Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Detta examensarbete undersöker vilken läsinlärningsmetod som lärare i grundskolan främst använder när de möter en elev som ska starta sin läsinlärning. Studien är baserad på intervjuer med sex olika lärare. Två lärare är från södra Sverige och fyra är från mellersta Sverige, varav två är verksamma lärare och två är pensionerade sedan fyra år tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den läsinlärningsmetod som förekommer mest i grundskolan är ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de använder eller har använt metoden när de ska lära en elev att lära sig läsa. Det är en välkänd metod som bygger på en presentation av varje bokstav i alfabetet och som sedan ljudas samman till ord. Informanterna betonade att läraren, med hjälp av ljudningsmetoden, kan göra läsinlärningen till ett roligt, spännande och lustfyllt lärande där arbetssättet går att variera efter de förkunskaper eleven har.

Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.      Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.

<p>Syfte med mitt examensarbete har varit att undersöka hur pedagoger i år 1 arbetar för att stödja och stimulera elevens läsutveckling. Jag har också velat undersöka både hur klasslärare och specialpedagoger arbetar för att få en större helhetsbild av elevens läsinlärning.</p><p>     Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod där jag har intervjuat tre pedagoger som arbetar i år 1, en klasslärare och två specialpedagoger. Det resultat som jag har fått fram visar att pedagogerna arbetar diagnostiskt för att kunna möta eleven där den befinner sig men även för att tidigt kunna identifiera elever i svårigheter. Vidare framkom det att pedagogerna använder sig av olika metoder i läsundervisningen. Dessutom arbetar de multisensoriskt för att förstärka elevens lärande men även för att göra lärandet lustfyllt. En betydelsefull del som har framkommit är att pedagogerna poängterar vikten av att arbeta med motivation och en positiv självbild i samband med läsinlärningen.</p>

Trots att Sverige har infört slopad revisionsplikt för hela 70 % av landets aktiebolag, är det en stor andel av de utan revisionsplikt som använder sig av frivillig revision. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som styr företagens val av frivillig revision, samt kontrollera om dessa stämmer överens med de som identifierats i tidigare forskning i andra länder. Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i den tidigare forskning som finns tillgänglig, där ett antal styrande faktorer identifierats. För att besvara uppsatsens frågeställning har kvantitativ metod använts, då studien syftar till att generalisera populationen, och en enkätundersökning har genomförts. I resultatet har relevanta data från undersökningen sammanställts i tabeller och figurer, för att illustrera svarsfördelningen. Vidare följer en analys av det inkomna resultatet, för att kontrollera hur de olika variablerna i undersökningen förhåller sig till varandra. Där undersöks även om något statistiskt signifikant samband, alternativt indikationer på samband, mellan de olika variablerna finns. Den slutsats som dragits är att inga statistiskt signifikanta samband existerar i resultatet av denna studie, dock kan vissa samvariationer ändå skönjas. Dessa samvariationer indikerar att de faktorer som styr svenska företags val av frivillig revision i viss mån överensstämmer med tidigare forskning. Det som kan ha försvårat denna studie är att de svenska gränsvärdena i dagsläget är lägre än de i tidigare forskning, samt att den avskaffade revisionsplikten funnits under en längre tid i de andra länderna. Detta bör tas i beaktande för eventuell framtida forskning inom området frivillig revision i Sverige. / Even though Sweden has excluded approximately 70 % of the firms from mandatory audit, there is still a large part of these firms that chooses voluntary audit. The purpose of this thesis is to identify the determinants of a firm's choice to undergo voluntary audit, and compare these results with the results from previous research in other countries. The theoretical framework is based on the previous research that exists, where a number of determinants have been identified. The method used, to answer the thesis question, is quantitative and a questionnaire survey has been conducted. The result from the survey has been assembled into charts and tables to illustrate the distribution of responses. Furthermore an analysis has been made, to see how different variables in the survey relate to each other. In this part of the thesis it is examined whether any statistically significant relationship exists, or indications of relations between the different variables. The thesis comes to the conclusion that no statistically significant relationships exists between the variables in this study, however some correlations can still be detected. These correlations indicate that the determinants for Swedish firms in some cases are the same as those identified in prior studies. What may have hampered this study is that the Swedish size thresholds are lower than those in countries where previous research has been conducted. Another possible reason is that the law permitting voluntary audit of firms has been in place for a longer period in the other countries. This should be taken into account for future research regarding ​​voluntary audit in Sweden.

<p><strong>Introduktion: </strong>Karies är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier från den orala mikrofloran. Gropar och fåror i de första permanenta kindtänderna är de vanligaste platserna för kariesskador. Därför är behandling och prevention av karies i dessa ytor av stor betydelse i dagens barntandvård. En metod för att förhindra kariesuppkomsten är fissurförsegling, en applikation av plast direkt i de djupa fissurerna på kindtändernas tuggytor. Det saknas dock tillräckliga vetenskapliga studier gällande fissurförsegling som kariesförebyggande metod och därför behövs aktuell kunskap inom detta område. </p><p><strong>Syfte: </strong>Att beskriva effekten av fissurförsegling som kariesförebyggande metod.</p><p><strong>Frågeställningar: </strong></p><p>1. Vilka fördelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod?</p><p>2. Vilka nackdelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod?</p><p><strong>Metod: </strong>En systematisk litteraturstudie</p><p><strong>Resultat:</strong> Resultatet från denna litteraturstudie tyder på att det finns både fördelar och nackdelar med fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Flera studier har undersökt fissurförseglingsmaterialets retention efter placeringen och kostnaden. Det finns emellertid motstridiga resultat beroende på undersökningstidens längd. Ju längre tid studien pågick desto bättre blev resultaten när det gäller fissurförsegling som kariesförebyggande metod.</p><p><strong>Konklusion: </strong>Fissurförsegling är ett bra alternativ när det gäller att förebygga karies i de permanenta kindtänderna. Det behövs dock ytterligare studier över längre tidsperioder för att studera fissurförsegling som kariesförebyggande metod.</p>

Introduktion: Karies är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier från den orala mikrofloran. Gropar och fåror i de första permanenta kindtänderna är de vanligaste platserna för kariesskador. Därför är behandling och prevention av karies i dessa ytor av stor betydelse i dagens barntandvård. En metod för att förhindra kariesuppkomsten är fissurförsegling, en applikation av plast direkt i de djupa fissurerna på kindtändernas tuggytor. Det saknas dock tillräckliga vetenskapliga studier gällande fissurförsegling som kariesförebyggande metod och därför behövs aktuell kunskap inom detta område.  Syfte: Att beskriva effekten av fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Frågeställningar: 1. Vilka fördelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod? 2. Vilka nackdelar finns det med fissurförsegling som kariesförebyggande metod? Metod: En systematisk litteraturstudie Resultat: Resultatet från denna litteraturstudie tyder på att det finns både fördelar och nackdelar med fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Flera studier har undersökt fissurförseglingsmaterialets retention efter placeringen och kostnaden. Det finns emellertid motstridiga resultat beroende på undersökningstidens längd. Ju längre tid studien pågick desto bättre blev resultaten när det gäller fissurförsegling som kariesförebyggande metod. Konklusion: Fissurförsegling är ett bra alternativ när det gäller att förebygga karies i de permanenta kindtänderna. Det behövs dock ytterligare studier över längre tidsperioder för att studera fissurförsegling som kariesförebyggande metod.

No description available.

Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att ta reda på varför två pedagoger arbetar med en viss modell vid läs- och skrivinlärning. Jag har velat ta reda på varför de använder sig av just den metoden de arbetar med och varför och hur de valt att arbeta med den. Två kvalitativa intervjuer gjordes med pedagoger. Jag har också velat ta reda på hur mycket man använder sig av dator i undervisningen och om man kan se några för och nackdelar med detta. Jag har även genom intervju och genom att tagit del av material undersökt hur en pedagog vidareutvecklat en arbetsmetod och implementerat den som ett nytt arbetssätt och hur det kan göras. Resultaten jag fått av undersökningen tyder på att det egentligen är pedagogens roll, engagemang och kunskap som har den största betydelsen för elevernas läs- och skrivutveckling och inte vilken metod man använder. Men det visar också att det kan vara en fördel att börja med skrivning i stället för med läsning och att datorundervisning kan vara en fördel.