Skolan utgör en av samhällets största arbetsplatser och är en organisation under ständig förändring. Läroplaner speglar samhällets utveckling och därmed ställs krav på fortlöpande uppdatering av kursplaner och pedagogiska tillvägagångssätt. Trots behov av ständig utveckling är skolan ett av samhällets störst drabbade område gällande nedskärningar. Föreliggande studie avsåg att genom kvalitativ metod och semistrukturerad intervju undersöka gymnasielärares upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur den arbetsrelaterade stressen hanterades. Föreliggande studie visade på tre huvudresultat. Ett resultat visade att lärare hade en upplevd ökad arbetsbelastning där ansvaret och arbetsuppgifterna ökat och där stor tidsbrist rådde gällande planering och uppföljning. Studien visade även att flertalet av lärarna upplevde, eller har upplevt både fysiologiska och psykiska stressreaktioner av olika slag som resultat av arbetsrelaterade stress. Slutligen visade studien att flera utav de deltagande lärarna använde sig av aktiva copingstrategier både i form av problemfokuserad- och känslofokuserad coping för att hantera yrkets arbetsrelaterade stress.

I Europa har den arbetsrelaterade psykiska belastningen ökat och i Sverige är arbetsrelaterad stress en av de vanligaste orsakerna till sjukdom. Att arbeta inom vården kan innebära stor arbetsbörda med stress. Studiens syfte var att undersöka distriktssköterskors reflektioner av arbetsrelaterad stress vid distriktssköterskemottagning på hälsocentral. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Sju distriktssköterskor i två kommuner i Mellansverige deltog. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande temat var Arbetet – en kamp mot tiden som utgår från kategorierna Tidens betydelse, Språkets betydelse och Att få stöd. Det fanns flera faktorer som medförde att distriktssköterskorna kunde uppleva stress. Att få extrabesök på distriktssköterskemottagningen, tidspress att bli klar med arbetet i tid och tidsbrist vid besöken ledde till en oro och frustration. Krav om att vara uppdaterad i rutiner upplevdes svårt på grund av tidsbrist. Distriktssköterskorna var oroliga om patienterna hade förstått samtalen rätt då det fanns svårigheter att kommunicera på grund av att de talade olika språk. Vid tolksamtal reflekterade de över vilka olika kvalitéer det kunde vara på samtalen. Distriktssköterskorna reflekterade över vikten av stöd genom att kommunicera med kollegor när det var tungt på arbetet. Chefen kunde ge stöd genom att vara lyhörd och organisera om arbetet. Studiens slutsats var att distriktssköterskorna upplevde stress vid olika situationer med patienter på distriktssköterskemottagning. De ville ge en god vård till patienterna men upplevde brist på tid som ett hinder och frustration i arbetet vilket kunde leda till en inre stress. / In Europe, work-related mental stress increased, and in Sweden work-related stress is one of the most common causes of illness. Working in health care can mean big workload with stress. The aim of this study was to investigate the primary health care nurses' reflections of work-related stress at office nursing at the community health center. The study had a qualitative approach with descriptive design. Seven primary health care nurses in two municipalities in central Sweden participated. Data collection was achieved through semi-structured interviews which were analyzed using qualitative content analysis. The overarching theme was Work - a race against time, based on the categories of the Future significance, Importance of language and Support. There were several factors that led to the district nurses could experience stress. To get extra office visits, time pressure to complete the work on time and lack of time during the visits led to anxiety and frustration. Requirements to be informed of the routines experienced difficult due to lack of time. Primary health care nurses were concerned about the patients had understood the calls right when there was difficulty communicating because they spoke different languages. At the interpreter calls reflected those of the different qualities it could be at the calls. Primary health care nurses reflected on the importance of support by communicating with colleagues when it was hard at work. The manager could provide support by being responsive and organize the work. The conclusion of the study was that the primary health care nurses felt stress in different situations with patients on office nursing. They wanted to give good care to patients but experienced a lack of time as a constraint and frustration at work which could lead to an internal stress.

Syftet med studien är att kvalitativt undersöka arbetsrelaterad stress bland socionomer. Studien är genomförd som en jämförelse med fokus på likheter och skillnader i upplevelsen av arbetsrelaterad stress mellan socionomer som arbetar med myndighetsutövning respektive socionomer som inte arbetar med myndighetsutövning. I studien har tio yrkesverksamma socionomer i en kommun i Mellansverige deltagit. Studien har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys och resultatet har tolkats med utgångspunkt i de två teorierna krav-kontroll-stödmodellen och KASAM. Resultatet av studien visar att det förekommer både likheter och skillnader mellan grupperna avseende upplevelsen av arbetsrelaterad stress. Studien belyser vad som orsakar arbetsrelaterad stress, vilka följder arbetsrelaterad stress kan få, vad som motverkar arbetsrelaterad stress samt hur stress kan hanteras. Studien visar att en av de stora skillnaderna i upplevelsen av stress i arbetet kan härledas till de lagbefästa krav som återfinns i myndighetsarbete men inte förekommer i de socionomyrken som inte innebär myndighetsutövning. Vi har i studien kunnat konstatera att de faktorer som motverkar stress inte skiljer sig mellan de studerade grupperna och att den viktigaste motståndskraften till arbetsrelaterad stress är stöd från chef och kollegor.

No description available.

Bakgrund: Stress är ständigt närvarande i sjuksköterskans arbete. Detta talas om nästintill dagligen i det svenska samhället. En stressig arbetsmiljö kan leda till en sämre arbetskvalité för sjuksköterskor och därigenom en påverkad vård. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av hur arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Metod: En kvalitativ metod användes där fem sjuksköterskor intervjuades. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att samtliga sjuksköterskor upplevde stress på arbetsplatsen. Erfarenheterna av stress hade både positiv och negativ inverkan på patientsäkerheten. Det framkom att arbetsrelaterad stress påverkade sjuksköterskornas patientnära arbete och samarbetet mellan kollegor. När samarbetet fallerade mellan olika yrkeskategorierna påverkades patientens säkerhet då kommunikationen brast. Beslut som kunde gälla liv och död blev svårare att ta och patientsäkerheten blev därmed hotad när stressen upplevdes övermäktig. Slutsats: Studien visar att mer kunskap och utbildning behövs inom området stress. Inom sjukvården krävs det mer tid för både sjuksköterskor och patienten för att kunna understödja hälsa. Det är nödvändigt att öka personalstyrkan och främja samarbete för att kunna få en patientsäker vård.

No description available.

No description available.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Sjuksköterskeyrket har visat sig vara ett stressfyllt yrke med många olika stressfaktorer såsom hot och våld, bristande kunskap, oregelbundna arbetstider samt den fysiska och psykiska arbetsmiljön. Långvarig stress kan leda till allvarliga konsekvenser, både för sjuksköterskan som individ och även för den vård sjuksköterskan utför, vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Därför är det av största vikt att finna effektiva metoder att hantera stress för sjuksköterskor. Syfte Att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av coping och mindfulness kan hantera arbetsrelaterad stress inom den sjukvård som bedrivs på akutsjukhus samt effekten av dessa. Metod Metoden som valdes för denna studie var litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycINFO. Arton artiklar inkluderades och granskades i studien. Resultat Tre teman framkom efter granskning: coping, mindfulness och socialt stöd. Val av använd metod att hantera stress visade sig vara individuell och effektiviteten av stresshanteringen varierade mellan individer och mellan de olika metoderna. Problemfokuserad coping visade sig vara mer effektiv gentemot stress än emotionsfokuserad coping. Mindfulness i form av mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd visade sig effektivt vid stresshantering, inte bara för individen utan även för arbetsgruppen. Slutsats En god stresshantering hos sjuksköterskan i form av problemfokuserad coping, mindfulnessbaserad stressreduktion och socialt stöd kan med fördel leda till förbättrad fysisk och psykisk hälsa hos sjuksköterskan samt främja omvårdnadsarbetet.

No description available.