fashion companies and their investigated capital structure containing key figures. / Internationell expansion har länge förknippats med en positiv utveckling som många företag, oavsett bransch, väljer att realisera, detta främst för att utöka företagets marknadsandelar och därmed också dess lönsamhet. Olika teorier beskriver differentierade strategier som skall gynna företagens expansion. Antingen skall de finansieras av interna medel, eller balansera eget kapital med skulder, eller endast öka skuldsättningsgraden för att på så vis uppnå önskade resultat. Denna studie lägger fokus på den svenska modemarknaden och dess grad av internationalisering. Syftet är att försöka urskilja ett samband mellan företagens grad av internationalisering och dess finansiella resultat. Studien har utgått från en kvantitativ ansats där sekundärdata samlats in för att sedan kunna utföra regressionsberäkningar. De hundra största modeföretagen (det vill säga de med högst omsättning) med svenskt säte var de utvalda undersökningsobjekten. Nyckeltal samt differentierade karaktärsdrag hos de olika företagen samlades in för att på så vis kunna utföra vidare beräkningar med fokus på kapitalstruktur. Undersökningen har med hjälp av analysen kunnat urskilja olika infallsvinklar inom det huvudsakliga problemet. Det finns inget samband mellan företagens internationaliseringsgrad och dess lönsamhet, dock går det med hjälp av en analys av företagens kapitalstruktur att urskilja en högre lönsamhet hos de mest expansiva företagen. I stort fanns dock inget signifikant samband mellan graden av internationalisering hos modeföretagen och deras undersökta kapitalstruktur med innehållande nyckeltal.

Globalisering har idag blivit ett centralt begrepp över hela världen, med bakgrund avatt takten i handelsutbyten mellan länder har ökat dramatiskt på senare tid, i kombination med minskade handelshinder. Idag exporterar svenska företag varor och tjänster till den internationella marknaden, som motsvarar ett värde av halva Sveriges BNP. Att fler SMF i Sverige internationaliserar sig medför inte enbart möjligheter utan kan också innebära vissa svårigheter. En ökad ekonomisk integration bland världens företag och utökade globala värdekedjor. Detta innebär att händelser som utspelas på utländska marknaden medför konsekvenser för svenska företag. Att vara väl förberedd och utveckla en välstrukturerad strategi på hur man skall gå tillväga,innan man etablerar sig internationellt, är ett viktigt momenten att ha hänsyn till viden etablering utomlands. Utifrån ett traditionellt synsätt har den internationella handeln dominerats av stora multinationella företag. Det har medfört att det främst har varit de multinationella företagen som också etablerat sin verksamhet internationellt. På senare år har dock företag börjat följa en något annorlunda internationalisering tillskillnad från det traditionella. Företagen är nu även mindre till storlek och etablerar sig ofta direkt och i tidigt skede utomlands. Uppsatsen syftar till syftar till att redogöra på vilka sätt de traditionella internationaliseringsstrategierna Uppsalamodellen och Born Globals överensstämmer med tre SMF:s nuvarande internationaliseringsstrategier. Författarna har använt sig av en kvalitativforskningsmetod där de har intervjuat tre olika företag, Galvin Green, Munktell och Nordic Stream. Uppsatsen har ett abduktivt angreppssätt för att få en kombination av kontinuerliga teoretiska och empiriska aspekter. I uppsatsen kommer också att belysa ett epistemologiskt synsätt, detta eftersom uppsatsen kommer att till stor del gå ut på empirisk insamling och bearbetning inom tre fallföretag. Uppsatsens teoretiska grund utgår från de två internationaliseringsstrategierna Uppsalamodellen och Born Globals. Uppsalamodellen bygger på en stegvis etableringdär företaget etablerar sig med på den internationella marknaden med kort psykiskt avstånd, det vill säga marknader som är lika hemma marknaden. Modellen bygger på att företaget införskaffar kunskap genom närvaro på den internationella marknaden Born Globals- teorin utgår från att företaget inte etablerar sig stegvis utan att istället etablera sig direkt och i tidigt skede på den internationella marknaden. Teorin utgår från att entreprenören inom företaget använder sina tidigare erfarenheter och nätverk för att nå en snabb expansion. Till uppsatsen slutsats för författarna en slutsatsdiskussion där det redogörs att svenska SMF:s internationaliseringsstrategier inte sammanfaller och kan appliceras till hundra procent på varken Uppsalamodellen eller Born Globals- teori. De tre fallföretagen går att härleda till vissa delar i teorierna, vilket medför att de två internationaliseringsstrategierna därmed inte överensstämmer fullt ut i förhållande tillrespektive fallföretag.

Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? S yfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet. Resultat: Utifrån våra teoretiskt förankrade kriterier för regionalisering har vi kunnat konstatera att samtliga fallföretag kan karaktäriseras som regionaliserade då de; har en geografisk samordning över nationsgränserna genom integration av ländernas verksamhetsområden, har ett gemensamt huvudkontor med en övergripande regionledning, tillämpar både en global och lokal internationaliseringsstrategi, tar vara på kompetenser inom regionen, effektiviserar och rationaliserar sin regionala verksamhet genom att ta hänsyn till var olika verksamhetsfunktioner skall skötas. Vidare har vi kommit fram till att regionalisering kan ses som ett nytt steg i Uppsala-skolans etableringsprocess med utgångspunkt i våra uppsatta kriterier för ett nytt steg. Vi anser således att en regionalisering bidrar med tillräckligt omfattande förändringar av organisationsstrukturen för att det skall kunna klassificeras som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess.

<p>Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? S</p><p>yfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. </p><p>Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet. </p><p>Resultat: Utifrån våra teoretiskt förankrade kriterier för regionalisering har vi kunnat konstatera att samtliga fallföretag kan karaktäriseras som regionaliserade då de; har en geografisk samordning över nationsgränserna genom integration av ländernas verksamhetsområden, har ett gemensamt huvudkontor med en övergripande regionledning, tillämpar både en global och lokal internationaliseringsstrategi, tar vara på kompetenser inom regionen, effektiviserar och rationaliserar sin regionala verksamhet genom att ta hänsyn till var olika verksamhetsfunktioner skall skötas. Vidare har vi kommit fram till att regionalisering kan ses som ett nytt steg i Uppsala-skolans etableringsprocess med utgångspunkt i våra uppsatta kriterier för ett nytt steg. Vi anser således att en regionalisering bidrar med tillräckligt omfattande förändringar av organisationsstrukturen för att det skall kunna klassificeras som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess.</p>

Background - The positive impacts of globalization have been widely discussed, whereas many researchers argue that national borders are of less importance. However, as national borders are argued to be of less importance, some researchers miss to point out that the institutional differences remain and they are challenging to change. Purpose - The purpose of this study is to examine and compare the entry strategies of three Swedish firms entering both a developed and an emerging market with a focus on the different institutional contexts. Method - This study has applied a qualitative method with an abductive approach and an instrumental case study strategy, whereas 3 semistructured interviews with 3 different firms having experience from both a developed and an emerging country were conducted. Conclusion - When firms enter a developed country with few institutional differences, they commit more resources and do not feel the urge to use a local partner. Entering an emerging country, the firms choose a more cost-efficient entry with less resource commitment and prefer to use a local partner with local knowledge. / Bakgrund - Globaliseringen och dess effekter har diskuterats flitigt under de senaste decennierna och en centralpunkt i debatten är att nationella gränser minskat i betydelse. Trots att många hävdar att vi rör oss mot en alltmer gränslös värld förbises institutionella skillnader som generar stora utmaningar. Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tre svenska företags etableringsstrategier i både ett utvecklat och ett utvecklingsland med fokus på de olika institutionella förhållandena. Metod - Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och en instrumental case studiestrategi. Studien har använt sig av 3 semi-strukturerade intervjuer med 3 olika bolag, där bolagen haft erfarenhet av etablering i ett utvecklat och ett utvecklingsland. Slutsatser - I ett utvecklat land där de institutionella skillnaderna är små, väljer bolagen att lägga ner mer resurser på sin etablering och känner ett mindre behov av att ha en lokal partner. I ett utvecklingsland med större institutionella skillnader väljer bolag en mindre resurskrävande och mer kostnadseffektiv etablering, där behovet av att ha en lokal partner med lokal kännedom är stort.