More and more people in our society take part in adult education. In this study, eight students in adult education, the majority with a diagnosis such as ADHD and/or reading- and writing disorders/dyslexia,have been interviewed about their current study situation. The interviews have so party treated topics related to earlier schooling and the future. Earlier studies and available literature is to a large extent written from the perspective of children’s and adolescents’ study situation and the question is if this is applicable to students in adult education. In different policy documentsit is pointed out that it is necessary to take disabilities into account, andin a recently published commission report regarding municipal primary level adulteducation (SOU 2013:20), it was argued that a more individual-based perspectiveis needed. In the current study it becomes clear that the individual students’ needs are specific and that the support from teachers of special education or general teachers is of importance. The factors which the interviewees especially mention are the need for individualization, treatment and time. For some of the students, the pace is too slow, whereas others need additional time as well as reading in their spare time.

The aim of this thesis is to investigate the points of view of three groups of actors about their local learning center and its collaboration with the library. By interviewing groups of actors from the municipal sector, the library staff and students, I aim to investigate their associations of the learning centre, what kind of services it should offer, and how they understand the role of the library staff in specific collaboration between the public library and the adult education administration. The study design is based on Gunnar Grepperud’s and Terje Thomsen’s three missions for a local learning centre; the mission of a broker, a meeting place and a motivator. I also use Carol Kuhlthau’s levels of mediation as an approach to investigate how the actors want the library staff to work in relation to the centre. The major findings show that the actors have different associations and expectations of their local learning centre. The group of municipal representatives emphasized the mission of a motivator as an important element in their strive towards the goal to raise the regional level of education, while the library staff and the students were more concerned about the local learning centre as a physical place with the physical and personal service for distance education. At the same time, they all emphasised the physical place for studies, the technical utilities and the library resources as important factors in creating the local learning centre. According to the group of actors, the library staff is an important resource as a guide and support for literature and information seeking and to makes sure that the students have access to course literature and access to loans from other schools and institutions. However, the number of tasks has increased and the role of the library staff has become more blurred. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie var att studera hur vuxenstuderande tar till sig och lär sig tysta kunskaper genom att delta i formella lärmiljöer på Komvux men även genom arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Studien beskriver tysta kunskaper från ett studerandeperspektiv, som bland annat är baserat på författarna Folkesson, Polanyi, vuxenstuderandes erfarenhet och kunskap. För att få ett resultat utfördes nätbaserad enkät där vuxenstuderande fick svara på ett antal frågor som skulle baseras på studiens två frågeställningar som är: Hur tar vuxenstuderande till sig tysta kunskaper i olika formella lärmiljöer på Komvux, enligt deras egna beskrivningar? Hur omsätter dessa vuxna studerande de tysta kunskaperna i de olika formella lärmiljöerna på Komvux, till exempelvis ute på APL? Studien beskriver praxistriangelns tre olika steg, handling, kunskap och etisk legitimering som är en del i vuxenstuderandes omsättning och beskrivning av tysta kunskaper. Resultat i denna studie har två rubriken som beskriver vuxenstuderandes omsättning av tysta kunskaper genom APL och genom att närvara och delta i de teoretiska och praktiska delarna på Komvux.  De två rubrikerna är beskrivningar av vuxenstuderandes svar som kunde analyseras och gemensamma nämnare hittades: ”Tyst kunskapande – sker mest förtjänstfullt i den arbetsplatsförlagda utbildningsarenan” ”Tyst kunskap erövras – och omsätts – på bästa sätt i övningar som inte står i böcker”   Slutsats i studien visar att vuxenstuderande bör närvara vid de teoretiska och praktiska genomgångarna på Komvux och APL för att kunna ta till sig tyst kunskaper och för att kunna föra tysta kunskaper vidare till framtida yrket inom vård och omsorg. Studien visar även att lärarens tysta kunskaper och erfarenheter inom vård och omsorgsyrket har stor betydelse för att eleverna ska uppleva utbildningen som intressant men även kroppsspråket hos läraren när denne lär ut de teoretiska och praktiska delarna är viktig del för att eleverna ska tycka att utbildningen är intressant. Erfarenheter från yrket hos läraren och hos handledaren på APL visar även att detta medför till att vuxenstuderande kommer ihåg vad som har lärts ut vilket är positivt när eleverna ska läras ut att bli undersköterskor. / The purpose of the study is to investigate how adult students handle and learns through their silent knowledge (also named tacit knowledge) and through formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux, in Sweden. It points out silent knowledge seen from a student’s perspective. This learning can appear in different ways, one example is work-based practise learning. The study is based on Folkesson (Folkesson, 2005), that takes point of departure in Polanyi. But also, on the adult students experience and knowledge. To get a result I let the students do a survey in writing, based on the studys two questions:·       How does adult students handle silent knowledge from their perspective on the formal learning environment on Komvux?·       How does adult students’ revenue the silent knowledge in formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux. The silent knowledge perspective is further based on the triangle of practice, where it is divided into three levels, based by action, knowledge and ethical identity.  The result of the study has two headlines where the adult student’s silent knowledge is being described through the work-based practise learning and through learning environments on Komvux. The result shows that, the adult student needs to attend on the theoretical courses and their work-based practice learnings. The results two headlines are: ·       Silent knowledge- is described as an important learning environment in work-based practise learning.·       Silent knowledge is learned and handled by adult students on the practice learning environment om Komvux, where it isn´t described in books. The conclusion shows that adult student should attend on the theoretic and the practise learning environments on Komvux to handle and learn through silent knowledge and to keep the silent knowledge to their future work in health and social care. The study also shows that the teachers silent knowledge and experiences in social and health care has big impact on the students and the teachers body language has also a big impact in the students silent learnings, This is something adult students mean is an important way to keep the information and they can take what they learned on Komvux in future work in health and social care.

Syftet med den här studien är att undersöka om det går att kombinera genrepedagogik och bedömningsmatriser och vilka för- och nackdelar det kan innebära för dels pedagogen, dels eleverna. Uppsatsen innehåller en sammanfattning av aktuell forskning på området. I studien presenteras en beskrivning av arbetet med cirkelmodellen kring den argumenterande genren parallellt med införandet av en bedömningsmatris i en grupp vuxenstuderande. Dessutom genomfördes en enkät med elevgruppen för att ta reda på deras åsikter om arbetet. Resultatet av den presenteras i studien.    Undersökningens resultat visar att bedömningsmatriser och genrepedagogik är en gynnsam kombination, framförallt för pedagogen. Det är en bra grund för en systematisk och likvärdig bedömning av en grupps egenproducerade texter men även ett bra underlag för ett lärande samtal mellan pedagog och inlärare. Elevernas nytta av kombinationen blir större om matrisens innehåll är formulerat på en lämplig språklig nivå.

I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av. Det sociala umgänget och nya kunskaper upplevs som positiva erfarenheter av att studera. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

The purpose of this study is to examine how adult students, studying at an upper secondary school for adults, search for information for their independent tasks in different subjects. These independent tasks are frequent in most subjects and are a part of the ”investigation-work”. For most adult students this is a new way of learning. Fifteen qualitative interviews with adult students have been conducted. Previous studies of information seeking in learning contexts conducted by Kuhlthau, Limberg and Kuhne are described. The adult students in my investigation mostly seek information in books or by the Internet. Because there is a very small library and no librarian at the upper secondary school for adults, most of the students go to the public library for information seeking. The education of information seeking has varied. Most adult students have good experience of this ”investigation-work” at school. They think this is a good way of learning. But they ask for more education in information seeking skills, particularly information seeking strategies on the Internet. The adult students&apos; former experience often compensates the lack of practise in ”investigation-work”. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to analyse how adult students in Swedish adult education seek information for school tasks. The focus is on how they use the public library and electronic information sources and their reflection on information and sources in this process. Also of interest in the study is the help they receive from staff in the public library and their teacher. Methods used in collecting and analysing data for this study were of qualitative nature. Four adult students were interviewed and observed when seeking information. Their teacher and the chief librarian at the public library were also interviewed. The main results of the study indicated that the adult students preferred to use the Internet because information was easily available. When using the public library they where pleased with the help from the staff, but often preferred to browse the shelves on their own. User education was restricted. It was mainly when contacting the reference service the students got the opportunity to learn information seeking from resources there. The librarians did not always have the time to help the students in the way they needed. Lack of information literacy was to a certain extent a barrier for three of the new students in using the library effectively on their own. Results also indicated that the teacher’s instructions were helpful in guiding the students in their task and their information seeking in suggesting information sources. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to examine what needs and expectations the patrons have on the local public library services for adult students. With increased knowledge of these matters the library will be able to support and improve the service for users. The focus is on adult students with immigrant background who study Swedish as second language in a municipal adult education school. The main questions are: How do adult students use the library at present? What do they consider to be most important when using the public library for their studies? How do these expectations correspond to their experience of the library services? Two focusgroups and one in-depth interview were carried out. Bo Edvardsson’s service quality model where four cooperating criteria decide the customers’ total experience of services is used. The model is based on theories in the Service Management research field. The results of the study show that the respondents most of all want staff to be available at all times. They also want staff to be patient, keen on listening, and to take the time to listen for the patrons’ true need and help them find the right media that suit the patrons’ interest and language level. But more urgent for the libraries to develop is assistance to school assignments and language studies, according to the result of the study. The study also shows that formal and informal learning often coexists at this level of studies. / Uppsatsnivå: D

I uppsatsen undersöks en grupp invandrarkvinnors genuskontrakt. Kvinnorna läser svenska som andraspråk B på Komvux. Syftet är att studera huruvida ett traditionellt genuskontrakt håller dem tillbaka från högre studier. Vidare vill jag veta hur kvinnorna upplever sin studiesituation, varför de läser kursen, om undervisningen lever upp till styrdokumentens intentioner samt om dessa intentioner är i paritet med kvinnornas önskemål och förväntningar på undervisningen. Studien genomfördes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer och observationer. Resultatet visar att det inte är fråga om ett traditionellt genuskontrakt, utan att det i stället i kvinnornas genuskontrakt återfinns krav på att de bör studera. Dessa krav i kombination med många års studier i såväl hemlandet som Sverige resulterar i studietrötthet. Många av kvinnorna vill därför inte studera vidare utan hellre arbeta. Vidare visar studien att kvinnornas förväntningar och önskemål är i paritet med styrdokumenten. Däremot lever undervisningen inte helt upp till styrdokumentens intentioner.

Syfte med arbetet är att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet i deras lärande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvårdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen där programmet nu heter Vård- och omsorgsprogrammet och är ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar även en kortfattad genomgång av begreppet mångkultur och interkulturellt lärande samt teorier om motivation. Med hjälp av intervjuer och en fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frågeställningar: Vad motiverar vuxna att studera omvårdnadsprogammet på Komvux? Hur upplever man studiesituationen på Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet på vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever på omvårdnadsprogrammet är känslomässiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, känsla av sammanhang. Studien visar att faktorer som begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är betydelsefullt för hur eleverna upplever studierna.