No description available.

Energy use is a part of everyday life and the use of energy is a part of the global climate change. Policy makers urge individuals to change their daily behaviour in order to mitigate climate change and care for our common environment. The dissertation regards daily behaviour as activities performed by individuals. The theoretical base is the time-geographic approach wherein everyday life is regarded as a sequence of interlinked activities performed by indivisible individuals. The dissertation investigates individuals’ energy use as an outcome of the activities they perform in everyday life. The empirical base of the dissertation is time-diaries from the Swedish time use survey 2010/2011. The diary data is explored as sequences of daily activities by using sequence analysis and clustering. The results show that individuals’ energy use is closely interweaved with how they live their everyday lives in terms of activity sequences. The results imply that changing an activity affects both the intricate web of interaction in the household and the interdependence of activities in everyday life. Change does not only affect the singular activity that was the object for the change, but rather major parts of the sequence of activities. In order to address energy conservation in information campaigns considerations ought to be taken on how everyday life is shaped and formed by the individual, by negotiations between the individuals in households, and societal structures. Information can be targeted to groups of individuals  with similar activity sequences as they are revealed by cluster analysis. / Energianvändningen är en del av vardagen likaväl som användningen av energi är en del av den globala klimatförändringen. För att mildra effekterna på vår gemensamma miljö uppmanas människor av politiker och andra beslutsfattare att förändra sitt vardagsbeteende. I avhandlingen betraktas vardagsbeteendet som människors dagliga aktiviteter. Avhandlingens teoretiska grund är den tidsgeografiska ansatsen, där människors vardag betraktas som en sekvens av de aktiviteter som utförs av odelbara individer. Människors dagliga sekvens av aktiviteter undersöks för att ta reda på vilken energianvändning som genomförandet av aktiviteterna ger upphov till. Den empiriska grunden för avhandlingen är tidsdagboksdata från den svenska tidsanvändningsstudien från 2010/2011 och avhandlingen utforskar tidsdagböckerna som sekvenser av aktiviteter med hjälp av sekvens- och klusteranalys. Resultaten visar att individers energianvändning är nära sammanvävd med de aktivitetssekvenser som visar hur vardagslivet levs. Resultaten pekar vidare på att förändringar av enskilda aktiviteter också påverkar andra aktiviteter i det dagliga livet. Förändringar av en aktivitet påverkar således hela den dagliga sekvensen av aktiviteter. I utformningen av information som syftar till att minska hushållens energianvändning bör hänsyn tas till hur vardagslivets aktivitetssekvens formas av den enskilde i samspelet både med andra individer i hushållet och med samhällsstrukturerna. Målgruppsinriktad information kan utformas med utgångspunkt from människors likartade aktivitetsmönster så som de framgår genom klusteranalys.

Uppsatsen är en multi metodstudie där avsikten är att undersöka om filmdokumentation, tematisk analys och tidsgeografi kan användas som verktyg för att studera hantverk inom gastronomi och i detta fall specifikt en kocks hantverk. Syftet var att ta fram ett recept på görandet, hur steka kött. Aktiviteten genomfördes på forskningsrestaurang vid Umeå Universitet och dokumenterades med filmmetod. Filmmaterialet analyserades med tematisk analys och resultatet fördes in i ett tidsgeografiskt diagram. Kockens förkunskaper användes för att kunna säkerställa trovärdigheten vid analysen. Tidsgeografiska diagrammet gav en visuell bild av tids och rumsanvändningen hos kocken. Det tidsgeografiska diagrammet visar på ett antal aktiviteter som upprepas ett stort antal gånger och vi kan tydligt se likheter men också skillnader där hantverkaren måste använda sin kunskap för att justera sitt hantverk efter det förändrade förutsättningarna. Resultatet visar på tre typer av hantverk, sensoriskt, reflekterande och fysiskt hantverk som används i en komplex variation genom hela aktiviteten. Resultatet visar på att metoderna kan användas för att studera hantverk och att tidsgeografi som synsätt kan ge ett visuellt sätt att beskriva hantverket och som i sin tur kan användas som ett recept. / This thesis, is based on a multi-method study to test if film documentation, thematic analysis and time geography can be used to study crafts within gastronomy and in this case culinary arts. The aim was to develop a recipe on making and how to prepare meat. The activity was performed in the research restaurant at Umeå university School of Restaurant and Culinary Arts and was documented with film method. The film material was analyzed with thematic analysis and the results were also expressed in a time geography graph. The chef’s pre-understanding was used when data was analyzed. Time geography gave a visual picture of the usage of time in space by the chef and the graph shows the activities that repeat them self a large amount of times. We can see similarities but also differences were craftsmen have to use their knowledge in order to adjust their activities after the changing circumstances in the environment. The result show three types of crafts, sensory, reflective and physical craft which are used in a complex variation. In conclusion this study shows that the methods can be used to study crafts and time geography as an approach can give a visual picture of the complexity of craft. The study shows also that time geography is helpful to create a recipe.

Hartmut Rosas teori om social acceleration får mycket uppmärksamhet för tillfället. Accelerationsteorin, som den också kallas, driver tesen att modernitet bäst definieras som samhällen där allting av nödvändighet befinner sig i ständig acceleration. Vissa forskare har dock påpekat att det saknas empiriska belägg som underbygger teorins påståenden. Detta har gett upphov till en debatt kring teorins vetenskapliga status. Debatten har bland annat föranlett ett antal studier som testar teorins påståenden om den historiska utvecklingen av mänsklig levnadstakt. Teorin säger att vi både gör och upplever mer för varje år som går, och säger att detta indikeras av att människor 1. multitaskar mer, 2. tar till ett högre tempo i utförandet av sina dagliga aktiviteter samt 3. drar ned på mängden pauser och dödtid. Denna studie utgör ett empiriskt test av dessa tre påståenden med avsikten att bidra till den sagda debatten om teorins empiriska belägg. Huvudmaterialet består av tidsdagböcker från USA perioden 1965–1998, för att fördjupa analysen används även tidsdagboksdata från 2003–2019. Linjära regressioner och oberoende t-test används utifrån riktade hypoteser för att på så sätt finna historiska trender inom de tre undersökningsvariablerna. Resultaten stödjer teorins påstående att multitasking och aktivitetstempo ökar, men pekar även på en tydlig ökning i pausmängd, snarare än teorins påstådda minskning. Denna studies två centrala slutsatser är att accelerationsteorins begrepp levnadstakt – trots sin popularitet – ännu saknar tydliga belägg i de befintliga forskningsresultaten, samt att data inte stödjer teorins uppfattning om pauser och dödtid i vårt frenetiskt accelererande samhälle.

<p>The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College.</p><p>The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area.</p><p>The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory.</p><p>The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal.</p> / <p>Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola.</p><p>Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde.</p><p>Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande.</p><p>Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.</p>

<p>The aim of this study was to examine how some Swedish school counsellor’s describe their school social work and how they look at its content. Further more the aim is to look at what restraining and promoting factors the school counsellor’s experience in their working situation. The approach of the study is qualitative and interviews have been made with five school counsellors. The results show that school counsellors have a variety of different working-areas, which consist of supporting and consulting pupils, parents and teachers through dialogue. Another assignment is to work preventive with groups and classes. Other scientists have found similar results as the ones in this study. About restraining and promoting factors in their work, the school counsellors expressed, for example, time and resources as restraining factors and as promoting factors they mentioned closeness to the pupils and working preventive. Their offices were mentioned being both a restraining and promoting factor due to the central activity of dialogue. They expressed that they were all satisfied with their work, but that it would be enough to work full-time on just one school. To analyse the results the time-geographic perspective was used.</p>

The aim of this study was to examine how some Swedish school counsellor’s describe their school social work and how they look at its content. Further more the aim is to look at what restraining and promoting factors the school counsellor’s experience in their working situation. The approach of the study is qualitative and interviews have been made with five school counsellors. The results show that school counsellors have a variety of different working-areas, which consist of supporting and consulting pupils, parents and teachers through dialogue. Another assignment is to work preventive with groups and classes. Other scientists have found similar results as the ones in this study. About restraining and promoting factors in their work, the school counsellors expressed, for example, time and resources as restraining factors and as promoting factors they mentioned closeness to the pupils and working preventive. Their offices were mentioned being both a restraining and promoting factor due to the central activity of dialogue. They expressed that they were all satisfied with their work, but that it would be enough to work full-time on just one school. To analyse the results the time-geographic perspective was used.

The study Packning i tid och rum (Crowding in Time and Space) is a Master Thesis in Human Geography within Geography, presented at Södertörn University College. The aim is to investigate the connections between time and space, more particularly, geographical changes over time. This is done by focusing on the Study of Land use as a phenomenon and on-going processes in demarcated areas. Distinct areas are given special interest, i.e. how they are used. The study deals with three different kinds of sites in three levels of scale: a market garden, cemeteries and a residential area. The main focus of the study is on the cemeteries. Sources to geographical data and other pieces of information are geographical systems, statistics, interviews, own observations, and photographs. This material has been worked up with simple statistic methods, map studies, and qualitative methods. The Time Geography and the New Regional Geography are used as a theoretical framework. There is an ambition to search for general understanding. The work is strongly inspired by the geographer Torsten Hägerstrand’s work and approach. It is also influenced by Systems Theory. The results confirm that there is a closer crowding of geographic objects in time and space within the cemeteries. Chorological changes could indicate similar processes at the garden center and residential area. Space is a limited resource and packing problems need to be solved. Some strategies to achieve that aim are found. At the end is discussed if closer crowding, needs more of register, measuring and restrictions and that some things are accepted to take large place in space since they are temporal. / Studien Packning i tid och rum är ett examensarbete i ämnet geografi, inriktning kulturgeografi, vid Södertörns högskola. Syftet är att utforska sambandet mellan tid och rum och då som geografiska förändringar över tiden. Det sker genom att studera markanvändning som fenomen och pågående processer i avgränsade områden. Speciellt intresse ägnas åt hur ytor disponeras. Tre olika slags områden studeras: en handelsträdgård, begravningsplatser och ett bostadsområde. Tyngdpunkten i undersökningen ligger på studiet av begravningsplatser. Geografiska data och annan information har hämtats från geografiska informationssystem, statistik, intervjuer, egna observationer och fotografier. Materialet har bearbetats med enkel statistisk metod, kartstudier och kvalitativa metoder. Som teoretisk ram används tidsgeografi och den nya regionalgeografin. Det finns en ambition att söka efter generell förståelse. Arbetet är starkt inspirerat av geografen Torsten Hägerstrands arbete och synsätt. I arbetet finns även inslag av systemteoretiskt tänkande. Resultaten visar att det sker en tätare packning av geografiska objekt i tid och rum på kyrkogårdarna. Korologiska förändringar kan tyda på liknande processer i handelsträdgården och bostadsområdet. Utrymmet är en begränsad resurs och packning är ett problem att lösa. Olika strategier för att hantera trängseln observeras. Avslutningsvis diskuteras förhållandet att ju tätare packning desto mer av registerhållning, mätning och restriktioner fordras och att vissa saker tillåts breda ut sig i rummet om de är tillfälliga.

Mobility is central to living an independent life, to participating in society, and  to maintaining well-being in later life. The point of departure in this thesis is that retirement implies changes in time-space use and interruption in routines, which influence demands and preconditions for mobility in different ways. The aim of this thesis is to explore mobility strategies and changes in mobility upon retirement and how mobility develops during the first years of retirement. A further aim is to provide knowledge of the extent to which newly retired people maintain a desired mobility based on their needs and preconditions. The thesis is empirically based on travel diaries kept by newly retired people, and qualitative interviews with the same persons, and follow-up interviews three and a half years later. The results show that mobility is a way of forming a structure in the new everyday life as retirees by getting out of the house, either just for a walk or to do errands.  Many  patterns  of everyday life remain the same upon retirement, but the informants also merge new responsibilities and seek new social arenas and activities. As a result, the importance of   the car have not changed, but it is used for other reasons than before. After leaving paid work, new space-time constraints are created which influences demands for mobility. The study further shows that “third places” become important, especially among those who live alone, as they give an opportunity to being part of a social context and a reason for getting out of the house. The follow-up interviews revealed that declining health changes the preconditions for mobility. Daily walks had to be made shorter, and the car had to be used for most errands to where they previously could walk or cycle. However, mobility can also be maintained despite a serious illness and a long period of rehabilitation. / Mobilitet är en förutsättning för oberoende, delaktighet och välbefinnande när man åldras. Utgångspunkten i avhandlingen är att pensioneringen innebär tidsrumsliga förändringar och brott i rutiner som på olika sätt påverkar människors behov av att resa och deras förutsättningar för mobilitet. Syftet med avhandlingen är att utforska mobilitetsstrategier och förändringar i mobilitet i samband med pensioneringen samt hur mobiliteten utvecklas under de första åren som pensionär. Ambitionen är att öka kunskapen om i vilken utsträckning nya pensionärer upprätthåller en önskad mobilitet utifrån deras egna behov och förutsättningar. Avhandlingen baseras empiriskt på resedagböcker som nyblivna pensionärer har fört och kvalitativa intervjuer med samma personer, samt uppföljningsintervjuer tre och ett halvt år senare. Resultaten visar att mobiliteten är en strategi för att skapa en struktur i vardagen som pensionär genom att komma hemifrån, t.ex. för att ta en promenad eller för att uträtta ärenden. Många vardagsmönster behålls vid pensioneringen men informanterna finner också nya åtaganden och söker nya sociala arenor och aktiviteter. Betydelsen av bilen har inte förändrats men den används av andra anledningar än tidigare. Vid pensioneringen skapas andra tidsrumsliga begränsningar vilka inverkar på efterfrågan på mobilitet. Resultaten visa också att "tredje platser" blir viktiga, särskilt bland dem som lever ensamma, eftersom de ger en möjlighet att vara en del av ett socialt sammanhang och en anledning att komma hemifrån. Uppföljningsintervjuerna visade att förutsättningarna för mobilitet förändras när hälsan försämras. Promenaderna blir kortare och bilen används i högre utsträckning för de ärenden dit de tidigare kunde gå eller cykla. Men trots allvarliga sjukdomar och långa perioder av rehabilitering kan mobiliteten upprätthållas.

The purpose of this work is to review how households and individuals have adapted to today's pandemic by seeing how the everyday elements that exist have changed and where movement patterns have been re-evaluated and converted into a new form of patterns. Issues that will be highlighted are: - How has the movement pattern for the household changed from a “normal everyday” life to Covid-19? - How have households adapted to conflicts over the distribution of household space? - How has the individual adapted to the new everyday life? The essay will be based on an in-depth study of households everyday lives. Where a time-geographical approach will form the basis for the theory of work. This work will be based on three parts. The primary data will consist of time diaries and semi-structured interviews. Secondary data in the form of literature will also build up a background understanding. A description of individuals' movement patterns from the time diary will shed light on different results and a deeper understanding will be gained from the interviews that are presented. Individuals 'and households' everyday lives have changed drastically since Covid-19 started, where adaptations are a big part of how individuals design their new movement patterns in their new everyday life.