Syfte: Att undersöka om sjuksköterskor på en akutmottagning upplever stress och tidsbrist och hur de då anser att det påverkar deras välmående.   Metod: Kvalitativ intervjustudie där tolv semistrukturerade intervjuer utfördes  med sjuksköterskor som arbetade på ett universitetssjukhus akutmottagning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med latent innehållanalys enligt Graneheim och Lundmans modell samt Aaron Antonovskys hälsomodell.   Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att stress och tidsbrist tillhörde vardagen i deras arbete. Stress kunde vara både negativt och positivt beroende på om den var kronisk eller akut. Den kroniska stressen ansåg sjusköterskorna påverka deras välmående negativt, medans den akuta stressen kunde ha god effekt på välmåendet. Sjuksköterskorna upplevde ett välmående vid positiv känsla av sammanhang (KASAM, hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet). Hanterbarhet fanns när de hade kontroll över situationen. Meningsfullhet skapades av arbetskamrater, glädjen i yrket och känslan av att göra ett bra jobb. Begriplighet infann sig när det fanns en förväntan. Försämrat välmående på arbetsplasten fanns vid negativ KASAM (försämrad begriplighet och försämrad hanterbarhet). Vid tidsbrist och negativ stresspåverkan på kollegor blev konsekvensen försämrad begriplighet. Oförutsägbara händelser orsakade försämrad hanterbarhet.   Slutsats: Sjuksköterskorna på ett univerisitetssjukhus akutmottagning upplevde stress och tidsbrist. Välmåendet på arbetsplatsen försämrades vid negativ KASAM och förbättrades vid positiv KASAM.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka om den ”Moderna livsstilen” avspeglar sig på barnen och deras välbefinnande. Likaså har det undersökts om hur pedagogerna på förskolorna bemöter dagens barn och hur de arbetar för barnens välbefinnande. Undersökningen genomfördes med kvalitativa enkätintervjuer med nio verksamma pedagoger som alla har många års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet. Resultatet av pedagogernas svar visade att familjebilden har ändrats under de senaste 10-15 åren och familjerna idag är mer stressade. En möjlig orsak till detta är föräldrarnas känsla av tidsbrist och krav att leva upp till alla förväntningar som ställs i den ”Moderna livsstilen”. Barnen vistas till stor del av sin vakna tid på förskolan i stora barngrupper som innebär många olika kontakter för barnen. Barns välbefinnande kan påverkas av relationen till sina föräldrar, men även av relationen till pedagogerna på förskolan. Barnens hemmiljö och förskolemiljö är också av betydelse. En ogynnsam relation kan äventyra barnens välbefinnande på många sätt.

No description available.

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Det anses vara en självklarhet att omvårdnaden ska bedrivas utifrån evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors användning av evidens i omvårdnaden vilket gör att patienter får vård som hade kunnat undvikas eller till och med får vård som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans användning av evidensbaserad omvårdnad. En litteraturstudie gjordes utifrån 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskällor, användning och attityd. Resultatet visade att tidsbrist är ett hinder för sjuksköterskors användning av forskningsresultat. Avdelningen och organisationens attityd påverkar sjuksköterskors användning av forskningsresultat i omvårdnaden. Sjuksköterskor upplever svårigheter med att omsätta forskningsresultat i verksamheten vilket kan relateras till bristande kunskap och färdighet. Studien visade att sjuksköterskor hämtar kunskap från riktlinjer, utbildningar och kollegor. Utbildningen påverkar forskningsanvändningen hos sjuksköterskor då de med en högre utbildningsnivå använder sig av forskningsresultat i större utsträckning. Organisationen bör lägga resurser på utbildning och satsa på att anställa fler specialistsjuksköterskor. Ytterligare forskning behövs för att ta reda på om sjuksköterskor använder sig av patienters erfarenheter som en del i omvårdnadsbeslut som tas samt studera om samband föreligger mellan tidsbrist och okunskap relaterat till forskningsanvändning.

Background: Research shows that the nurse’s presence has a great significance for the relationship between patient and nurse. By this, the nurse can gain a greater understanding for the patient’s situation and thus have an opportunity to influence the patient’s health processes. Problem: Today’s focus on the technology and lack of time in healthcare can create a stress which can make it more difficult for the nurse to prove presence to the patient. Aim: To describe patients’ experiences of the nurse’s presence in healthcare. Method: A qualitative approach, where Evans descriptive synthesis has been used. Eleven previously published qualitative, caring science, articles has been used in the synthesis. Results: The synthesis revealed two themes. The theme Experiences of presence is described in the two subthemes: Experiences of a good relationship and Experiences of safety and trust. The theme Experiences of lack of presence is described in the two themes: Experiences of poor treatment and Experiences of disinterest. Conclusion: The conclusion of this paper is that nurse’s presence has a great significance for the patient. When the nurse has been present the patient’s needs were shown more clearly, and the patient’s need also could be satisfied. If the nurse instead showed lack of presence the patient felt like not being seen and experienced feelings like anger and frustration. All this at the same time as the patient experienced the nurse as uninterested.

Bakgrund: Stress påverkar människan både psykiskt och fysiskt. Reaktioner som sker i kroppen påverkar hela människans sätt att vara. När sjuksköterskan arbetar under en stress som inte är under kontroll kan hens förmåga till att bilda relation med patienten försämras. Vården utgår då inte från patientens behov, och denne kan då istället uppleva sig inte bli sedd och hörd. Detta kan då leda till ett vårdlidande då vården istället blir mer objektiv och patientens unika behov inte längre står i fokus. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser om hur stress påverkar omvårdnaden och relationen till patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes.  Intervjufrågorna var semistrukturerade och sju sjuksköterskor deltog. Deltagarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 3,5 till 31 år. Materialet analyserades med hjälp av Lundman &amp; Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Följande tre huvudkategorier framkom: Olika sorters stress, Påverkan på omvårdnaden, Stressens inverkan på patientrelationer. Patientrelationen blir ofta bortprioriterad när sjuksköterskan är stressad. Detta ger sjuksköterskan en sämre uppfattning om hur patienten verkligen mår, vilket har betydelse för att kunna ge patientcentrerad vård. Sjuksköterskorna upplever att omvårdnadsåtgärder blir bortprioriterade vid stress. Slutsats: Stress påverkar sjuksköterskans förmåga att bilda relation med patienten, och även hens förmåga till att utföra omvårdnad. Detta kan generera ett lidande för patienten. För att kunna ge en god och patientcentrerad vård bör arbetsbelastningen och därmed stressen för sjuksköterskan reduceras.

Läxor är en vanligt förekommande företeelse i skolan som inte bara berör elever och lärare utan även föräldrar. Under de senaste åren har det pågått en politisk debatt om läxor och meningen med dessa. Syftet med studien var att beskriva och analysera elevers, föräldrars och lärares syn på läxan och dess funktion. Frågeställningarna inför arbetet var följande: Hur bör läxor vara utformade? Vilken mängd läxor anses vara lämplig? När/var skall läxor utföras? Behövs läxhjälp? Undersökningen har skett med hjälp av enkäter som besvarades av elever i årskurs 6 samt deras föräldrar och lärare. Resultatet visade en samstämmig åsikt där läxans funktion anses vara att befästa kunskap kopplad till skolans arbete. Andra faktorer som togs upp är att eleverna får träna att planera och att ta eget ansvar. För att nå detta mål är det viktigt att läxan upplevs meningsfull och har ett tydligt syfte. Fördelarna med hemläxa handlade även om föräldrarnas möjlighet till delaktighet och insyn i sina barns skolarbete. Nackdelarna med hemläxor beskrevs övervägande som att de inskränker elevernas fritid och tar tid från fritidsaktiviteter och socialt umgänge samt att möjligheten att få hjälp med läxan hemma kan se olika ut för eleverna.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan är idag ett omdiskuterat ämne där stress har en stor inverkan på sjuksköterskans yrke och  arbetsmiljön. Sjuksköterskan främsta uppgift är att se till patientens bästa, dock kan detta vara svårt att upprätthålla på grund av alla uppgifter sjuksköterskan har i förhållande till den tid som finns tillhanda. Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar mötet med patienten. En allmän litteraturstudie som baserats på resultat utifrån kvalitativa och kvantitativa artiklar. Avbrott av olika slag, exempelvis kollegor som behöver rådfråga varandra eller material som fattas på avdelningarna, gör att sjuksköterskan ofta blir avbruten i sitt arbete, vilket resulterar i att mycket tid går förlorad till att återfå tappad fokus över aktuell situation, samt hinna slutföra sina arbetsuppgifter innan skiftbyte. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor har även ökat vilket resulterar till ökad stress hos sjuksköterskan. Det i sin tur kan påverka mötet med patienten som kan komma att objektifieras samt att patientsäkerheten hotas till följd av missad vård. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan beror främst på hög arbetsbelastning till följd av bland annat avbrott, personalbrist och överbeläggningar. Sjuksköterskan tvingas då att prioritera arbetsuppgifter före relationen med patienten, vilket gör att relationen till patienten blir lidande. En ökad bemanning samt ett ökat stöd och uppskattning från ledning och arbetsgivare skulle kunna reducera upplevelsen av stress och därmed främja en god arbetsmiljö.

Bakgrund: I Sverige drabbas idag ungefär 20 % av befolkningen av psykisk ohälsa, vilket är en ökning sedan 1990-talet. Symtom på psykisk ohälsa kan vara ångest och nedstämdhet som ökar i styrka eller blir bestående. I tidigare studier som gjorts upplevde sjuksköterskor inom den somatiska vården att de inte hade rätt kompetens att möta psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Metod: Studien baserades på̊ en kvalitativ intervjumetod med sex sjuksköterskor på somatiska vårdavdelningar. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde det svårt att bemöta patienterna och det fanns en svårighet att vårda patienter med psykisk ohälsa, speciellt då de var aggressiva. Både utbildning och erfarenhet spelade en stor roll i sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienten. De upplevde också att tidsbristen och vårdmiljön spelade en roll i hur mötet och vården av patienten blev. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att en lugnare vårdmiljö och mer utbildning om psykisk ohälsa skulle kunna göra skillnad i mötet för både patient och personal.