<p>Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock.</p><p>I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet. Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år.</p><p>I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi känna att våra handlingar inte alltid passar in.</p>

Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock. I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet. Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år. I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi känna att våra handlingar inte alltid passar in.

This essay is about boundaries between, "us and them", in the Swedish culture and immigrant culture in Sweden. The focus is to examine the political interest of the citizens to understand other ethnic cultures who lives in Sweden. One question concerns how the borderlines between different cultures has been painted partly through blogs but also by the media. Is this a result of ignorance or does it depends because of the influence of certain individuals. To find this out, I will study various electronic sources such as blogs, forums and news articles. What requires in sacrifice to be able to understand other people’s culture. I put in this paper special emphasis to trying to understand how boundaries are created and maintained between different cultures and what can be done to overcome them and create a deeper understanding of the different perspectives that exist in our world.

Integration är en diskussion som är högt på agendan i Sverige. Mitt syfte har med denna uppsats varit att ta reda på hur ensamkommande flyktingbarn får chans att integreras i Bromölla kommun. Mina frågeställningar har varit: I vilken grad har integrationsmålen uppnåtts? Hur kan implementeringsresultatet förklaras? På vilka sätt skulle man kunna utveckla verksamheten till det bättre i Bromölla?   Jag har valt att använda mig av implementeringsteori och har mätt hur integrationsmålen implementerats i verkligheten. Implementeringsteorin jag har valt att använda är ”uppifrån och ner”. Kvalitativ fallstudie har varit min metod. Jag har inte kunnat generalisera, men jag har fått en överblickssyn som jag har kunnat jämföra med tidigare forskning. Min uppsats tar reda på om integrationsmålen har implementerats på ett tillfredsställande sätt för ensamkommande flyktingbarn som kommer till Bromölla kommun. Jag intervjuar flyktingbarn, gode män, före detta personal på HVB-boendet, socialsekreterare och överförmyndare. De får ge sin personliga bild av mottagandet i kommunen.   Jag kommer fram till att det finns brister i mottagandet av ensamkommande flyktingbarn som kommer till Bromölla. Det råder en samstämmighet bland mina respondenter angående rådande brister och vad man skulle kunna göra för förbättringar. Med mina kvalitativa intervjuer kan jag inte generalisera, men utifrån materialet jag fått fram ter det sig så.

Invandringen har förändrat det svenska samhället på många sätt. Kulturernas möte hargett oss nya givande erfarenheter och öppnat en outforskad värld för oss. Sedan 1965har man bedrivit sfi (svenska för invandrare) som egen utbildningsform i Sverige. Sfiska enligt gällande kursplan vara ”en brygga till livet i Sverige”. Kommunen ska ocksåmotivera alla som är berättigade till sfi att gå utbildningen. Varje år avbryter en delkvinnliga sfi- deltagare sin utbildning p.g.a. olika anledningar. På en sfi- skola i Malmö,fick vi informationen att vissa av de elever som studerade inom denna skola hadeavbrutit utbildningen och påbörjat den igen vid ett senare tillfälle. Syftet med dettaarbete är att beskriva och analysera hur invandrarkvinnors livsvillkor ter sig utifrånderas verklighet, för att kunna öka kunskapen bland personal som är berörda av sfiverksamheten,däribland studie- och yrkesvägledare. I vårt arbete har vi valt att användaoss av livshistorisk metod för att den bäst motsvarar vårt; syfte, frågor och mål, medarbetet. Med en livshistorisk metod kan man få en djupare insikt i sociala fenomen ochfånga livshistorieberättarens egna perspektiv. Vårt arbete har en ideografisk ansats,d.v.s. vi lägger fokus på beskrivning och förståelse. Skolans verksamhet, kulturkrockar,rättigheter och skyldigheter, motivation, hinder, familjestruktur, språkinlärning, kontaktmed myndigheterna och diskriminering är teman som ligger bakom kvinnornasstudieavbrott och återvändandet. / Immigration has changed Swedish society in many ways. The meeting of cultures hasgiven us new rewarding experiences and opened an undiscovered world for us. Sfi(Swedish for immigrants) has been carried on as a separate educational programme,since 1965. According to the current syllabus, sfi should be a “bridge to life inSweden”. The county should also motivate everybody who is entitled to sfi to take partin the educational programme. Every year, a few female sfi- participants discontinuetheir education for different reasons. We got the information that a number of students,at a sfi- school in Malmö, had discontinued their education and restarted at a later date.The purpose of this paper is to describe and analyse how the life conditions of femaleimmigrants appear from their point of view, to be able to increase knowledge amongpersonnel who is involved in sfi-work, among them guidance counsellors. In our projectwe have chosen to use a life history research method, because it best fits our purpose,questions and aims of the project. Using life history research, one can get a deeperinsight into social phenomena and capture the particular perspective of life historynarratives. Our project has an ideographic which means that the focus is on descriptionand understanding. The schools activity, cultural collisions, rights and obligations,motivation, obstacles, family structures, language learning, contact with authorities anddiscrimination are the themes that underlie the women’s educational discontinuationand return.

Att vara tvungen att lämna sitt land innebär för de flesta människor ett stort trauma. Resan till ett nytt och annorlunda liv innebär alltid förluster. Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lära sig språk i ett nytt land är inte helt lätt. Här har skolan en stor uppgift både med utbildning och med integrering i det svenska samhället. Det första mötet med den svenska skolan får de vuxna genom SFI(svenska för invandrare). En del av dessa vuxna invandrare söker omvårdnadsprogrammet på Komvux. Hur gick det för dessa under skoltiden och framför allt efter? För att ta reda på detta fick elever som gått utbildningen i en kommun i Småland 2004-2007 svara på en enkät. Enkäten innehöll frågor om bemötande under utbildningen, på APU-platserna (Arbetsplatsförlagd utbildning. I uppsatsen kommer härefter förkortningen APU att användas), samt frågor hur arbetssituationen ser ut idag. Alla före detta invandrarelever ställde upp och svarade på enkäten. Resultatet blev över förväntan. Största delen har idag tillsvidareanställningar eller längre vikariat. Endast två uppgav att de inte arbetar inom vården idag. Utbildningen hjälpte både till med att få ett arbete och att lättare integreras i det svenska samhället.

<p>The most recent couple of years the boundaries of the world have been erased and we have come to live in a more global environment. It has been even more evident since the European Union has got a more prominent role in the society. It appears as obvious for most of us that we live in a changeable time and that a new, global perspective has been developed. Companies have to focus on the effect globalization and differences in culture have, to be competitive in the market today. Because of that business managers more often can come to work in other countries than their country of origin, it becomes interesting whether these managers adapt their management style or if they continue to work the same way as they did in their native country.</p><p>This thesis aims to investigate if business managers with a foreign background bring along their national culture when managing a company in Sweden. Further more we want to revise which these factors could be and in what way they affect the leadership in a different country than the country of origin.</p><p>To answer our purpose we have carried out a survey in four French companies in Sweden which are led by a French leader. With these leaders we have performed draught interviews and we have also sent out a questionnaire to two co-workers in each company. We have got an insight in the national distinctive features that characterize the respective culture by going through theories about stereotyped Swedish and French management styles. Besides that, theories about organisational culture have been studied from different perspectives.</p><p>After we analyzed our empirical data against chosen theories we have been able to draw conclusions to answer our purpose. From the survey it emerged that leadership in different cultures can be problematic if certain adaptation to the host country does not occur. It also came to light that what the managers bring from their national culture is a sort of French base structure regarding how the company is led generally.</p> / <p>Ces dernières années, les frontières nationales sont devenues de plus en plus floues, et nous vivons aujourd’hui dans un environnement de plus en plus global. Ce phénomène est devenu encore plus évident depuis que l’importance de l’Union Européenne dans notre société s’accentue. La plupart de nous voient le fait de vivre dans une ère changeable, comme un fait évident, et nous voyons apparaître une nouvelle perspective globale. Les entreprises doivent par conséquent être attentives aux effets de la globalisation et des différences culturelles pour pouvoir être compétitives sur le marché d’aujourd’hui. Puisque les leaders d’entreprises peuvent être amenés à travailler dans d’autres pays que leurs pays d’origine, il est intéressant de voir s’ils adaptent leur manière de diriger l’entreprise ou s’ils continuent de travailler de la même manière que dans leurs pays natal.</p><p>Ce mémoire vise à examiner si un leader d’entreprise étranger apporte des éléments de sa culture nationale lorsqu’il dirige une entreprise en Suède. Nous voulons pour cette raison examiner quels peuvent être ces éléments et de quelle(s) manière(s) ils influencent le leadership dans un autre pays que leur pays natal.</p><p>En vue de répondre à notre objectif avec ce dossier, nous avons effectué une recherche sur quatre entreprises françaises en Suède, dirigées par un leader d’origine française. Nous avons effectué une entrevue avec chaque leader et avons en plus de cela distribué une enquête à deux employés de chaque entreprise. En analysant des théories sur les styles de leadership propre à la Suède et à la France, nous avons eu un aperçu des caractéristiques nationales qui marquent les deux cultures. Nous avons ensuite étudié différentes théories sur la culture de l’organisation sous plusieurs angles.</p><p>Après avoir étudié les données qui portent sur nos entrevues et nos enquêtes, et les avoir comparées aux théories choisies, nous avons pu en tirer les conclusions suivantes. Il s’est montré que des problèmes peuvent apparaître dans le leadership dans d’autres cultures si aucune adaptation à la nouvelle culture ne se fait. Il s’est également avéré que le principal élément que les leaders emportent de leurs propres cultures nationales est une sorte de structure de base qui porte sur la manière générale de diriger l’entreprise.</p> / <p>De senaste åren har världens gränser suddats ut och vi har kommit att leva i en alltmer global omgivning. Det har blivit än mer påtagligt sedan EU har fått en i högre grad framträdande roll i samhället. Det framstår som självklart för de allra flesta att vi lever i en föränderlig tid och att ett nytt globalt perspektiv vuxit fram. Företag måste fokusera på den effekt globalisering och kulturskillnader har för att kunna vara konkurrenskraftiga på marknaden idag. I och med att företagsledare allt oftare kan komma att jobba i andra länder än deras ursprungsland blir det då intressant huruvida dessa ledare anpassar sin ledarstil eller om de fortsätter att arbeta på samma sätt som i deras hemland.</p><p>Uppsatsen syftar till att undersöka om en företagsledare med utländsk bakgrund för med sig sin nationella kultur vid styrning av ett företag i Sverige. Vidare vill vi granska vilka dessa faktorer skulle kunna vara och på vilket sätt de påverkar ledarskapet i ett annat land än hemlandet.</p><p>För att besvara vårt syfte har vi genomfört en undersökning på fyra franska företag i Sverige som leds av en fransk ledare. Med dessa ledare har djupgående intervjuer utförts och vi har även skickat ut enkätfrågor till två medarbetare på respektive företag. Genom att sedan studera teorier om stereotypa svenska och franska ledarstilar har vi fått en inblick i de nationella särdrag som präglar respektive kultur. Därtill har sedan teorier om organisationskultur studerats ur olika perspektiv.</p><p>Efter att ha analyserat våra empiriska data mot valda teorier har vi kunnat dra följande slutsatser för att besvara vårt syfte. Från vår undersökning framkom det att ledarskap i andra kulturer kan vara problematiskt om inte viss anpassning till värdlandet sker. Det visade sig även att det som ledarna för med sig från sin nationella kultur är en slags fransk grundstruktur som handlar om hur företaget ska styras generellt.</p>

<p><strong>Problem:</strong> Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje år som gått samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina kräver att de svenska affärsmännen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriärer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att ge en vetenskaplig genomgång för läsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hänsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstår vid etableringar i Kina.</p><p><strong>Metod:</strong> Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkätundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjälp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Uppsatsen tyder på att de kulturella hindren är verkliga och påtagliga. En negligering av dessa är förknippat med allt från konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nätverk har visat sig vara ett grundläggande krav för att ens få möjligheten att försöka sig på en etablering. Att kunna välja en optimal etableringsmetod är förknippat med god kännedom om den kinesiska kutluren. Att adaptera följa John-principen och göra som ett annat företag har gjort är inte säkert det kommer leda till samma framgång då det har visat sig att mycket av framgången ligger hos individernas förmåga att tolka den kinesiska kulturen och agera därefter.</p>

<p>Bakgrund: Skandinavisk sjukvårdpersonal anser att det ibland är svårt att förstå patienter med en annan kultur och bakgrund vilket kan påverka mötet dem emellan. Kulturkrockar är därför inte helt ovanliga i vården vilket kan upplevas jobbigt för både sjuksköterskan och invandrarkvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans och invandrarkvinnors upplevelser av mötet i vården. Metod: Under litteraturstudiens gång har vetenskapliga artiklar analyserats och sammanställts. Granskningen av artiklarna har resulterat till tre underrubriker som presenteras i resultatdelen. Resultat: Språksvårigheter är en av den vanligaste faktorn till kulturkrock mellan invandrarkvinnor och sjuksköterskor i vården. Enligt sjuksköterskorna är det viktigt att ha förståelse för kvinnornas värderingar och bakgrund för att kunna ge invandrarkvinnorna en anpassad och individuell omsorg. Sjuksköterskorna anser att mer tid behövs för att hinna ge omsorg till kvinnorna enligt kvinnornas önskemål som varierar beroende på deras olika kulturer. Invandrarkvinnorna anser att en bättre omsorg till dem är att ta hänsyn till deras religion, etnicitet och individuella önskemål. För att som sjuksköterska kunna få förståelse om andra människors tro måste sjusköterskan först förstå sitt eget levnadssätt som är påverkat av interaktion, sociala och kulturella bakgrunder. Diskussion: Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskan ge hela befolkningen vård och omsorg på lika villkor samt visa öppenhet och respekt för olika värderingar och trosuppfattningar.</p>

<p>The purpose with this essay is to contribute with knowledge on how pedagogues in Swedish schools can prevent cultural clashes between themselves and their pupils and between pupils from different cultural backgrounds.</p><p>The survey is done with qualitative interviews with three pedagogues.</p><p>The result shows the importance that the pedagogues are positive to cultural meetings and that they acquire intercultural competence. The result also shows that the interviewed pedagogues acquired competences through direct meeting with students and their parents, courses, lectures and literature.</p><p>The conclusion of this essay is that if pedagogues obtain more knowledge about their own and other`s culture, it would prevent cultural clashes in school.</p><p>I believe that if the pedagogue teaches his/her students that there are different ways to think in the world, fewer cultural clashes would occur between the students.</p><p>Key words: culture clash, education, communication</p>