New and rapid development of technology worldwide has led to the fact that mobile phones,tablets or TVs have become a necessity in our everyday lives. Every year newer models arelaunched that make the technology a little better and that we update ourselves with it. Butwhere does the e-waste go? Do we know for sure that it will be reused or recycled if we leaveor throw away the e-waste in the right place? The purpose of the essay is to investigate howthe EU's circular economy plan can contribute to managing the growing waste stream, with afocus on electronics and ICT products. To answer the purpose, I look for the challenges thatthe EU faces regarding the directives and measures given in the action plan, based on North's(1993) theory of formal and informal institutions. Previous research describes both the prosand cons of the older directives issued by the commission, and believes that formal measureswill be implemented that will ensure that all member states have the same conditions to beable to recycle and reuse in the best way. Also that stricter laws will be implemented from thebeginning in order for the informal institutions to change. The essay points out that wastemust be seen as a resource instead of waste as we live in a society where e-waste accounts for5 percent of solid waste and is the fastest growing in the world.

Background: More foreign companies expand into emerging markets and such markets differ from developed ones. Emerging markets present opportunities and challenges for foreign companies. Challenges include many environmental factors, cultural differences, economic uncertainties and weak institutions. Emerging markets are often characterized by underdeveloped formal institutions which result in the so called institutional voids. Informal institutions act as formal institutions and fill in these institutional voids. Foreign companies need to pay much attention to emerging economies institutions when selecting entry mode since the institutions affect their strategy and profitability. Aim: The purpose of my thesis is to investigate and analyze how aforeign company is affected by a host country’s institutional context when entering an emerging market. The thesis focuses on the emerging market of Russia and a case company. Conclusions: Institutions affect the steps taken in accordance with the Uppsalamodel. It is important to learn more about the institutions of a host country in choosing an entry mode. The weakness in property rights, risk of corruption, political and economic factors combined with networking were the dominant factors in choosing an entrymode. Väderstad suffers from institutional shocks in the Russian market and they affect the willingness to invest further. / Bakgrund: Mer företag expanderar till tillväxtmarknader och sådana marknader är annorlunda än utvecklade marknader. Tillväxtmarknader presenterar både möjligheter och utmaningar för företagen. Utmaningarna inkluderar omgivningsfaktorer, kulturella skillnader, ekonomisk osäkerhet och svaga institutioner. Tillväxtmarknader karakteriseras ofta av underutvecklade formella institutioner som kan resultera i institutionella tomrum. Informella institutioner verkar som formella för att fylla tomrummet. Utländska företag måste ge uppmärksamhet till institutionerna i tillväxtmarknader när de väljer etableringsform eftersom institutionerna påverkar både strategi och lönsamhet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera hur ett utländskt företag påverkas av ett värdlands institutionella sammanhang när det etablerar sig på en tillväxtmarknad. Uppsatsen fokuserar på tillväxtmarknaden Ryssland och ett fallföretag. Slutsats: Institutioner påverkade stegen i enlighet med Uppsalamodellen. Det är viktigt att lära sig mer om institutionerna för värdlandet när företaget väljer etableringsstrategi. Svag äganderätt, risk för korruption, politiska och ekonomiska faktorer kombinerat med närverksbyggande var dominanta faktorer i valet av etableringsform. Väderstad påverkas av institutionella chocker i Ryssland och det påverkar viljan att investera mer

Under 1940-talet påbörjades en omfattande utbyggnad av en offentlig tjänstesektor som ett led i att göra Sverige till en universell välfärdsstat. I samband med den offentliga tjänstesektorns utbyggnad ökade andelen kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. En omfattande utbyggnad av sjukvården gjordes vilket resulterade i en kraftigt ökad efterfrågan på vårdpersonal, och då inte minst sjuksköterskor. Sjuksköterskors löner har varit omdiskuterade ända sedan 1900-talets början. Yrket har historiskt varit lågavlönat, vilket kan förklaras på en mängd olika sätt. I uppsatsen studeras om och hur institutionella förändringar på området har påverkat sjuksköterskeyrkets löneutveckling under perioden 1977 till 2017. De institutionella förändringar som har undersökts är främst politiska reformer och lagstiftning på hälso- och sjukvårdens område. Även reformer av sjuksköterskeutbildningen har undersökts, eftersom att professionalisera sjuksköterskeyrket sågs vara ett steg mot en förbättrad löneutveckling. Trots att sjukvården har genomgått stora reformer under perioden 1977 till 2017 har det haft en till synes liten påverkan på löneutvecklingen. Inte heller professionaliseringen tycks ha påverkat utvecklingen. Sjuksköterskeyrket var under 1900-talets början ett renodlat kvinnoyrke. Än idag består yrket till 90 procent kvinnor. Att sjuksköterskors löner är låga, liksom många andra kvinnodominerade yrkens löner, kan förklaras genom att det föreligger en värdediskriminering av vad som betraktas som kvinnligt arbete. Vid undersökning av sjuksköterskeyrket är det därmed viktigt att beakta yrkets genusarbetsdelning, vilket har påverkat, och än idag påverkar, yrket och dess löneutveckling. Yrkets genusarbetsdelning kan förklaras som ett informellt spårberoende. Ju närmare vår tid vi kommer ju mer har genusarbetsdelningen uppmärksammats både politiskt och inom forskningen. En följd av det är jämställdhetslagen som infördes 1979. Trots att värdediskrimineringen av det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket uppmärksammats har det inte haft en synbar påverkan på lönerna.

Background - The positive impacts of globalization have been widely discussed, whereas many researchers argue that national borders are of less importance. However, as national borders are argued to be of less importance, some researchers miss to point out that the institutional differences remain and they are challenging to change. Purpose - The purpose of this study is to examine and compare the entry strategies of three Swedish firms entering both a developed and an emerging market with a focus on the different institutional contexts. Method - This study has applied a qualitative method with an abductive approach and an instrumental case study strategy, whereas 3 semistructured interviews with 3 different firms having experience from both a developed and an emerging country were conducted. Conclusion - When firms enter a developed country with few institutional differences, they commit more resources and do not feel the urge to use a local partner. Entering an emerging country, the firms choose a more cost-efficient entry with less resource commitment and prefer to use a local partner with local knowledge. / Bakgrund - Globaliseringen och dess effekter har diskuterats flitigt under de senaste decennierna och en centralpunkt i debatten är att nationella gränser minskat i betydelse. Trots att många hävdar att vi rör oss mot en alltmer gränslös värld förbises institutionella skillnader som generar stora utmaningar. Syfte - Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra tre svenska företags etableringsstrategier i både ett utvecklat och ett utvecklingsland med fokus på de olika institutionella förhållandena. Metod - Denna studie har använt sig av en kvalitativ metod med en abduktiv ansats och en instrumental case studiestrategi. Studien har använt sig av 3 semi-strukturerade intervjuer med 3 olika bolag, där bolagen haft erfarenhet av etablering i ett utvecklat och ett utvecklingsland. Slutsatser - I ett utvecklat land där de institutionella skillnaderna är små, väljer bolagen att lägga ner mer resurser på sin etablering och känner ett mindre behov av att ha en lokal partner. I ett utvecklingsland med större institutionella skillnader väljer bolag en mindre resurskrävande och mer kostnadseffektiv etablering, där behovet av att ha en lokal partner med lokal kännedom är stort.