För mig har intresset för tidsgeografi vuxit eftersom komplexiteten i ämnet är stort, men även att tidsgeografi är något varje individ upplever i sin vardag. Varje individ kommer antagligen att ställa sig inför valet att arbetspendla någon gång i livet. Syftet med undersökning är att få fördjupad kunskap om människans val att arbetspendla, med inriktning mot hur bildandet av Linnéuniversitetet har påverkat arbetspendlingen mellan Växjö och Kalmar. Undersökningens syftar också till att få en fördjupad kunskap om hur sammanslagningen har påverkat Växjös region. För att besvara frågeställningarna användes intervjuer där fyra av Linnéuniversitetets personal blev intervjuade om deras upplevelse av hur sammanslagningen har påverkat deras arbetspendling och vilka restriktioner som de upplevt under resans tid. Den första januari 2010 blev startskottet för Kalmar högskola och Växjö universitet att bli Linnéuniversitetet. Detta öppnade upp för flera institutioner att samarbeta med varandra, för att en högre kunskapsnivå skulle uppnås. Det gav även fler möjligheter till att konkurrera med andra universitet. I och med denna sammanslagning blir Linnéuniversitet Sveriges nyaste universitet. Regionförstoring sker vid en sammanslagning av universitet, där en ökning av humankapital förekommer i regionen. Växande kompetens kan öka regionens tillväxt och etablering av infrastruktur har effekten blivit att pendlingen har ökat och lett till att rörelseströmmen både har ökat och förflyttats. Det finns tre olika restriktioner som styr människans möjlighet att förflytta sig i tid och rum. För det första har individen biologiska restriktioner som påverkar dess prestationsförmåga att nå sin destination vilket heter kapacitetsrestriktion. Den andra kallas kopplingsrestriktion och innebär att individen blir beroende av att befinna sig på en plats vid en viss tid genom ett beroende av andra individer. Den tredje restriktionen innefattar den tidsgeografiska aspekten på maktutövning. Detta innebär att en individ kan stöta på enheter som begränsar deras tid. Resultatet visar att respondenterna har påverkats av sammanslagningen mellan Kalmar högskola och Växjö universitet. De behöver förflytta sig mer mellan de två olika lärosätena. Genom sammanslagningen har deras arbetstjänster utökat och gjort att deras ansvarsområde utökats.

No description available.

Rapporten undersöker en metod för att gestalta en historisk ljudvandring genom Skövde stads ljudlandskap under 1700-talets andra hälft. Till undersökningen sammanställdes en metodik där fundamenten var tankesätt och begrepp influerade från tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat på metodiken framställdes en prototyp av en ljudvandring genom Skövde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av. Prototypen realiserades med hjälp av en 360-gradig högtalarformation runt den sittande lyssnaren. Ljudvandringen upplevdes positivt av samtliga informanter, och inga tydliga skillnader kunde utläsas mellan normalt seende och synskadade. Då medelåldern på deltagarna i undersökningen var relativt hög, skulle möjligen ytterligare studier kunna genomförts på informanter i lägre åldrar för att undersöka om även de uppfattar ljudlandskapet som trovärdigt. Framtida forskning skulle kunna involvera ljudvandringar som stimulerar fler sinnen än bara hörseln, eller ljudvandringar som redskap för test av framtida stadsplaneringar eller bebyggelseprojekt.

This essay is a time-geographic study of workinglife mobilities and investigates two days of work for five respondents. One from home and the other from the persons workingplace. Qualitative and quantitative methods has been applied to illustrate and analyze the two days along with time-geographic constraints. The findings are concluded into themes which represent the two local pockets of order: Home and Workplace. Themes of home are: Comfort station, Household, Curtained-off, Tele-contact and Environment. From workplace: Transportation route, Eat and sleep, Travelwork, Presence and Public transport. The theme Professional status is respresented in both pockets of local order. The themes found are contextualized in the result and analysed at the end of this paper. The time spent on work does not differ substantially between the two days, ca +/- one hour at the morning and at the end of the day. Which is connected to the notion of preparation and traveltime to workplace. Traveltime has been used for work by some respondents. A couple of respondents describe being curtained-off as a good thing which might be related to the theme Professional status. However, virtual mobility from home is used partly to compensate absence from workplace, and also as a regular means of work and is used more or less frequently during the day depending partly on prioritized work tasks.

En lärares kärnuppdrag kan ses handla om att få alla elever att uppnå de nationella målen. En läraresarbetstid kan konstateras vara en viktig resurs i detta arbete och hur den används kan ses skapaförutsättningar för kvalité och likvärdighet i skolan. Det har enbart gjorts ett fåtal studier angående läraresarbetstidsanvändning och ingen större undersökning har genomförts gällande gymnasielärarestidsanvändning. Detta gjorde det adekvat att i uppsatsen studera svenska gymnasieläraresarbetstidsanvändning.De flesta människor anser att lärarnas främsta arbetsuppgift handlar om att undervisa. Emellertid har detkonstaterats att det genom olika politiska reformer har skett en förskjutning av lärarnas arbetsuppgifterfrån undervisningsrelaterade arbetsuppgifter till mer administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter.Det kan bland annat anses har påverkat undervisningskvalitén och lärarnas arbetsvillkor negativt, vilketföranledde att det även var adekvat att i uppsatsen studera gymnasielärares tidsanvändning i relation tillundervisningskvalité och arbetsvillkor. Syftet med uppsatsen bestämdes därför till att utifrån entidsgeografisk ansats utreda och förstå gymnasielärares tidsanvändning samt att sätta den i relation tillundervisningskvalité och gymnasielärares arbetsvillkor.Studien innefattar en tidsdagboksstudie och en kvalitativ intervjustudie. Studien visar bland annat attgymnasielärarna får ägna lika mycket tid till administration och dokumentation som till att genomföraundervisning. Studien tyder också bland annat på att undervisningskvalitén får stå tillbaka förarbetsuppgifter som kan anses mindre centrala för lärarnas kärnuppdrag och på att ett ökat krav påadministration och dokumentation har medfört en ökad arbetsbelastning för gymnasielärarna.

The study aims to investigate which factors determine why people who live in Valdemarsvik commute to work and how work commuting affects their everyday lives. In order to find such factors, five individuals were interviewed and the same five individuals also answered survey questions. More and more people commute to and from work in Sweden. The reason for why humans today travel greater distances physically is because many have access to a car. This means that more people can travel farther for work, then return back to their home when the work day is over. People can also move even greater distances through virtual mobility and all the communication technologies that exist. Crucial factors in determining why people in Valdemarsvik choose to commute are the love for the place and the desire to live in Valdemarsvik specifically and to be close to family and friends. Some of the participants in this study have moved back to Valdemarsvik with commuting as a result. For the participants in the study, the car is necessary to be able to get to and from work. Given the lack of public transportation to the south and west, it is not possible to get to work if the individual does not have access to a car and a driving license. The participants in the study believe that car-sharing is not an option because they do not want to be dependent on someone else or having to take someone else into account. Commuting to work affects the everyday life of the individuals in several ways. Work commuting leads to fatigue and limits the amount of time available. It’s difficult to be at a certain place at a certain time, which means that the participants may refrain from leisure activities. Several of the participants in the study made a conscious choice to move back to Valdemarsvik and there are no particular circumstances that would cause them to quit work commuting. On the other hand, if several different factors were to interfere with each other, commuting to work could become unsustainable. There are also positive factors associated with commuting, such as the opportunity for a better job and better finances. The advantage of time geography is that it is based on each individual. If the teacher uses time geography in their teaching, students can develop knowledge about how different factors in society affect their choices, but also how the choices they make themselves affect the world in which they live.

SAMMANFATTNING                                                               Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning. "skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(Lpf94 kap 1, skolverket 2006).   Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet. Tid och rum betraktas som en enhet och benämns som tidrum. Alla processer vilka ett objekt ingår i kräver båda komponenterna tid och rum (Åquist, 2002). Tidrummet är ofta en begränsad resurs vilket påverkar objektets möjlighet att utnyttja detta.   Undersökningen studerar två områden som erbjuder skilda förutsättningar till rörelse i tidrummet. Fokus är riktat mot valmöjligheter av gymnasieskolor för elever vilka är på väg att avsluta sista året i grundskolan. Tillgången på kollektiva kommunikationer, restider och priser är faktorer vilka påverkar ungdomars möjlighet att selektera gymnasieutbildning (Frändberg, Thulin & Vilhelmson, 2005).   19 elever som går nionde året på grundskolan har intervjuats enskilt och en gruppintervju med fem ungdomar vilka redan påbörjat gymnasiestudierna har genomförts. Elevers olika förutsättningar att röra sig i tidrummet påverkar prioriteringarna i valet av gymnasieutbildning.

<p> </p><p><strong>SAMMANFATTNING</strong><strong>                                                               </strong><strong></strong></p><p>Dagens gymnasieskolor erbjuder allt fler specialutformade program och möjlighet att integrera fritidsintressen med studier. Problem uppstår då alla ungdomar inte har samma förutsättningar att snabbt förflytta sig i rummet. Denna ojämna fördelning av rörlighet skapar skilda villkor för elever i valet av gymnasieutbildning. <strong></strong></p><p><em>"skollagen föreskriver att utbildning inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas(1kap.2 och 9 §§)... En likvärdig utbildning innebär att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika"(</em>Lpf94 kap 1, skolverket 2006).</p><p> </p><p>Tidsgeografin studerar tidskrävande processer i det fysiska rummet. Tid och rum betraktas som en enhet och benämns som <em>tidrum.</em> Alla processer vilka ett objekt ingår i kräver båda komponenterna tid och rum (Åquist, 2002). Tidrummet är ofta en begränsad resurs vilket påverkar objektets möjlighet att utnyttja detta.</p><p> </p><p>Undersökningen studerar två områden som erbjuder skilda förutsättningar till rörelse i tidrummet. Fokus är riktat mot valmöjligheter av gymnasieskolor för elever vilka är på väg att avsluta sista året i grundskolan. Tillgången på kollektiva kommunikationer, restider och priser är faktorer vilka påverkar ungdomars möjlighet att selektera gymnasieutbildning (Frändberg, Thulin & Vilhelmson, 2005).</p><p> </p><p>19 elever som går nionde året på grundskolan har intervjuats enskilt och en gruppintervju med fem ungdomar vilka redan påbörjat gymnasiestudierna har genomförts. Elevers olika förutsättningar att röra sig i tidrummet påverkar prioriteringarna i valet av gymnasieutbildning.</p>

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis &amp; Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes. Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme. Vardagarna innehåller olika begränsningar för kvinnorna och många av dessa tycks ha med livssituationen att göra. Strukturer i samhället och kopplingar mellan olika platser  styr även kvinnoras handlingsutrymme. Projket görs möjliga i vardagen till följd av att kvinnorna effektiviserar tiden de har genom att till expempel kombinera ett projekt med ett annat i en rörelse. Hälsoorganisationer ser sin uppgift i att främja och underlätta för individer att aktivera sig fysiskt.

Syftet med denna studie är att nå fördjupad kunskap kring attityder till och upplevelser av arbetspendling. Uppsatsens frågeställningar är vilka direkta och indirekta svårigheter och utmaningar den enskilde upplever under sin arbetspendling.  Kvalitativ metod har använts och tre personer ur skolans personal har intervjuats. Dessa primärdata har sedan analyserats med hjälp av Hägerstrands (1970) tidsgeografiska modell och Legrain et al. (2015) teori om objektiv och subjektiv stress. Tidigare forskning visar att arbetspendling har betydelse för människors vardag, matchning på arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Arbetspendling kan genom ökad rörlighet skapa möjligheter för individer att hitta ett bättre boende och eller arbete. Arbetspendling kan ha negativa konsekvenser för individens välbefinnande och bidra till stress, trötthet och minskad livskvalité.  Undersökningens resultatet visar att intervjuperson 1, som åker kollektivt har högre kapacitetsrestriktioner än vad intervjuperson 2 och 3 har som åker bil. Intervjuperson 1 har barn i både förskole- och skolåldern och är beroende av dessa verksamheters tider dvs. styrningsrestriktioner. Av intervjusvaren framgår att han är den mest stressade och missnöjda av de intervjuade.  Analysen är att denna stress och missnöje grundar sig i att han inte har kontroll över rummet och över sin tidsanvändning. Av intervjusvar framgår att intervjuperson 1, som åker kollektivt behöver 2x70 minuter till sin överföring per dag. Intervjuperson 2 och 3 behöver 2x20 minuter. Intervjuperson 1 har lämnat över ansvaret för hämtning och lämning till och från dagis, skola och aktiviteter till annan familjemedlem. Både denna studie och tidigare forskning visar att tidtabellbelagda kollektiva transportmedel begränsar möjligheten att ta del av omgivningens utbud.  Uppsatsens slutsatser är: att Intervjuperson 2 och 3 är beredda att ta den ökade kostnaden för att åka bil, då komforten är bättre och livskvalitén högre. Att den lägre nöjdheten hos intervjuperson 1 som åker kollektivt beror på att han har för avsikt att jobba under pendlingstiden. Detta medan de som pendlar med bil inte ställer detta krav på sig själva. Interferensen och inställningen till pendling som arbetstid, samtidigt som förutsättningarna inte riktigt finns där är en källa till stress.  Undersökningens resultat är viktiga för att belysa motsättningen mellan samhällets önskan om ökad rörlighet på arbetsmarknaden, individens behov av att ett hälsosamt och hållbart vardagsliv och strävan efter minskad miljöpåverkan.