Vuxnas lärande i matematik är ett relativt obeforskat forskningsfält. Samtidigt är det fler och fler vuxna som kommer tillbaka till skolan för att studera. Det är väldigt vanligt att studierna sker på distans där eleverna kan känna sig väldigt ensamma i sin inlärningssituation. Vuxna lär sig inte på samma sätt som barn enligt andragogiken och de behöver bemötas på ett sätt som gynnar inlärningen. I denna studie är vuxna elever, deras färdigheter i grundläggande matematik, deras upplevelse av ämnet och motivation för fortsatta studier är i centrum. Resultatet av undersökningen visar att vuxna elever har svårigheter med framförallt bråkräkning, decimala tal och vissa typer av procentberäkningar. En signifikant positiv progression kan dock noteras under första tredjedelen av kursen. Nära hälften av eleverna i denna undersökning bär med sig väldigt negativ inställning till ämnet och tror inte på sin förmåga att lära sig matematik. Motivationen för att kunna studera vidare och förbättra sin livssituation är dock en stark drivkraft för många. Elevernas mindset, eller inställning, kan enligt forskning och resultat i denna undersökning vara avgörande för att eleverna ska lyckas med studier, den både påverkar och påverkas av positiv progression i början av kursen. En annan faktor som kan påverka progression och inlärningen är stress på grund av tidsbrist vid studier på distans.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur komvuxelever beskriver orsaker till sina upplevda matematiksvårigheter och hur de värderar sina lärares strategier för att hjälpa dem. Studien använde sig av semistrukturerade intervjuer för att undersöka matematiksvårigheter hos fem komvuxelever som har haft svårt med ämnet matematik under sin grundskole- eller gymnasietid. En gemensam nämnare visade sig vara att de under sin grundskoletid inte hade motivation för ämnet matematik och det ansåg de flesta av eleverna har haft en negativ inverkan på deras matematiklärande. Bristen på motivation ledde till att de missade väsentliga delar i den grundläggande matematiken trots att de fick hjälp och stöd av sina matematiklärare på grundskolan och gymnasiet. Samtliga elever berättade att deras otillräckliga grundkunskaper i matematik hade betydelse för deras svårigheter idag. Elevers brister från tidigare årskurser gör det svårt för eleverna att tillgodose sig utökade kunskaper. Alla ansåg också att det var svårt med matematikspråket. Med matematikspråk avsåg de begrepp, ord och symboler som har betydelse för att förstå matematik. Informanterna berättade att variation i undervisningen kunde ha påverkat deras motivation och inverkat positivt på deras intresse för matematik.Alla intervjuade elever sade sig idag ha varit missnöjda med den hjälp och det stöd de fick av sina Komvuxlärare, vilket betyder till att de nu hade mer svårigheter i matematik än tidigare.

Syftet med denna undersökning är att utröna vuxna elevers hälsosituation och hur den inverkar på deras motivation i skolan och på skolarbetet. Studien syftar även till att ta reda på vilken motivation som driver dem; är det inre, yttre eller båda typerna av motivation. Detta med utgångspunkt utifrån Maslows och andra teoretikers påståenden om motivation som presenteras i vår litteraturgenomgång.För att undersöka detta har vi gjort en studie i form av kvalitativa intervjuer, där vi låtit sju elever svara på frågor om hälsa, motivation och hur deras upplevda hälsosituation påverkar skolarbetet. Studien innehåller respondenternas berättelser om sin egen hälsa och deras intresse och motivation till utbildningen. Resultatet diskuteras bla utifrån Antonovsky´s teori om Kasam och utifrån Katie Erikssons hälsobegrepp. Det sammanfattade resultatet av respondenternas svar, visar att hälsan påverkar elevers drivkrafter i skolarbetet. Det är framför allt den psykosociala hälsan som inverkar på motivationen, där god skolmiljön är en viktig faktor för upplevd hälsa.

Syftet med studien var att undersöka vuxna elevers inlärningsstrategier vidandraspråksinlärning. En kvantitativ undersökning genomfördes som baserades påenkäter i pappersform vilka delades ut till eleverna. Enkäterna syftade till att även tareda på om faktorer som utbildning, antal språk och motivation påverkar valet avordinlärningsstrategier för inlärningen av svenska språket. Resultaten visade att utbildningsnivån bland vuxna inlärare inte är betydelsefull föranvändning av ordinlärningsstrategier. Däremot tyder enkäternas svar på attmotivationen och antalet språk som respondenterna talar, förutom modersmålet ochsvenska, är avgörande för valet av ordinlärningsstrategier.

I föreliggande uppsats undersöks skrivande på engelska som tredjespråk (L3). Elevgruppen som undersöks har svenska som andraspråk (L2) och läste engelska på Komvux under kalenderåret 2020. Syftet är att undersöka hinder och möjligheter för elevers skrivande på engelska som tredjespråk inom vuxenutbildningens gymnasiekurser Engelska 5 och Engelska 6. Genom en enkätundersökning undersöks bakgrundsspråkens typologiska närhet respektive distans till engelska, elevens motivation, lärandestrategier, samt elevens upplevelse av skriftspråksundervisningen i engelska. Resultaten visar att den övervägande majoriteten av eleverna talar ett förstaspråk med typologisk distans till engelska och att motivationen till att lära sig engelska främst handlar om att få behörighet för att kunna studera på universitet. Vidare visar resultaten att lärandestrategier i hög utsträckning saknas samt att undervisningen i viss mån upplevs otillräcklig. Studiens slutsats är att vuxna elever med svenska som andraspråk som skriver på engelska som L3 behöver tillhandahållas en skriftspråksundervisning i engelska som är anpassad efter deras särskilda behov. Vidare indikerar detta att engelskundervisningen bör inbegripa en tredjespråkspedagogik. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

Vissa elever blir inte godkända när de förväntar sig att bli det – så även inom utbildningen i svenska för invandrare (SFI). En del av dessa elever förstår inte heller att de inte är godkända eller varför de inte är godkända. Bakgrunden till denna studie var att jag själv kände ett behov av att förstå sambanden kring detta för att om möjligt minska problemet i mitt framtida yrkesliv. Syftet var att söka svar på varför vissa SFI-elever inte förstår sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen. Forskningsfrågorna som användes för att undersöka detta var följande: Får eleverna formativ bedömning i undervisningen och i så fall vilken? Har eleverna metakognitiv insikt och får de metakognitiv träning i undervisningen? Vilka andra faktorer har betydelse för elevernas förståelse för sin ofullständiga uppfyllelse av kursmålen? Metoden var att intervjua dels lärare, dels elever. Elva lärare svarade på en enkät med både bundna svarsalternativ och möjligheter till kommentarer.  Två SFI-elever som inte förstår varför de ännu inte är godkända intervjuades genom ett personligt möte med en elev i taget i knappt en timme. Det känsliga i studiens ämne gjorde att dessa intervjuer täckte även andra frågor. Resultatet visar på både överensstämmelse och diskrepans mellan lärarsvaren och elevsvaren. Överensstämmelsen gäller vissa anledningar till elevernas bristande självbedömning såsom utbildningsbakgrund, privat situation och syn på SFI. Diskrepansen gäller synen på hur undervisningen är upplagd, där lärarna uppger användande av många olika metoder för formativ bedömning och några för metakognition, men där eleverna inte uppger några metoder för formativ bedömning och uppvisar brister i sin egen metakognition. Eleverna känner inte till kursmålen, tror sig snart vara godkända och förstår inte varför de inte får skriva det avslutande provet. I diskussionen dras slutsatsen att dessa elever behöver mer formativ bedömning, bland annat genom mer återkoppling kring det de inte behärskar samt fler metakognitiva strategier, bland annat för att få svåra privata situationer att inverka mindre på inlärningen. Ytterligare faktorer som spelar roll för möjligheter till bättre självbedömning hos eleverna är deras uppnådda språknivå, beaktande av det faktum att de är vuxna samt SFI:s kontinuerliga intagning.

Bakgrunden till denna undersökning är att uttal är en viktig del av språket att behärska, samtidigt som det finns indikationer på att uttalsundervisningen inom Svenska för invandrare (SFI) är eftersatt. Ändå uppnår elever inom SFI ett förståeligt uttal och därför antogs att de använder sig av självstudier i uttal och skulle ha uppfattningar om hur de lärt sig uttal. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera några SFI-elevers uppfattningar av metoder för att lära svenskt uttal, för att ur detta dra slutsatser av didaktisk betydelse för uttalsundervisning inom SFI. Detta undersöktes genom tre forskningsfrågor kring metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem att lära svenskt uttal. Kvalitativa intervjuer med fyra SFI-elever som har gott uttal genomfördes på deras egen skola. Två elever i taget intervjuades under cirka en timme och det uppstod ett fritt samtal om hur de uppfattar att de har lärt uttal. Resultatet är en lång rad metoder som eleverna uppfattar har hjälpt dem för lärande av svenskt uttal: lyssna, läsa, syssla med korrigering, höra, repetera, titta, umgås med människor, prata, arbeta, göra läxan, kämpa, vilja samt ha rätt inställning. En förhållandevis stor del av dessa metoder nämns inte i den tidigare forskningen. Metoder som eleverna nämnde har hjälpt mest är lyssna, repetera långa ord, läsa högt, vilja lära uttal, umgås med människor, ta hjälp av sitt barn samt kämpa. Endast några få metoder från själva SFI-undervisningen nämndes av eleverna. Därför dras i diskussionen slutsatsen att det behövs mer uttalsundervisning inom SFI, särskilt undervisning i prosodi. En annan slutsats är att de metoder som informanterna nämner bör påverka SFI didaktiskt och tre exempel ges på hur detta kan ske.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka digitala verktyg som används i SFI-undervisningen av vuxna elever utan skolbakgrund och hur dessa verktyg används, vilka förmågor eleverna övar samt vilken betydelse digitala verktyg har i dessa elevers språkinlärning. För att undersöka det har jag använt mig av en metodkombination av strukturerade observationer i två A-grupper samt semistrukturerade intervjuer med två undervisande lärare i dessa grupper.  Studiens resultat visar att de digitala verktyg som används i A-kurs är Ipad och appar, Smart Notebook/Smartboard, Dator, Lunis och Powerpoint. Dessa verktyg används mestadels för individuellt arbete men det finns tillfällen då vissa av dessa verktyg används i helklass. Eleverna övar med stöd av dessa verktyg förmågan att lyssna och förstå, tala (uttal), läsa och förstå, skriva och arbeta självständigt. Studiens resultat visar även en tämligen liten interaktion mellan elever under tiden de arbetar med digitala verktyg.  Lärarnas uppfattningar är att digitala verktyg har en stor betydelse i språkinlärningen hos vuxna elever utan skolbakgrund. Enligt lärarna erbjuder digitala verktyg en mängd olika möjligheter för dessa elever att öva och utveckla samtliga språkfärdigheter. Studien visar även att det finns vissa områden som kan utvecklas. / The purpose of this study is to investigate which digital tools are used in SFI teaching of adult students without school background and how these tools are used, what abilities the students practice and what significance digital tools have in these students language learning. To investigate this, I have used a method combination of structured observations in two A-groups as well as semi-structured interviews with two teachers in these groups. The results show that the digital tools used in the A-course are Ipad and apps, Smart Notebook/Smartboard, Computer, Lunis and Powerpoint. These tools are mostly used for individual work, but there are times when some of these tools are used in full class. With the help of these tools, students practice the ability to listen and understand, speak (pronounce), read and understand, write and work independently. The results also show a fairly small interaction between students while working with digital tools. Teachers’ perceptions are that digital tools are of great importance in the language learning of adult learners without a school background. According to the teachers, digital tools offer a wide variety of opportunities for these students to practice and develop all language skills. The study also shows that there are certain areas that can be developed.