I den här uppsatsen vill jag tydliggöra svårigheten med att lära in ämnen med avancerat språk för elever som har svenska som andraspråk. Min metod har varit att intervjua elever och lärare på Komvux omvårdnadsprogram. Mina informanter beskriver sin syn på muntliga och skriftliga inslag i inlärningssituationen, samarbetet i klassen samt möjliga förbättringar i undervisningen. Lärare och elever är överens om att mer tid skulle behöva läggas på text- och ordförståelse. Åsikterna skiljer sig något mellan eleverna om det är positivt eller negativt att ha elever med svenska som förstaspråk respektive andraspråk i samma grupp. Mina resultat stämmer väl överens med tidigare forskningsrön och elever och lärare redovisar ungefär samma svårigheter ur sina olika perspektiv. Dessutom bidrar intervjuerna med möjliga förbättringsområden i undervisningen. Exempel på detta är mera tid till att förbereda ämnesområden i texter och föreläsningar, samarbeta mellan ämnes- och svensklärare och handledare på praktiken och dessutom att kunna lära av varandras tidigare erfarenheter.

Under mina verksamma år som lärare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhållas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhällets nytta. Faktakunskap måste kunna upplevas genom att studerande får möjlighet till tillämpning och därmed utveckla sin förståelse. Lärares roll i dagens skola är inte enbart vara kunskapskälla utan också möjliggöra förutsättningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. Läraren har huvudrollen till att med sitt arbetssätt skapa ett sammanhang där det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina känslor och tankar i förhållande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen. Mitt syfte med min fempoängsuppsats är att förstå vuxna studerandes (n=9) upplevelse av pedagogiskt drama i form av forumspel under temat konflikt och konflikthantering i den obligatoriska kursen Etik på omvårdnadsprogrammet.I bakgrunden försöker jag ger en bild av omvårdnadsprogrammet och kursen Etik, omvårdnadsprogrammet i ett privat företag. Därefter beskriver jag med hjälp av aktuella litteraturer begrepp pedagogiskt drama, forumspel- en del av pedagogiskt drama och slutligen konflikt som begrepp och process. Min uppsats bygger på forumspel som är en del av pedagogiskt drama. Efter utförande fick studerande tid att diskutera kring konflikt och konflikthantering med forumspel. I samband med att de studerande redovisade sina resultat av forumspel förde jag anteckningar över vad de studerande sade. Jag försökte också observera deras kroppsspråk. Mina anteckningar bearbetade jag med kvalitativ metod i form av en fenomenografisk ansats. Avsikten var även att filma hela lektionspass eller att spela in enbart diskussionsdelen samt genomföra analys från studerandes skriftliga reflektion med en kombination av djupintervjuer. Studerande gav dock inte sitt samtycke varken till film, ljudinspelning eller skriftlig inlämning av sina reflektioner med en djupintervju uppföljning. Resultatet från min studie visas under sex teman. Det visade att studerandena hade negativa upplevelser i frågan om konflikt och konflikthantering. Makt, ansvar och inflytande är centrala begrepp i deras diskussion. De ansåg att den som har makt missbrukar sin position och tar inte sitt ansvar för ett demokratiskt förhållningssätt som har sin grund i att alla får inflytande. Samtliga tog exempel från den verkligheten de hade erfarenhet av, vilket innebär från arbetslivet eller skolans värld. Det kom fram tydligt att samtliga kände sig maktlösa, hopplösa och besvikna inför makthavarna i en konfliktsituation. Samtliga var överens om att en konflikt inte alltid kan hanteras med det förnuftiga samtalet utan kan lösas genom maktutövning i bemärkelsen att den som har makten vinner och dominerar övriga i gruppen. Alla upplevde att i en beroendesituation där makthavaren missbrukar sin makt är anpassning den enda lösningen. Denna upplevelse bygger på studerandes tidigare erfarenhet av lagarbeten inom vården samt grupparbeten i skolan. Samtliga ansåg att begreppet samarbete egentligen är att lyda order och inte vara kritiskt. Att vara kritiskt ansågs av alla ledde till konflikt, där den kritiskt tänkande individen få höra att han/hon har samarbetsproblem. Modet att kunna säga ifrån i en konfliktsituation upplevdes som väldigt farligt och svårt. Deras motiv var att den modige bemötts med straff för sina åsikter. Forumspel upplevdes positiv för att studerande upplevde att de får större förståelse av faktakunskap.

Att vara tvungen att lämna sitt land innebär för de flesta människor ett stort trauma. Resan till ett nytt och annorlunda liv innebär alltid förluster. Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lära sig språk i ett nytt land är inte helt lätt. Här har skolan en stor uppgift både med utbildning och med integrering i det svenska samhället. Det första mötet med den svenska skolan får de vuxna genom SFI(svenska för invandrare). En del av dessa vuxna invandrare söker omvårdnadsprogrammet på Komvux. Hur gick det för dessa under skoltiden och framför allt efter? För att ta reda på detta fick elever som gått utbildningen i en kommun i Småland 2004-2007 svara på en enkät. Enkäten innehöll frågor om bemötande under utbildningen, på APU-platserna (Arbetsplatsförlagd utbildning. I uppsatsen kommer härefter förkortningen APU att användas), samt frågor hur arbetssituationen ser ut idag. Alla före detta invandrarelever ställde upp och svarade på enkäten. Resultatet blev över förväntan. Största delen har idag tillsvidareanställningar eller längre vikariat. Endast två uppgav att de inte arbetar inom vården idag. Utbildningen hjälpte både till med att få ett arbete och att lättare integreras i det svenska samhället.

Statistik visar att antalet sökande till Omvårdnadsprogrammet (OP) blir allt färre. Behovet avutbildade och kompetenta undersköterskor kommer i framtiden att öka. Syftet med dennastudie är att belysa och lyfta fram tankar och uppfattningar om hur en lokal inriktning –Omvårdnadsprogrammet med samhällsinriktning (OP-s) - skapades i ett försök att höjastatusen och intresset för vårdyrken.Genom en enkät till elever på OP-s och genom kvalitativa intervjuer med en pedagog,programrektorn och utvecklingssekreteraren i kommunen, har vi försökt få fram olika tankaroch uppfattningar kring inriktningen. Uppsatsen belyser följande frågor: Hur upplever en OPsklass, en pedagog, rektorn på OP och utvecklingssekreteraren i kommunen alla skolansvalmöjligheter? Är OP-s en utvecklingsmöjlighet för OP? På vilka sätt påverkar OP-selevurval och nivågrupperingar? Varför är OP-s nerlagd?Resultatet visar att eleverna och pedagogen, som skapade inriktningen, upplevde inriktningensom mycket lyckad, då den gav en gedigen yrkesutbildning och särskild behörighet till mångautbildningar på universitet och högskola. Skolverket kritiserade inriktningen, eftersom deninte gav eleverna möjlighet till individuella val, och OP-s fick läggas ned. Slutsatsen är att ettförändringsarbete är svårt att genomföra ensam. Det krävs stöd från kollegor och ledning föratt åstadkomma en hållbar utveckling.

Syfte med arbetet är att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet i deras lärande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvårdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen där programmet nu heter Vård- och omsorgsprogrammet och är ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar även en kortfattad genomgång av begreppet mångkultur och interkulturellt lärande samt teorier om motivation. Med hjälp av intervjuer och en fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frågeställningar: Vad motiverar vuxna att studera omvårdnadsprogammet på Komvux? Hur upplever man studiesituationen på Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet på vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever på omvårdnadsprogrammet är känslomässiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, känsla av sammanhang. Studien visar att faktorer som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är betydelsefullt för hur eleverna upplever studierna.

Ett övergripande mål för gymnasieskolan har länge varit att fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Därför gäller numera att elevernas ansvar för att planera och genomföra sina studier samt deras inflytande på såväl innehåll som arbetssätt skall vara viktiga principer i undervisningen. Syftet med studien är att studera elevernas inflytande i centrala undervisningsfrågor. Specifika forskningsfrågor i anslutning till syftet är: - Hur sker val av innehåll och arbetssätt och vilket utrymme ges åt elevernas inflytande? Förekommer det någon skillnad mellan olika ämnen? - Vilka kunskaper och vilket lärande lyfts fram och efterfrågas av elever respektive lärare i situationer då respektive grupp har inflytande över innehållet? - Hur uppfattar eleverna möjligheten till inflytande i olika arbetssätt? - Vilka faktorer uppfattar elever och lärare har betydelse för elevernas inflytande över val av innehåll och arbetssätt? Resultaten visar att kursplanerna har stor betydelse för innehållet i undervisningen. Elevernas möjlighet till inflytande kommer till uttryck bl. a. genom att påkalla handledning, avgöra svårighetsgrad på arbetsuppgifter och konstruera instuderingsfrågor. Förutsättningarna för att påverka kvaliteten på kunskaper och lärande varierar med ämnets legitimitet, elevernas studiekompetens och möjlighet till interaktion med läraren. Elevernas utrymme för eget ansvar, deras möjlighet till handledning och en variation avseende gruppsammansättning, arbetssätt och beslutsfattande är viktiga faktorer för att eleverna skall känna sig motiverade och intresserade av arbetet i skolan. Det visar sig finnas flera faktorer som inverkar negativt på elevernas möjlighet till inflytande exempelvis stoffträngsel och otillräckliga baskunskaper. Eleverna påtalar behovet av undervisning och handledning för att komma vidare i sina studier och kunna utöva inflytande. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till John Deweys utbildningsfilosofiska tankar och relateras till läroplanen som styrfaktor, erfarenheten som grunden för undervisningens innehåll, frihet och möjlighet till växande och handledning som en nödvändig interaktion. / One of the overarching goals of Swedish upper secondary education is to foster students to become citizens in a democratic society. It is, therefore, essential that the students learn to take responsibility for planning and carrying through their studies. The aim of this study is to investigate whether students have any influence on central teaching matters such as the choice of subject matter and working methods and what types of knowledge and learning students and teachers, respectively, request in situations where either of these groups is in charge of the contents. The study is based on field work, interviews and document analysis and it is carried out in one upper secondary vocational class. The results demonstrate that the syllabi are very important for the contents of teaching. The students‘ opportunities to influence the choice are expressed, for instance, in asking for tutoring, in deciding the level of task difficulty, and in constructing advance questions. The conditions for influencing the quality of knowledge and learning vary with the legitimacy of the subject, the study competence of the students, and their possibilities to interact with the teacher. The students‘ possibilities to take responsibility and to be supervised by the teacher, as well as a variation as regards group composition, working methods, and decision making are important factors for the students to be motivated for and interested in schoolwork. There seems to be several factors that are important for the students‘ possibilities to influence, e.g., crowding of contents, and insufficient basic knowledge, and the students also comment on the need of teaching and tutoring in order for them to get further in their studies. In conclusion, the results of the study are discussed in relation to John Dewey’s educational philosophy, i. e. the national curriculum, experiences - the point of departure of the contents of teaching, freedom and opportunities to grow, and tutoring - the necessary interaction.