Aim  The purpose of the study was to examine upper secondary students and their experiences of distance learning compared to classroom studies. Issues  • What external conditions do the students at the upper secondary school feel that there are distance learning and classroom studies in the subject of sports and health?  • How do external conditions affect the students’ opportunities to meet the knowledge required in the subject Physical education, according to the students themselves? Method  Quantitative study where the collection of data was done in the form of a web survey with only answer alternatives linked to the questions. The study involved 102 students from four different upper secondary school classes in grades 2 and 3 where the schools were located in the Stockholm region. Results  The most important result in this study, was the significant difference that the students find it more difficult to meet the requirements in Physical Education when participating in online education rather than traditional schooling. The results also pointed out that the students felt they had insufficient access to external conditions when being educated in Physical Education online compared to in school.   Conclusion  The results clearly show that students who participated in online education the spring semester of 2020 experienced that it was more difficult to meet the requirements in Physical Education than it was compared to onsite education. One explanation to this finding might be the lack of resources regarding external conditions. / Syfte Syftet med studien var att undersöka eleverna i gymnasieskolans och deras erfarenheter av distansstudier jämfört med klassrumsstudier. Frågeställningar  • Vilka yttre förutsättningar upplevde eleverna på gymnasieskolan att det fanns med distansstudier och klassrumsstudier i ämnet idrott och hälsa? • Hur upplevde eleverna på gymnasieskolan att de yttre förutsättningarna påverkade för att uppnå målen i idrott och hälsa?  Metod Kvantitativ studie där insamlingen av data gjordes i form av en webbenkät med enbart svarsalternativ kopplade till frågorna. I studien deltog 102 elever från fyra olika gymnasieklasser i årskurs 2 och 3 där skolorna var belägna inom Stockholmsregionen.  Resultat  Det viktigaste resultatet studien visade var att det fanns en signifikant skillnad för hur eleverna upplevde att det var att uppnå målen i idrott och hälsa på distans kontra studier i skolan. Resultaten belyste också att eleverna upplevde att de hade sämre tillgång till yttre förutsättningar vid distansstudier kontra studier i skolan idrott och hälsa. Slutsats Resultaten visade tydligt att elever som läste på distans under våren 2020 upplevde att det var svårare att uppnå målen i idrott och hälsa än med studier på plats i skolan och de bristande tillgångarna till yttre förutsättningar kunde vara en förklaring till detta.

Studier inom Kriminalvården sker både med handledd undervisning ochmed distansstudier i olika studienivåer, från SFI till högskolestudier. Dennakvalitativa studie har velat ta reda på för- och nackdelar med distansstudierinom Kriminalvården. Studien har utförts med djupintervjuer av två läraresom arbetar på anstalt, samt sex distansstuderande män på anstalt. Enutbildningsansvarig har svarat på frågor via mail. Distansstudier kräverenligt denna studie stor motivation och självdisciplin. Nackdelarna meddistansstudier var att SFI, grund- och komvuxstudier var på deltid,studerande fick endast läsa tre ämnen åt gången, det var ibland omständigtatt få svar från lärarna. Högskolestuderande ansåg att de hade tekniskabegränsningar på grund av internetsäkerheten på anstalt, samt att tiden förinternet var inskränkt. En del ämnen/kurser gick inte att läsa på distans.Fördelarna var det stora kursutbud som erbjöds inom komvux och högskola.Studier på grund-komvux var flexibla, de kunde påbörjas när som helst pååret och följde med när den studerande flyttade till annan anstalt, medsamma lärare. Som distanslärare var det viktigt med tydlighet iinstruktionerna, samt att ge studerande en snabb feedback på utfört arbete.Lärarna saknade framförallt att man inte kunde se den studerande framförsig. Lärarna ansåg inte att det var någon skillnad i pedagogiken, mellandistansundervisning och handledd undervisning. Slutsatserna av studien bliratt fördelarna med distansstudier väger betydligt tyngre än nackdelarna.

The aim of this thesis is to investigate the points of view of three groups of actors about their local learning center and its collaboration with the library. By interviewing groups of actors from the municipal sector, the library staff and students, I aim to investigate their associations of the learning centre, what kind of services it should offer, and how they understand the role of the library staff in specific collaboration between the public library and the adult education administration. The study design is based on Gunnar Grepperud’s and Terje Thomsen’s three missions for a local learning centre; the mission of a broker, a meeting place and a motivator. I also use Carol Kuhlthau’s levels of mediation as an approach to investigate how the actors want the library staff to work in relation to the centre. The major findings show that the actors have different associations and expectations of their local learning centre. The group of municipal representatives emphasized the mission of a motivator as an important element in their strive towards the goal to raise the regional level of education, while the library staff and the students were more concerned about the local learning centre as a physical place with the physical and personal service for distance education. At the same time, they all emphasised the physical place for studies, the technical utilities and the library resources as important factors in creating the local learning centre. According to the group of actors, the library staff is an important resource as a guide and support for literature and information seeking and to makes sure that the students have access to course literature and access to loans from other schools and institutions. However, the number of tasks has increased and the role of the library staff has become more blurred. / Uppsatsnivå: D

I den här undersökningen ville jag få reda på hur det går till att undervisa, handleda och att studera ämnet bild via internet och datorn, i vad som kallas distansutbildning. Mina undersökningsområden var en distansgrundskola i Sverige samt en skola utomlands där de bedriver distansutbildning genom att få utbildningsmaterial från distansgrundskolan i Sverige. Jag intervjuade en distanslärare i bild på distansgrundskolan i Sverige, samt mailintervjuade en handledare och två distanselever som befinner sig utomlands. Eleverna studerar på en skola utomlands där de får distansutbildning från Sverige. De studerar ämnet bild genom att få bild-uppgifter via internet av bildläraren i Sverige. En handledare finns till hjälp för distanseleverna på skolan utomlands för att de ska klara av distansstudierna. Den här undersökningen gjordes utifrån mitt eget intresse för distansstudier. Jag hade dock inga förkunskaper om hur bildämnet fungerar på distansgrundskola. De distanskurser jag själv studerat har varit på universitets och högskolenivå, och kan därför inte riktigt jämföras med grundskolans distansundervisning. Därför blev undersökningen spännande för mig och jag fick reda på sådant som jag inte visste angående hur distansstudier kan vara på grundskolan. Distansutbildning tycker jag inte behöver vara kopplat till att vara ”distanserad” utan snarare så kan man genom distansutbildning hålla kontakt med varandra via internet. Några frågor som uppkom i denna undersökning var:Vad är det roligaste med att undervisa på distans? Finns det några svårigheter med distansundervisning i grundskolan och vilka i såfall?Vad finns det för orsaker till att elever studerar på distans? Blir distanselevernas bilder mer olika varandra tror du?

Hela världen och så även universitetsstudenter har påverkats avpandemin och viruset Covid-19 under de senaste åren. Studiersom tidigare har hållits på universitet har nu gjorts om tilldistansstudier i väldig stor utsträckning. Tidigare forskning omskillnader i betyg mellan distansstudier och studier påuniversiteten har framför allt fokuserat på frivilligadistansstudier. Resultaten från dessa studier visar att de somstuderar på distans presterar bättre. Då det inte finns sammaincitament vid frivilliga som påtvingade distansstudierundersökte vi om resultaten skiljer sig åt även vid påtvingadedistansstudier. En icke-experimentell kvantitativ tvärsnittsstudieutfördes där en variansanalys gjordes med hjälp av ett envägsoberoende ANOVA och åtta dubbelsidigt oberoende t-test.Beräkningar från ANOVA visar F(1, 950)=7,548, p=0,006.Resultatet visar att det är statistiskt signifikant att påtvingadedistansstudier ger ett högre betyg än om studierna utförs påcampus.

Att studera på distans En kvalitativ studie om studenters perspektiv på distansstudier Syftet med denna studie är att undersöka studenters upplevelse av distansstudier. Syftet ska besvaras genom följande frågeställningar:   -          Vilka möjligheter upplever studerande att distansstudier medför? -          Vilka utmaningar upplever studerande att distansstudier medför?   I denna studie har en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet har gjorts efter ett bekvämlighetsurval. Tio individer som hade erfarenhet av distansstudier valdes ut att delta i studien.   Studiens resultat visar att de mest förekommande fördelar med att studera på distans är att ha möjlighet till ett livslångt lärande och flexibilitet i tid och rum samt att kunna kombinera studier med arbetet och familjeliv. Det framkommer också att faktorer som frånvaro av social interaktion, tekniska svårigheter och individrelaterade förutsättningar, såsom motivation och självreglerings förmåga, är bland de utmaningar som nämns mest.

<p>Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.</p><p><strong><p> </p><p> </p></strong></p>

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.

När regeringen och Folkhälsomyndigheten, den 17 mars 2020, beslutade att gymnasieskolor, universitet och motsvarande lärosäten skulle ställas om från närstudier till distansutbildning väcktes en nyfikenhet hos oss. Vi blev intresserade då denna omställning dels påverkade vår egen studiesituation och även då vi ville se hur andra studenter upplevde denna hastiga förändring.  I denna uppsats undersöker vi hur studenters arbetssituation har förändrats till följd av Covid-19. För att få svar på detta valde vi att utgå från följande frågeställningar: “Vilken roll spelar medieanvändningen, för studiesituationen och den sociala kontakten, i omläggningen till distansstudier för studenter?”, “Hur upplever studenter att den sociala aspekten har påverkats till följd av distansstudier?” och “Hur uppfattar studenter att deras prestation och koncentration har påverkats av distansstudier?”.   Till vår hjälp har vi valt att utföra fyra intervjuer, samt en pilotstudie med ytterligare två intervjuer. Vi har valt att intervjua studenter inom Medie- och kommunikationsvetenskap samt inom Journalistik, då vi ville använda oss av studenter som har både teoretiska- och praktiska moment i sina studier. Dessutom studerar vi själva inom detta ämne, vilket innebär att vi är insatta i vilken betydelse den kreativa processen i grupp har för vissa moment i utbildningen.  Med hjälp av forskning inom pedagogik, social närvaro och Medie- och kommunikationsvetenskap där vi inriktade oss på hur medierna använts som ett hjälpmedel i utbildningssyfte och ur ett socialt perspektiv, har vi sedan undersökt och analyserat vår empiri. Studien har resulterat i att vi har fått ta del av studenters individuella reflektioner och perspektiv på hur distansstudier har fungerat, hur den sociala närvaron har påverkats och hur medieanvändningen ser ut.  Vi kan se att intervjupersonerna betonade betydelsen av att ha en bra kontakt med lärare och handledare. När kontakten fungerade bra upplevde studenterna även att arbetssituationen och den sociala aspekten fungerade bättre. Denna aspekt har varit väldigt intressant.

Vuxnas lärande i matematik är ett relativt obeforskat forskningsfält. Samtidigt är det fler och fler vuxna som kommer tillbaka till skolan för att studera. Det är väldigt vanligt att studierna sker på distans där eleverna kan känna sig väldigt ensamma i sin inlärningssituation. Vuxna lär sig inte på samma sätt som barn enligt andragogiken och de behöver bemötas på ett sätt som gynnar inlärningen. I denna studie är vuxna elever, deras färdigheter i grundläggande matematik, deras upplevelse av ämnet och motivation för fortsatta studier är i centrum. Resultatet av undersökningen visar att vuxna elever har svårigheter med framförallt bråkräkning, decimala tal och vissa typer av procentberäkningar. En signifikant positiv progression kan dock noteras under första tredjedelen av kursen. Nära hälften av eleverna i denna undersökning bär med sig väldigt negativ inställning till ämnet och tror inte på sin förmåga att lära sig matematik. Motivationen för att kunna studera vidare och förbättra sin livssituation är dock en stark drivkraft för många. Elevernas mindset, eller inställning, kan enligt forskning och resultat i denna undersökning vara avgörande för att eleverna ska lyckas med studier, den både påverkar och påverkas av positiv progression i början av kursen. En annan faktor som kan påverka progression och inlärningen är stress på grund av tidsbrist vid studier på distans.