Till följd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen på många platser förändrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta hänsyn till, och att prioritera blir således en mer komplex aktivitet. Denna studie ämnar undersöka hur prioriteringar görs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system påverkar medarbetarnas syn på prioriteringar och tid. För att besvara frågeställningarna bedömdes det mest lämpligt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod. Valet föll på att göra en fallstudie av storbanken Nordea, där vi genom semistrukturerade intervjuer samlade in information om prioriteringar och tid från två representanter från en av Nordeas operativa enheter och två representanter från exekutiva enheter. Resultaten som uppbringades ställdes i relation till befintlig teori rörande just struktur, kultur och samspelet mellan dessa inom organisationer. Studien visade att både kulturella och strukturella fenomen har betydelse när det kommer till hur medarbetare inom olika intra-organisatoriska enheter gör prioriteringar och ser på fenomenet tid.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Background: Patients' recovery is affected by quality of care, patient safety, patient participation and greater visibility among healthcare professionals. Healthcare professionals believe that there are difficulties in how patient safety work should be applied. Nursing students consider themselves relatively safe theoretically by patient safety, however, they find it more difficult to discuss patient safety issues in the operational training. Purpose:  To create an overview of patient safety in wards from the perspective of nurses. Method:  A general literature overview that analyzed nine qualitative articles and two quantitative articles. Result: Nurses' cooperation proved to be important for patient safety work, when there was good cooperation between nurses, patient safety prevention measures could be applied more easily. Nurses noted that the priority of patient safety work separated wards, newly graduated nurses could also find it difficult to communicate with older and more experienced nurses. The hospital organization also had an impact on patient safety work, in that there is a constant demand for increased efficiency at the organizational level, it contributes to patients not receiving adequate care but needing to search for the same problem again. Nurses considered that when the need for care could not be met, new care needs arose, or patients deteriorated in its general condition. Conclusion: Good cooperation and communication between nurses, other healthcare professionals and patients should be in place to ensure that the care provided is person-centred and patient-safe. / Bakgrund: Patienters tillfrisknande är påverkade av vårdkvalité, patientsäkerhet, patientdeltagande och större synlighet hos vårdpersonal. Vårdpersonal anser att det finns svårigheter i hur patientsäkerhetsarbetet ska tillämpas. Sjuksköterskestudenter anser sig relativt säkra teoretiskt av patientsäkerhet däremot tycker de att det är svårare att diskutera patientsäkerhetsfrågor på den verksamhetsförlagda utbildningen. Syfte: Att skapa en översikt av patientsäkerhet på vårdavdelningar utifrån sjuksköterskors perspektiv. Metod: En allmän litteraturöversikt där nio kvalitativa artiklar och två kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: Sjuksköterskors samarbete visade sig ha betydelse för patientsäkerhetsarbetet, när ett gott samarbete fanns mellan sjuksköterskor kunde patientsäkerhets förebyggande åtgärder tillämpas enklare. Sjuksköterskor uppmärksammade att prioriteringen av patientsäkerhetsarbetet skiljde vårdavdelningar åt, nyexaminerade sjuksköterskor kunde även uppleva det svårt att kommunicera med äldre och mer erfarna sjuksköterskor. Sjukhusorganisationen hade även påverkan på patientsäkerhetsarbetet, genom att det finns ett ständigt krav på ökad effektivitet på organisationsnivå bidrar det till att patienter inte får tillräcklig vård utan behöver söka för samma problem igen. Sjuksköterskor ansåg att när omvårdnadsbehovet inte kunde tillgodoses uppkom nya omvårdnadsbehov eller att patienter försämrades i dess allmäntillstånd. Slutsats: Ett gott samarbete och god kommunikation mellan sjuksköterskor, övrig vårdpersonal och patienter ska finnas för säkerställande av att den vård som bedrivs är personcentrerad och patientsäker.

I denna studie studeras upplevelsen av tidsbrist att utföra planerad träning. Planerad träning syftar på aktiviteter som har planerats in i syfte att träna. Studien använder sig av den tidsgeografiska metoden tidsdagböcker tillsammans med kvalitativa intervjuer för att undersöka åtta individers upplevelse av tidsbrist för träning. Den tidsgeografiska metoden har kompletterats med en egenkonstruerad prioritetsövning för att tydliggöra hur individernas individuella prioriteringar påverkar deras tidsupplevelse och tidsbrist. Resultaten visar att det är en skillnad mellan det möjliga och det uppfattade handlingsutrymmet. Det möjliga handlingsutrymmet är alla de möjliga aktiviteter en individ kan utföra när de mest basala behoven är fyllda. Det uppfattade handlingsutrymmet är de aktiviteter en individ själv uppfattar att hen kan utföra, vilket innebär att det är det uppfattade handlingsutrymmet som påverkar individers upplevelse av tidsbrist för träning. Prioriteringar spelar stor roll för det uppfattade handlingsutrymmet. Dessa prioriteringar styrs delvis av hur samhället kring individen är utformat, men även av vilka projekt individerna strävar efter att fullfölja. Dessutom kan man se andra faktorer som begränsar det möjliga handlingsutrymmet och därmed skapar tidsbrist. En av de främsta begränsningarna som kan observeras är kapacitetsbegränsningar, vilket innefattar bland annat energibrist, stress och hunger. Kapacitetsbegränsningarna förstärks när tidens intensitet är stor eftersom den ökar individens återhämtningsbehov. Frånvaro av överblicksbegränsningar påverkar även upplevelsen av tidsbrist positivt. Överblicksbegränsningar innebär en ovisshet om valmöjligheter. En avsaknad av överblicksbegränsningar innebär ett större uppfattat handlingsutrymmet vilket därmed kan minska den uppfattade tidsbristen.

BAKGRUND:Vår undersökning behandlar biologiundervisning med fokus på artkunskapen och hur inlärning kan främjas genom att eleverna får möjlighet att urskilja växterna från sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. Inlärning om växter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. Växtkunskaperna är en del av allmänbildningen och även en del av vårtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar på att elevernas kunskaper gällande växter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte är att undersöka vilka uppfattningar några lärare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhälle och på vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien är en kvalitativ undersökning utifrån fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lärare.RESULTAT:Undersökningen visar att lärare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhälle. Undervisning som bedrivs om arter sker till stor del inomhus men lärarna uttrycker en vilja att bedriva undervisning utomhus med eleverna. Lärarna säger att de tror att eleverna lär sig bättre när de får se växterna i deras naturliga livsmiljö och kan urskilja dem.

Denna essä kommer att behandla ett dilemma i vilket jag befinner mig i en situation där tre barn med olika behov behöver min hjälp varpå jag behöver prioritera vem jag ska hjälpa först. Det faktum att denna situation uppstått samt att jag står själv inför detta är aspekter som föreligger på en högre organisatorisk nivå än den jag kan påverka. Hur bör jag som pedagog agera i en situation som denna där prioriteringar av olika barns behov ställs emot varandra? Hur ser skolans resursfördelning ut och hur påverkas barnen av att inte få det stöd de är i behov av? Vilket ansvar bär organisationen för uppkomsten av situationer likt dessa? I denna essä reflekteras det över vilka faktorer som ligger till grund för att situationer likt dessa uppstår. Vidare kommer situationen i sin helhet att analyseras utifrån ett barnperspektiv för att se vilken påverkan detta har på barnen och slutligen kommer min roll som fritidspedagog att belysas. Denna reflektion och analys kommer bland annat att styrkas av ett hermeneutiskt arbetssätt, teorier om praktisk kunskap och etiska aspekter. Även organisationskulturen kommer att ses över.

Den här studien tar sin utgångspunkt i paradoxen att skolkuratorer tenderar att arbeta mer med åtgärdande insatser fastän riktlinjer lägger fokus på hälsofrämjande och förebyggande insatser. En av anledningarna till att skolkuratorerna prioriterar åtgärdande samtal hänvisas till tidsbrist, dock framgår inte vad det är som gör att det förhåller sig så. Syftet med den här studien är att undersöka en grupp skolkuratorers erfarenheter av vad som är styrande vid prioritering av deras arbetsuppgifter. Datamaterialet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer i Västernorrlands län. Intervjuerna genomfördes digitalt, genom zoom, och de transkriberade intervjuerna genomgick sedan en konventionell innehållsanalys.  Resultatet visar att skolkuratorerna prioriterar enskild elev men att det finns faktorer i deras omgivning som de måste ta hänsyn till. Dessa faktorer handlar om samverkan mellan skolans professioner, professionsrollen som både är flexibel men under en villkorat situation eftersom skolkuratorer ses som rådgivare till skolans professioner, samt opåverkbara faktorer såsom stort elevantal och andra organisationers inverkan på skolkuratorers prioriteringar. Analysen utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och samverkan som begrepp, och jämförs med tidigare forskning på skolkuratorer. Diskussionen landar kring tre faktorer som visat sig styra skolkuratorers prioriteringar på ett eller annat sätt. Dessa tre är: 1. Relationsskapande skapar efterfrågan på enskilda samtal. 2. Stort elevantal och resursbrist. 3. Förväntningar från andra professioner som skiljer sig från det förebyggande och hälsofrämjande uppdraget. Diskussionen mynnar ut i värdet av skolkuratorers egna reflektioner kring sin roll och vidare forskning åberopas kring legitimation av skolkuratorer.

Första linjens chefer innehar en viktig roll för att utveckla väl fungerande, hälsosamma och hållbara verksamheter samt påverkar arbetsmiljön inom verksamheterna på många olika sätt. Chefer mår allt sämre och lämnar i högre utsträckning sin position på grund av den egna arbetssituationen. Det finns mycket litteratur som belyser vikten av stöd för första linjens chefer men få undersöker deras upplevelser av stödet de får. Syftet med studien är att beskriva chefers upplevelser av organisatoriska förutsättningars betydelse för att bedriva ett hållbart och hälsosamt ledarskap. Totalt genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer med mellan tre och 24 års chefserfarenhet på ett sjukhus i Västra Götalandsregionen. För att analysera materialet har en innehållsanalys genomförts. Analysen resulterade i nio underkategorier som sammanställts i tre huvudkategorier; förutsättningar, ledarskapet och tillgänglighet. Resultatet visade att organisatoriska förutsättningar och stöd har en stor betydelse för hur första linjens chefer upplever de krav som ledarskapet medför. Informanterna upplever till stor del att tiden är en begränsande faktor samtidigt som tillgängligheten för medarbetarna prioriteras framför egna arbetsuppgifter och behov. Flera upplever en brist i administrativt stöd och en avsaknad av tydlighet kring de ramar som finns för ledarskapet. Vikten av att arbeta hälsofrämjande och hållbart när det kommer till första linjens chefers arbetssituation belyses av resultatet. Genom att finnas tillgängliga för medarbetarna skapade informanterna också förutsättningar för att den egna arbetsmiljön ska vara mer hållbar trots att tiden inte alltid finns. Resultatet av denna studie har betydelse för att skapa en förståelse för de upplevelser av stöd och förutsättningar som första linjens chefer har och kan underlätta i arbetet med att utforma mer anpassade stöd och strukturer för att arbeta mer hälsofrämjande även för första linjens chefer. / First-line managers play an important role in developing well-functioning, healthy and sustainable operations and influence the work environment within the operations in many different ways. Managers feel worse and worse and leave their position to a greater extent due to their own work situation. There is a lot of literature that highlights the importance of support for first-line managers, but few examine their experiences of the support they receive. The purpose of the study is to describe managers' experiences of the importance of organizational conditions for conducting sustainable and healthy leadership. A total of eight semi-structured interviews were conducted by first-line managers with between three and 24 years of managerial experience at a hospital in the Västra Götaland region. To analyze the material, a content analysis has been performed. The analysis resulted in nine subcategories compiled into three main categories; conditions, leadership and accessibility. The results showed that organizational conditions and support are of great importance for how first-line managers experience the demands that leadership entails. The informants largely feel that time is a limiting factor at the same time as accessibility for employees is prioritized over their own tasks and needs. Many experience a lack of administrative support and a lack of clarity about the framework that exists for the leadership. The importance of working to promote health and sustainability when it comes to the first-line managers' work situation is highlighted by the results. By being available to employees, the informants also created the conditions for their own work environment to be more sustainable, despite the fact that time does not always exist. The results of this study are important for creating an understanding of the experiences of support and conditions that first-line managers have and can facilitate the work of designing more adapted support and structures to work more health-promoting also for first-line managers.

Den totala vistelsetiden, det vill säga tiden patienter spenderar på akutmottagningen, ökar år för år. I samband med att vistelsetiden ökar, ökar även patienternas behov av vård, vilket leder till en ökad arbetsbelastning för akutsjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar akutsjuksköterskan möter i vårdandet av patienter på akutmottagning. En integrativ litteraturstudie genomfördes på 20 publicerade, vetenskapliga studier och presenteras i formen av en tematisk analys. Resultatet visar på att akutsjuksköterskan möter utmaningar inom ett flertal områden. Medicinska åtgärder prioriterades framför omvårdnadsåtgärder, och begränsningar i akutmottagningars lokaler riskerar att påverka både patienter, deras integritet och värdighet och akutsjuksköterskan i form av en etisk stress, där akutsjuksköterskan upplever en skuld och skam över att inte kunna ge patienterna den vård de förtjänar. Överbelastning, med en snedfördelning i förhållandet mellan patient och akutsjuksköterskor, resulterar i en vård- och arbetsmiljö som ger sämre förutsättningar för att kunna ge en god och patientsäker vård.

Examensarbetet syftar till att redovisa hur fyra olika kommuner i Stockholmsområdet, Huddinge, Nacka, Sollentuna och Vallentuna, arbetar med prioriteringar och initiala tidsplaner för samhällsbyggnadsprojekt. Syftet är även att göra en studie över hur väl initiala uppskattningar i samband med planuppdrag för detaljplanearbetets tidsåtgång stämmer överens med verkligt utfall. Sveriges kommuner ansvarar för fysisk planering och ska se till att kommunen tillfredsställer behovet av bostäder och allmänna funktioner. Rutinerna för hur prioriteringar för samhällsbyggnadsprojekt utförs och redovisas varierar stort mellan kommunerna. Huddinge framställer årligen ett av kommunfullmäktige antaget styrdokument som avser tre år och omfattar både prioriteringar projekten sinsemellan och tidsplaner för respektive projekt. Både aktiva och framtida projekt redovisas i dokumentet. Nacka arbetar efter en prioriteringsmodell som bygger på ett poängsystem som är anpassat efter politikernas mål och riktlinjer vid initiering av nya projekt.  Aktiva projekt prioriteras av projektledaren med inflytande från en styrgrupp bestående av enhetschefer. I Sollentuna fokuserar prioriteringen på resursplanering där handläggarnas arbetstid fördelas mellan projekten, vilken stäms av med politikerna. Vallentuna kommun tar årligen fram en omfattande bostadsbyggnadsprognos som redovisar en sammanställning över bostadsprojekt för de kommande tio åren.  Det som redovisas är projektets nuvarande skede och uppskattat igångsättningsår för bostäderna. Den initiala tidsplanen för respektive projekt redovisas numera vanligtvis i planbeskedet. Innan möjligheten till planbesked infördes i plan- och bygglagen (2010:900; PBL) varierade förekomsten av en initial tidsplan. Studien över initiala tidsplaner omfattar tidigare rutiner, innan införandet av planbesked i PBL, varför resultatet för de olika kommunerna inte går att jämföra sinsemellan då rutinerna var mer varierande. Resultatet visar dock att det generellt är stora skillnader mellan initialt uppskattad tidsåtgång och verkligt utfall, vilket visar svårigheten med att tidigt uppskatta en tidpunkt för antagande. Därför är det viktigt att kommunerna poängterar att oförutsedda händelser och omprioriteringar kan ske och att tidpunkten i bland annat planbeskedet endast är en riktlinje. Dock kan det konstateras att kommunerna även har varit väl optimistiska vid uppskattningen av tidsåtgången för de studerade projekten och de borde ha erfarenheten att göra mer rimliga tidsplaner. Det kan noteras att det finns lagreglerat hur detaljplanearbetet ska bedrivas, men däremot finns inga direktiv som reglerar hur kommunerna ska bedriva sin samhällsbyggnad. Det som är svårast är inte att detaljplanera ett avgränsat område utan svårigheten är att planera och prioritera samspelet mellan kommunens olika samhällsfunktioner – att planera planeringen!