<p>Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden.</p><p>Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap. Detta har vi undersökt genom att samla in information om de valda företagen Wasabröd AB, Procordia Food AB och Cloetta Fazer AB och genom intervjuer med nyckelpersonerna i dessa företag som har kunskap om sina företags etableringsprocesser. Uppsatsens normativa syfte handlar om att presentera konkreta förslag på hur Wasabröd AB skulle kunna gå tillväga vid en eventuell etablering i Chile. En del av det empiriska materialet skedde genom en marknadsundersökning av det chilenska folkets brödvanor samt egna observationer av den chilenska marknaden i centrala delar av landet under sommarmånaderna januari och februari.</p><p>Under studiens gång fann vi att den valda teoretiska ramen inte riktigt täckte relationerna mellan företag och moderbolag under olika stadier av internationaliseringsutvecklingen och hur de olika koncernerna bedriver sitt arbete kring nyetableringar.</p><p>Författarna är av den tro att denna uppsats kan komma att användas som underlag för vidare forskning inom ämnet, då det är av intresse att studera relationerna inom koncernen. Resultatet av denna studie visar att företag som blir inkorporerade i koncerner får en varierad självständighetsgrad samt oftast minskat handlingsutrymme. Intressekonflikter mellan företag inom samma koncern kan komma att uppstå då själva koncernen sätter policyn på själva proceduren av framtida nyetableringar som företagen kan komma att göra.</p>

Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden. Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap. Detta har vi undersökt genom att samla in information om de valda företagen Wasabröd AB, Procordia Food AB och Cloetta Fazer AB och genom intervjuer med nyckelpersonerna i dessa företag som har kunskap om sina företags etableringsprocesser. Uppsatsens normativa syfte handlar om att presentera konkreta förslag på hur Wasabröd AB skulle kunna gå tillväga vid en eventuell etablering i Chile. En del av det empiriska materialet skedde genom en marknadsundersökning av det chilenska folkets brödvanor samt egna observationer av den chilenska marknaden i centrala delar av landet under sommarmånaderna januari och februari. Under studiens gång fann vi att den valda teoretiska ramen inte riktigt täckte relationerna mellan företag och moderbolag under olika stadier av internationaliseringsutvecklingen och hur de olika koncernerna bedriver sitt arbete kring nyetableringar. Författarna är av den tro att denna uppsats kan komma att användas som underlag för vidare forskning inom ämnet, då det är av intresse att studera relationerna inom koncernen. Resultatet av denna studie visar att företag som blir inkorporerade i koncerner får en varierad självständighetsgrad samt oftast minskat handlingsutrymme. Intressekonflikter mellan företag inom samma koncern kan komma att uppstå då själva koncernen sätter policyn på själva proceduren av framtida nyetableringar som företagen kan komma att göra.

Uppsatsens syfte är att undersöka och klargöra faktorer som kan kopplas till framgång och vara relevanta för företag inom modebranschen vid en internationell etablering.   Forskningsfrågor  • Vilka väsentliga aspekter bör företag ta hänsyn till vid en internationalisering? • Hur kan gynnsamma internationella etableringsstrategier för svenska modeföretag karaktäriseras?   Metod Studien är utformad utifrån en kvalitativ forskningsmetod som präglas av ett växelspel mellan en deduktiv ansats och en induktiv ansats, vilket resulterar i en abduktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av fyra stycken semistrukturerade intervjuer med utvalda respondenter kunniga om den svenska modebranschen.    Slutsatser  Studien visar att vid en internationaliseringsprocess finns det ett antal faktorer som kan öka förutsättningarna för en lyckad etablering för svenska modeföretag. Vi har i studien identifierat att kunskap om marknaden, nätverksskapande, konkurrenskraft, en lyckad marknadsentré och att använda sig av betydelsefulla aktörer är faktorer som kan kopplas till framgång. Vi anser därför att dessa faktorer kan vara av relevans när ett företag vill genomgå en internationalisering.

<p>The international requirement of Swedish healthcare today is high and due to a good reputation and a long history of reliable methods through extended experience. For those Swedish companies within this business, the process of internationalization is often a attractive option.</p><p>This study aims to describe, analyze and translate how minor Swedish companies within the care keeping section establish their business on the international market.</p><p>The study is based upon a qualitative approach and is an empirical study carried out through semi-structured interviews.</p><p>The result presented in the study shows that internationalization of companies within this business does often require a lot of time and money, is based upon establishments through networks and were learning-by-doing often is used as a strategic approach for the companies penetrating a new market.</p><p>The study also accounts for major entry barriers, which declares for being to some part of political nature, but mostly of cultural nature.</p><p>Differences in language and culture are shown in the study to be a major entry barrier and host-countries different cultural levels are very conclusive for the success of internationalization. </p> / <p><em>"Sverige har goda möjligheter att se till att vård- och omsorgstjänster blir vår nästa stora exportsuccé".  </em></p><p>Efterfrågan internationellt på svensk vård och omsorg är mycket hög och beror på ett gott rykte och en lång historia med beprövade metoder. För de svenska företagen inom denna bransch är internationalisering således ofta ett väldigt attraktivt alternativ.</p><p>Denna studie syftar i att beskriva, analysera och tolka hur mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen etablerar sig på den internationella marknaden. Problemformuleringen i studien lyder följande;</p><p><em>Hur etablerar sig mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen på den internationella marknaden? </em><em> </em></p><p>För att lösa problemformuleringen och besvara frågeställningen så uttömmande som möjligt har författarna utgått från hur företagens internationaliseringsprocess sett ut innan, under och efter etablering på den internationella marknaden.</p><p>Fyra fall undersöks och studien är således en flerfallsstudie där författarna plockar fram det unika i varje fall samt lyfter fram likheter och skillnader mellan de olika fallen. Studien har inget huvudfall som jämförs gentemot de andra, däremot jämförs de fyra företagen mot en specifik intervju med Svenska socialdepartementet som varit delaktigt i en nationell strategi för svensk vård i export.</p><p>Resultatet som presenteras i studien visar på att internationalisering av företag inom denna bransch är en tidskrävande och kapitalkrävande process där etableringar oftast sker via nätverk och där learning-by-doing är den bakomliggande strategin för internationalisering.</p><p>Skillnader i språk och kultur visas genom studien vara ett stort etableringshinder och länders olika kulturella nivåer är väldigt avgörande för etableringsprocessens framgång.</p><p>Studien redovisar genomgående företags förväntade och oförutsedda etableringshinder som framgås vara av i vissa fall politisk karaktär, men oftast kulturell karaktär.</p>

Om en stad har ett fördelaktigt geografiskt läge för utövning av en sport, är det inga tvivel om att det finns människor där för att utöva den. Problemet är snarare hur många som kommer dit. Med dessa människor kommer möjligheter för näringsidkare att tjäna pengar på människornas behov som uppstår kring utövningen. Detta kan antingen vara genom produkter riktade till subkulturen som oftast uppstår kring sporten, eller behovet av utrustning som uppkommer kring utövning av sporten. När vi valde Varberg som fallstudie var vi bägge medvetna om att det fanns en kultur som uppstått kring utövning av vattensporten surfing. Det vi ville ta reda på var då om man kunde utnyttja stadens geografiska förutsättningar mer än redan gjort, det vill säga de två aktörer som redan är etablerade i Varberg. Vi kom fram till att Varberg är ett upplevelseområde där attraktionen är, på grund av stränderna, i ett fall surfing. Många människor som bor i staden utövar någon utav sporterna och turister besöker Varberg just för att surfa. Inom dessa subkulturskretsar är Varberg känt för just sina fördelaktiga stränder och vindförhållanden. Många av de vi tillfrågade, anser att det är positivt om staden fortsätter växa inom surfkulturen. Detta kan göras genom att nya butiker etableras på marknaden. Vi ville därför undersöka om det fanns förutsättningar för att utveckla Varberg som surfstad genom etablering av en klädbutik kopplad till denna kultur. I undersökningen kom vi fram till att det finns konsumtionsbehov av artiklar som är kopplade till sportutövningskulturen i Varberg. Mer än vad vi själva trodde i början av vårt arbete. Dock visade undersökningen att det inte fanns efterfrågan av en surfingbutik med endast kläder, utan butiken behöver också erbjuda utrustning och kursverksamhet. Vi vill även passa på att tacka alla som har hjälpt oss att kunna genomföra denna undersökning.

The international requirement of Swedish healthcare today is high and due to a good reputation and a long history of reliable methods through extended experience. For those Swedish companies within this business, the process of internationalization is often a attractive option. This study aims to describe, analyze and translate how minor Swedish companies within the care keeping section establish their business on the international market. The study is based upon a qualitative approach and is an empirical study carried out through semi-structured interviews. The result presented in the study shows that internationalization of companies within this business does often require a lot of time and money, is based upon establishments through networks and were learning-by-doing often is used as a strategic approach for the companies penetrating a new market. The study also accounts for major entry barriers, which declares for being to some part of political nature, but mostly of cultural nature. Differences in language and culture are shown in the study to be a major entry barrier and host-countries different cultural levels are very conclusive for the success of internationalization. / "Sverige har goda möjligheter att se till att vård- och omsorgstjänster blir vår nästa stora exportsuccé".   Efterfrågan internationellt på svensk vård och omsorg är mycket hög och beror på ett gott rykte och en lång historia med beprövade metoder. För de svenska företagen inom denna bransch är internationalisering således ofta ett väldigt attraktivt alternativ. Denna studie syftar i att beskriva, analysera och tolka hur mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen etablerar sig på den internationella marknaden. Problemformuleringen i studien lyder följande; Hur etablerar sig mindre svenska företag inom vård och omsorgsbranschen på den internationella marknaden?   För att lösa problemformuleringen och besvara frågeställningen så uttömmande som möjligt har författarna utgått från hur företagens internationaliseringsprocess sett ut innan, under och efter etablering på den internationella marknaden. Fyra fall undersöks och studien är således en flerfallsstudie där författarna plockar fram det unika i varje fall samt lyfter fram likheter och skillnader mellan de olika fallen. Studien har inget huvudfall som jämförs gentemot de andra, däremot jämförs de fyra företagen mot en specifik intervju med Svenska socialdepartementet som varit delaktigt i en nationell strategi för svensk vård i export. Resultatet som presenteras i studien visar på att internationalisering av företag inom denna bransch är en tidskrävande och kapitalkrävande process där etableringar oftast sker via nätverk och där learning-by-doing är den bakomliggande strategin för internationalisering. Skillnader i språk och kultur visas genom studien vara ett stort etableringshinder och länders olika kulturella nivåer är väldigt avgörande för etableringsprocessens framgång. Studien redovisar genomgående företags förväntade och oförutsedda etableringshinder som framgås vara av i vissa fall politisk karaktär, men oftast kulturell karaktär.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade värld tätnar konkurrensen och konsumenterna får allt fler alternativ att välja mellan. Avståndet mellan länder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien ämnar undersöka hur nödvändigt det är att ta hänsyn till olika kulturella aspekter när man vill expandera utomlands. Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar när svenska företag etablerar sig på utländska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan använda sig av. Avgränsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi på H&amp;M som det svenska företaget, och tar hjälp av Exportrådet i USA, Kina och Saudiarabien. Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik är den metod som används som tillvägagångssätt för att få fram empirin. Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krävs förståelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin därefter. Nyckeln är att hitta den gyllene medelvägen, vilket innebär att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i.

<p>Om en stad har ett fördelaktigt geografiskt läge för utövning av en sport, är det inga tvivel om att det finns människor där för att utöva den. Problemet är snarare hur många som kommer dit. Med dessa människor kommer möjligheter för näringsidkare att tjäna pengar på människornas behov som uppstår kring utövningen. Detta kan antingen vara genom produkter riktade till subkulturen som oftast uppstår kring sporten, eller behovet av utrustning som uppkommer kring utövning av sporten.</p><p>När vi valde Varberg som fallstudie var vi bägge medvetna om att det fanns en kultur som uppstått kring utövning av vattensporten surfing. Det vi ville ta reda på var då om man kunde utnyttja stadens geografiska förutsättningar mer än redan gjort, det vill säga de två aktörer som redan är etablerade i Varberg. Vi kom fram till att Varberg är ett upplevelseområde där attraktionen är, på grund av stränderna, i ett fall surfing. Många människor som bor i staden utövar någon utav sporterna och turister besöker Varberg just för att surfa. Inom dessa subkulturskretsar är Varberg känt för just sina fördelaktiga stränder och vindförhållanden. Många av de vi tillfrågade, anser att det är positivt om staden fortsätter växa inom surfkulturen. Detta kan göras genom att nya butiker etableras på marknaden. Vi ville därför undersöka om det fanns förutsättningar för att utveckla Varberg som surfstad genom etablering av en klädbutik kopplad till denna kultur.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att det finns konsumtionsbehov av artiklar som är kopplade till sportutövningskulturen i Varberg. Mer än vad vi själva trodde i början av vårt arbete. Dock visade undersökningen att det inte fanns efterfrågan av en surfingbutik med endast kläder, utan butiken behöver också erbjuda utrustning och kursverksamhet.</p><p>Vi vill även passa på att tacka alla som har hjälpt oss att kunna genomföra denna undersökning.</p>

Denna uppsats grundar sig i att undersöka hur turbulens på marknader påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknader samt val av etableringsstrategier. I mån om att forska kring denna problematik har vi definierat ett huvudproblem; Hur har turbulens på marknader påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategi? Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod samt en abduktiv forskningsansats, detta för att besvara uppsatsens huvudproblem på lämpligast vis. Den teoretiska referensramen utgår från teorier kring strategi samt internationalisering: den inkrementella internationaliseringsteorin, nätverksteorin, resursbaserade teorin, teori kring Born Globals företag och teori kring etableringsstrategier. Detta för att skapa en teoretisk plattform som i sin tur bidrar till ett större djup i uppsatsens analys. Den empiriska referensramen är baserad från fyra fallföretag; Luma Metall AB, Norden Machinery AB, Trebema AB samt Trelleborg Automotive Kalmar AB, där insamling av data skett via kvalitativa intervjuer. I uppsatsens analytiska kapitel syftar vi att besvara uppsatsens delproblem, genom den teoretiska referensramen tillsammans med den insamlade empirin. Detta utgör grunden för uppsatsens analys. Vi kommer i slutsatsen sammanställa hur turbulens på marknaden påverkat små och medelstora företags internationaliseringsstrategier, med inriktning mot val av marknad samt val av etableringsstrategi.Vidare kommer vi att belysa uppsatsens begränsningar samt ge förslag till vidare forskning.

I denna rapport har vi valt att undersöka hur svenska SMF har gått tillväga för att lyckas etablera sig på en mogen och välutvecklad marknad. Genom att analysera det resursbaserade synsättet samt vilken etableringsform företag har använt sig av vid expansion så har vi haft som syfte att beskriva vilka specifika resurser samt vilken etableringsform som har varit viktigast för företagen när de har tagit beslutet om en expansion. Vi har vidare analyserat de barriärer och konkurrens som gjort att företagen valt att genomföra expansionen på ett specifikt sätt. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ flerfallstudie med företag från olika regioner i Sverige. Vår teoriteska referensram har bestått av Barneys (1991) resursbaserade synsätt, olika etableringsformer samt Michael Porters (1980) teori om etableringsbarriärer. I vår analys så kopplar vi ihop vår teoretiska syntes med vår insamlade empiri för att kunna urskilja vilken/vilka resurser som har varit avgörande för företagens val av etableringsstrategier vid en expansion till en mogen marknad. Vi har även analyserat hur barriärer och konkurrens påverkat vid val av etableringsstrategier. Vi har baserat på denna analys kunnat dra slutsatsen att de teknologiska, entreprenöriella samt storleksmässiga resurserna har varit de mest essentiella resurserna för de undersökningsföretag vi studerat. Detta stärks genom att de tre undersökningsföretagen alla besitter en teknik som är unik, och att ge baserat på denna teknik lyckats skapa och implementera en etableringsstrategi som har anpassats efter både resurser och marknad. Detta har även lett till att vi har dragit slutsatsen att det inte finns något specifikt etableringstillvägagångssätt, utan att detta måste anpassas efter förutsättningar och marknad. Vidare har vi även sett att alla företag nyttjat en differentieringsstrategi, där vi dragit slutsatsen att denna strategi gjort att de itne har haft någon större påverkan från konkurrenter.