<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna påverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien är Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frågeställningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavårdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgångar i den befintliga organisationen? Vilka förutsättningar är centrala för att arbetet med barnavårdsutredningar ska fungera bra? Som metod användes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavårdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen där ledningen lägger ett större ansvar på arbetsgruppen att själv åtgärda och hantera de begränsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag än de grupper där ledningen tar ett större ansvar. Samband hittades även mellan ostrukturerade arbetsdagar, antal chefsled och en kort sammanhängande skrivtid.</p>

I denna studie studeras upplevelsen av tidsbrist att utföra planerad träning. Planerad träning syftar på aktiviteter som har planerats in i syfte att träna. Studien använder sig av den tidsgeografiska metoden tidsdagböcker tillsammans med kvalitativa intervjuer för att undersöka åtta individers upplevelse av tidsbrist för träning. Den tidsgeografiska metoden har kompletterats med en egenkonstruerad prioritetsövning för att tydliggöra hur individernas individuella prioriteringar påverkar deras tidsupplevelse och tidsbrist. Resultaten visar att det är en skillnad mellan det möjliga och det uppfattade handlingsutrymmet. Det möjliga handlingsutrymmet är alla de möjliga aktiviteter en individ kan utföra när de mest basala behoven är fyllda. Det uppfattade handlingsutrymmet är de aktiviteter en individ själv uppfattar att hen kan utföra, vilket innebär att det är det uppfattade handlingsutrymmet som påverkar individers upplevelse av tidsbrist för träning. Prioriteringar spelar stor roll för det uppfattade handlingsutrymmet. Dessa prioriteringar styrs delvis av hur samhället kring individen är utformat, men även av vilka projekt individerna strävar efter att fullfölja. Dessutom kan man se andra faktorer som begränsar det möjliga handlingsutrymmet och därmed skapar tidsbrist. En av de främsta begränsningarna som kan observeras är kapacitetsbegränsningar, vilket innefattar bland annat energibrist, stress och hunger. Kapacitetsbegränsningarna förstärks när tidens intensitet är stor eftersom den ökar individens återhämtningsbehov. Frånvaro av överblicksbegränsningar påverkar även upplevelsen av tidsbrist positivt. Överblicksbegränsningar innebär en ovisshet om valmöjligheter. En avsaknad av överblicksbegränsningar innebär ett större uppfattat handlingsutrymmet vilket därmed kan minska den uppfattade tidsbristen.

Att tillhandahålla parkeringsplatser för bilar i våra städer kräver mycket utrymme, och det finns ofta intresse för att använda marken för andra ändamål, i synnerhet i stationsnära lägen. Infartsparkeringar underlättar för många att använda kollektivtrafiken men det finns samtidigt en risk att parkeringen främjar anslutningsresor med bil på bekostnad av resor till fots, med cykel eller buss. Det finns behov av att öka kunskapsläget kring användarnas infartsanvändning för att utveckla planeringen av dessa. De fördelar som finns måste tas i relation med de eventuella nackdelarna så att välgrundade beslut kring infartsparkeringar kan tas.Studiens syfte är att analysera hur Trollbäckens infartsparkering i Tyresö kommun används samt att få en bättre förståelse av vem som är den typiska användaren. Studien visar att den övervägande användaren är framförallt en mamma på ca 40 år som arbetar i stan och väljer kollektivtrafiken av ekonomiska skäl, miljöhänsyn och för tidsaspekten. Parkeringsanvändaren bor inte längre bort än 3 kilometer från infartsparkeringen. De flesta ärenden som sker mellan infartsparkeringen och hemmet innefattar allt som oftast att handla mat samt att hämta barn från förskola och skola. Ett borttagande av infartsparkeringarna är för denna individ inte avgörande för valet att fortsätta utnyttja kollektivtrafiken även om fördröjningen av resekedjan skulle anses vara mycket försvårande.Rapporten kan användas som en del av ett beslutsunderlag till huruvida infartsparkeringen bör finnas kvar, byggas ut, eller tas bort. Allt detta kan då stå i relation till den alternativa markanvändningen. Rapporten bidrar till bättre förståelse för hur infartsparkeringen utnyttjas och om den uppfyller sitt syfte. Studien fyller en samhällelig och vetenskaplig funktion då den påverkar framtidens mark- och trafikplanering.

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationen av utredningsarbetet i barn- och ungdomsgrupperna påverkar den upplevda arbetsbelastningen i kommunerna De kommuner som ingick i studien är Ekerö, Solna, Sundbyberg samt Sigtuna. Studiens frågeställningar var: Hur organiserar socialsekreterarna sitt dagliga arbete med barnavårdsutredningar? Vad upplevs som hinder och vad upplevs som tillgångar i den befintliga organisationen? Vilka förutsättningar är centrala för att arbetet med barnavårdsutredningar ska fungera bra? Som metod användes tidsgeografisk dagbok som analyserades kvantitativt samt fokusgruppsintervjuer som analyserades kvalitativt. Studiens resultat visade att arbetet med barnavårdsutredningar organiseras olika i kommunernas arbetsgrupper. Arbetsgruppen där ledningen lägger ett större ansvar på arbetsgruppen att själv åtgärda och hantera de begränsningar som finns hade en mer tidspressad och splittrad arbetsdag än de grupper där ledningen tar ett större ansvar. Samband hittades även mellan ostrukturerade arbetsdagar, antal chefsled och en kort sammanhängande skrivtid.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka kvinnors upplevda otrygghet i Malmös offentliga miljöer utifrån ett feministiskt och tidsgeografiskt perspektiv. Med utgångspunkt i kvinnornas upplevelser av otrygghet är syftet också att studera hur Malmö Stad planerar för att förebygga kvinnors otrygghet. Undersökningen har utförts med hjälp av tidsdagböcker som är ett verktyg inom det tidsgeografiska synsättet. Studien har också genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Tidsdagböckerna användes för att visualisera kvinnors upplevda otrygghet i vardagen, där sedan intervjuer kopplade till tidsdagböckerna utfördes för en djupare diskussion av kvinnornas upplevda otrygghet i Malmö. Intervjuer med tjänstemän på Malmö Stad genomfördes för en fördjupning av trygghets- och jämställdhetsarbetet. Materialet från intervjupersonerna består av kvinnornas otrygghetskänsla i relation till staden, vad otryggheten grundar sig på, samt hur Malmö Stad arbetar för en ökad trygghet. Resultatet av studien visar att kvinnor främst upplever otrygghet i Malmö beroende på vilken tid det är på dygnet. Kvinnornas otrygghet i staden är ett resultat av den könsmaktsordning som råder i Malmös offentliga rum. Resultatet från intervjupersonerna med Malmö Stad visar att det finns brister i trygghets- och jämställdhetsarbetet, som i sin tur försvårar kvinnors upplevelser av trygghet. Slutsatsen visar att det är av stor vikt att arbeta med ett införlivat genus- och jämställdhetsperspektiv i planeringen, för att öka kvinnors trygghet i staden.

Denna studie undersöker individers möjligheter och begränsningar till att nyttja både den fysiska och virtuella handeln, med analys ur ett tidsgeografiskt perspektiv. Möjligheterna och begränsningarna har identifierats med de tidsgeografiska begreppen restriktioner och handlingsutrymme, och undersökningen avgränsas till kvinnor i Uppsala. Studien grundas i ett intresse av att granska hur det moderna samhällets stora tillgång till shopping ställs i kontrast mot personliga begränsningar och värderingar. För att erhålla studiens empiriska material och fånga in individuella perspektiv har en kvalitativ metod använts. Informationsinsamlingen har innefattat intervjuer, som har kompletterats med formulär för att samla in data om enskilda inköp. Undersökningen visar att individuella förutsättningar och platsspecifika faktorer påverkar hur individerna upplever shopping. Individernas möjligheter till shopping beror av personlig inställning, tid och ork relaterad till arbete, transportmöjligheter, kunskap och preferenser. De platsrelaterade parametrarna avser bland annat infrastruktur och tillgängligt utbud av butiker. Dessa faktorer spelar in på hur respondenterna väljer mellan shopping i fysisk butik och onlinebutik. Resultaten är specifika för både platsen och individerna, men kan likväl belysa samband som kan återfinnas även på andra handelsplatser eller hos andra människor.

Syftet med studien är att undersöka förskolors tillgänglighet till naturpräglade grönområden utanför förskolan som en förutsättning för att erbjuda barn naturmöten. För att undersöka detta har både kvalitativa och kvantitativa metoder använts i form av gå-intervjuer, GIS-analyser samt GPS-mätningar. En första GIS-analys gjordes för att få en översikt över förskolornas tillgänglighet till naturpräglade grönområden. Sedan genomfördes gå-intervjuer med fyra förskolor där observationer, samtal och fotografering ingick. Fokus låg på att vara närvarande i situationen och ta del av upplevelsen, som en deltagande observatör. GPS-mätningarna av förskolornas färdväg utfördes i samband med gå-intervjuerna. Resultatet visade att totalt 18 av 23 förskolor har tillgång till något naturpräglat grönområde inom 300 meter och alla inom 600 meter. Men grönområdena skiljer sig åt i storlek och form. När det gäller själva grönområdet som förskolorna besöker, så visar resultatet tydligt på skillnader mellan olika grönområden. Vissa grönområden är av högre kvalitet och har därmed bättre förutsättningar för att erbjuda naturmöten. Tittar man på de aktiviteter de olika förskolorna utför i grönområdena de besöker, kan man delvis se hur dessa korrelerar med grönområdets karaktär. Slutligen visar resultatet på att förskolelärarna upplever att både kapacitets-, kopplings- samt auktoritetsbegränsningar påverkar deras handlingsutrymme att besöka naturpräglade grönområden utanför förskolan. / Forskningsprojektet - Hållbar utevistelse vid storförskolor ”HUS”. Finansierat av FORMAS.

Diss. Göteborg : Univ., 2002.

What’s Hiding in the Woods of the Swedish North? – About nature, humans, and exoticism in three contemporary northern Swedish novels – This essay aims at exploring the use of nature and the supernatural in contemporary northern Swedish literature, in the light of the long historical exploitation of the area and the conflicts this caused. The novels that are being examined are Stallo by Stefan spjut, Glupahungern by Andrea Lundgren and Ett föremåls berättelse om obesvar by Mikael Berglund. The essay is underpinned, first and foremost, by theories of ecocritisism and postcolonial ecocritisism in order to explore the relations between humans and environment. In addition to this, theories of time-space relations and movement as well as theories of human-animal relationships and transformations are used. The analysis focuses on movement in time-space, the relationship between bear and child, and human-bear and troll-bear transformations in the novels. The different paths that are chosen by the characters in the novels reveal varying ways in which humans relate to nature, and as a result also relations to, and ideas about, the Swedish north. For example, the nomadic people in Ett föremåls berättelse om obesvar moves according to seasonal change, while the crowns men from the south establish their settlements close to the natural resources they are exploiting, in this case silver, and adjust nature to their own needs. These relationships are also made visible in relation to the non-human animals as well as non-human animal transformations in the novels: for example the troll-bear transformations in Stallo elaborates the idea of northern Sweden as a wilderness, whilst Glupahungern rather use this idea of northern Sweden in order to criticise the anthropocentric norm. In conclusion, all three novels relate in different ways to the history of, and ideas about, the Swedish north, which in turn are closely connected to stories about nature and the supernatural. The novels display a critical relationship towards historical events, as well as present day ideas and approaches to northern Sweden, nature and animals.