<p>Uppsatsen behandlar ämnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer på sex svenska företag som är etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan använda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gått till väga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jämföra de olika tillvägagångssätten med teorier kopplade till utlandsetablering.</p><p>Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen värld där allt fler företag väljer att expandera utanför det egna landets gränser. Förenade Arabemiraten har i nuläget en av världens snabbast växande ekonomier samt en stor efterfrågan av västerländska produkter. Sverige tillhör de länder i Europa som har flest multinationella företag räknat per capita.</p><p>Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten är företagens strävan efter geografisk närhet till kunderna, den höga tillväxten i landet samt landets höga efterfrågan av västerländska produkter och västerländskt tänkande.</p><p>Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system. De företag som vill etablera sig i landet måste vara mycket väl medvetna om de kulturella skillnader som existerar. Byråkratin är omfattande och krånglig vilket kräver tålamod och förståelse för att handläggning tar lång tid. Den ekonomiska utvecklingen är dynamisk och har medfört hög inflation vilket leder till minskade marginaler. Långa kredittider påverkar likviditeten och kräver att företagen har goda ekonomiska resurser för att kunna etablera sig i Förenade Arabemiraten.</p>

Uppsatsen behandlar ämnet utlandsetablering och grundar sig i en multipel fallstudie vilken utförts genom intervjuer på sex svenska företag som är etablerade i Förenade Arabemiraten. Enligt tidigare forskning finns det flera olika strategier ett företag kan använda sig av vid utlandsetablering. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför och hur ett antal svenska företag gått till väga för att etablera sig i Förenade Arabemiraten, samt jämföra de olika tillvägagångssätten med teorier kopplade till utlandsetablering. Den ökade globaliseringen har fört med sig en mer homogen värld där allt fler företag väljer att expandera utanför det egna landets gränser. Förenade Arabemiraten har i nuläget en av världens snabbast växande ekonomier samt en stor efterfrågan av västerländska produkter. Sverige tillhör de länder i Europa som har flest multinationella företag räknat per capita. Anledningar till varför ett antal svenska företag har etablerats i Förenade Arabemiraten är företagens strävan efter geografisk närhet till kunderna, den höga tillväxten i landet samt landets höga efterfrågan av västerländska produkter och västerländskt tänkande. Val av etableringsstrategi har i högsta grad styrts av Förenade Arabemiratens legala system. De företag som vill etablera sig i landet måste vara mycket väl medvetna om de kulturella skillnader som existerar. Byråkratin är omfattande och krånglig vilket kräver tålamod och förståelse för att handläggning tar lång tid. Den ekonomiska utvecklingen är dynamisk och har medfört hög inflation vilket leder till minskade marginaler. Långa kredittider påverkar likviditeten och kräver att företagen har goda ekonomiska resurser för att kunna etablera sig i Förenade Arabemiraten.

<p>Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder. Undersökningen begränsas till Sankt Petersburgsregionen.</p><p>Undersökningen har visat att det råder goda ekonomiska samt branschförutsättningar på den ryska livsmedelsmarknaden. Befolkningens välståndsökning, starkare köpkraft och minskad inflation tyder på ökad ekonomisk stabilitet. Branschen befinner sig fortfarande i tillväxtstadium. För detta talar det faktum att konkurrenssituationen inte är väldigt intensiv då det finns ett fåtal ledande aktörer som är ganska differentierade sinsemellan samt ökande efterfrågan på konsumtionsvaror. Därför kan man konstatera att det finns utrymme för fler etableringar inom denna bransch. Dock bör man uppmärksamma att inom snar framtid kommer konkurrenssituationen att intensifieras vilket kan försvåra en framgångsrik etablering.</p><p>Ett visst antal svårigheter vid utlandsetableringen har likaså uppmärksammats under undersökningsgång. Det största är att de inhemska företag har funnits på marknaden i flera år och har redan en väletablerad verksamhet när det gäller marknadskunskap, etablerade relationer med kunder och leverantörer samt tillgång till gynnsamma lokaler. För att övervinna dessa etableringshinder krävs det lång tid och omfattande investeringar. Dessa etableringshinder kan dock övervinnas under förutsättning att potentiella utländska etablerare innehar speciella fördelar i form av t.ex. differentierad produkt eller service, erfarenheter av internationellt företagande samt stora kapitalresurser.</p>

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder. Undersökningen begränsas till Sankt Petersburgsregionen. Undersökningen har visat att det råder goda ekonomiska samt branschförutsättningar på den ryska livsmedelsmarknaden. Befolkningens välståndsökning, starkare köpkraft och minskad inflation tyder på ökad ekonomisk stabilitet. Branschen befinner sig fortfarande i tillväxtstadium. För detta talar det faktum att konkurrenssituationen inte är väldigt intensiv då det finns ett fåtal ledande aktörer som är ganska differentierade sinsemellan samt ökande efterfrågan på konsumtionsvaror. Därför kan man konstatera att det finns utrymme för fler etableringar inom denna bransch. Dock bör man uppmärksamma att inom snar framtid kommer konkurrenssituationen att intensifieras vilket kan försvåra en framgångsrik etablering. Ett visst antal svårigheter vid utlandsetableringen har likaså uppmärksammats under undersökningsgång. Det största är att de inhemska företag har funnits på marknaden i flera år och har redan en väletablerad verksamhet när det gäller marknadskunskap, etablerade relationer med kunder och leverantörer samt tillgång till gynnsamma lokaler. För att övervinna dessa etableringshinder krävs det lång tid och omfattande investeringar. Dessa etableringshinder kan dock övervinnas under förutsättning att potentiella utländska etablerare innehar speciella fördelar i form av t.ex. differentierad produkt eller service, erfarenheter av internationellt företagande samt stora kapitalresurser.

Bakgrund och problem: Idag expanderar allt fler modeföretag utomlands, och det krävs mycket av företagen för att de ska lyckas konkurrera på en internationell nivå. Uppsatsens problem ligger i huruvida svenska modeföretag bör justera sin ursprungliga marknadsföringsstrategi eller inte när de går ut på nya internationella marknader. Ska marknadsföringen anpassas helt och hållet eller räcker det med att anpassa mindre delar? Denna debatt har länge pågått och det finns argumentationer för att tillämpa både standardiserad eller anpassad strategi. Forskningsfråga: Hur anpassar svenska modeföretag sin internationella marknadsföring på de utländska marknader de är etablerade på? Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse i vilken utsträckning de utvalda fallföretagen använder sig av anpassad eller standardiserad marknadsföring på internationella marknader. Metod: Uppsatsen består av en fallstudie av svenska modeföretag som är etablerade på internationella marknader. För att genomföra denna forskning har vi använt oss av en deduktiv metod med induktiva inslag. Undersökningen är av kvalitativt slag, där den empiriska insamlingen skett via kvalitativa intervjuer. Slutkommentar: Vi har utifrån vår forskning konstaterat att modeföretag kan använda sig av en relativt standardiserad strategi, där de anpassar delar av sin marknadsföring för att nå framgång på internationell marknad. Författarna har dragit slutsatser om att modeföretag med hög kunskap om den nya marknaden har lättare för att placera sitt budskap i kundens medvetande, som i sin tur ökar varumärkets kännedom på den internationella marknaden.

<p>Uppsatsen har studerat två svenska företag som etablerat sin produktion i Östeuropa men</p><p>sedan valt att avveckla sin etablerade produktion. Uppsatsen är skriven utifrån en</p><p>resursbaserad syn där företaget ses som en samling resurser med syfte att skapa värde till</p><p>företaget. Det är företagets uppgift att förvalta sina resurser för att maximera den potentiella</p><p>vinsten. Inom ramen för teorin presenteras en modell, ”Kritiska faktorer vid</p><p>utlandsetableringar”, som kan vara till hjälp för att identifiera orsaker och problem vid</p><p>utlandsetableringar av produktion. Den teoretiska modellen är indelad i tre grenar med orsaker</p><p>till ett misslyckande vid utlandsetablering, förflyttning av resurser, nya länder och expansion.</p><p>Den empiriska delen innefattar som tidigare nämnts två företag, Sanmina-SCI Enclosure</p><p>Systems som är en EMS tillverkare och Svedbergs som säljer kompletta badrumslösningar.</p><p>Företagen har båda varit aktiva i Östeuropa men valt att avvecklat sin produktion i området.</p><p>Analysen pekar på att det troligen finns fler orsaker till detta än vad företagen själva tror och</p><p>kan se. Kulturen är en faktor som underskattas av båda företagen.</p>

<p>Syftet med denna utredning är att ur ett nätverksperspektiv undersöka ett antal bakomliggande faktorer till Scanias påverkat etableringsprocessen. För att kunna utföra detta har vi använt oss av en modell av Blankenburg (1989) som beskriver utlandsetableringen ur ett nätverksperspektiv. Modellen har ytterligare anpassats till den aktuella marknaden och tidpunkten för inträdet. De nätverksfaktorer som undersöks i uppsatsen är: grad av motstridande intressen, företagets rykte, det polska nätverkets internationaliseringsgrad, företagets nätverkskunskap och nätverkskontextens internationaliseringsgrad. Undersökningen är en fallstudie där personliga intervjuer genomförts för insamlig av data. Blankenburgs modell har använts vid utformningen av en intervjumall. I analysen har det funnits att de undersökta nätverksfaktorerna hade olika grad av betydelse för Scanias etablering i Polen. Mycket betydelsefull var graden av motstridande intressen bland de polska nätverksaktörerna, där enskilda aktörers engagemang ökade företagets marknadskunskap och var en länk till polska myndigheter. Likaså oförutsedda händelser, som en tull på lastbilar, styrde och påverkade etableringsförloppet. Faktorerna företagets rykte och nätverkskontextens internationaliseringsgrad var också av betydelse, då Scanias kundkrets snabbt ökade och företagets stora erfarenhet av tidigare etableringar ökade sannolikheten till ytterligare en lyckad etablering. Däremot har det utländska nätverkets internationaliseringsgrad och Scanias nätverkskunskap inte visat sig haft en avgörande roll vid marknadsinträdet. Polens fordonsindustri bedrev vid tidpunkten inte internationella affärer och nätverkskunskapen införskaffade företaget genom marknadsaktivitet.</p>

<p>Bakgrund: Den ökade globaliseringen har fört med sig att allt fler företag ser möjligheten att genom internationalisering av sin verksamhet nå nya marknader. Ett Östeuropeiskt land som har blivit attraktivt svenska företag att investera i är Estland. Den geografiska närheten och starka tron på tillväxt av landets ekonomi är några faktorer som gör detta område intressant för svensk handel. Hur kan då en internationaliseringsprocess gå till när ett svenskt företag etablerar sig på den estniska marknaden, vilka problem existerar och hur handskas företagen med dessa? </p><p>Syfte: Syftet är att beskriva ONOFFs internationaliseringsprocess i Estland samt att identifiera nyckelfaktorer som inverkat vid företagets etablering på den estniska marknaden. Genomförande: Intervjuer med personer på företaget ONOFF som deltagit i processen vid företagets etablering av den estniska marknaden. </p><p>Slutsatser: Förvärvet föregicks inte av grundliga analyser av den estniska marknaden utan de flesta av dessa analyser kom först efter förvärvstillfället. Förklaringen till detta finner vi i uttalanden om t ex betydelsen i att skaffa sig marknadsandelar snabbt samt företagets goda ekonomiska förutsättningar vid tillfället. Företagslojala medarbetare och språkkunskaper är några faktorer som är viktiga vid etablering av den estniska marknaden.</p>

<p><strong>Problem:</strong> Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina.</p><p><strong>Metod:</strong> Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering. Att kunna välja en optimal etableringsmetod är förknippat med god kännedom om den kinesiska kutluren. Att adaptera följa John-principen och göra som ett annat företag har gjort är inte säkert det kommer leda till samma framgång då det har visat sig att mycket av framgången ligger hos individernas förmåga att tolka den kinesiska kulturen och agera därefter.</p>

<p>Under de senaste årtionden har Ryssland genomgått en rad reformer som har bidragit till att landet har gjort enorma ekonomiska framsteg. Den stora marknaden med hög vinstpotential lockar många utländska investerare. Syftet med denna studie är därmed att undersöka Swedbanks och Handelsbankens etableringsprocess på den ryska marknaden. Mer specifikt har en rad faktorer, motiv och val av strategi studerats som har kunnat påverka bankernas etablering i Ryssland.</p><p>Utifrån en rad teoretiska forskningsstudier har en sammanfattande modell utvecklats. För att därefter få svar på syftets frågor och testa teorin har en kvalitativ undersökning genomförts i form av intervjuer med två respondenter: en från ZAO Svenska Handelsbanken i Ryssland och en från Swedbank.</p><p>Uppsatsens slutsatser påvisar att bankernas historiska erfarenhet har varit den främsta faktorn som underlättat etableringen medan regleringar har utgjort ett hinder. Det främsta motivet för bankernas etablering i Ryssland var kunder som redan hade etablerat sig i landet och som efterfrågade bankernas internationella tjänster. För att kunna bedriva fullständig bankverksamhet var bankerna tvungna att öppna dotterbolag med tanke på den rådande lagstiftningen.</p>