Bakgrund: Arbetsrelaterad stress drabbar främst personer med ett yrke där kontakt med andra människor är i fokus som personal inom vård och omsorg. Kraven på hälso- och sjukvårdspersonal har ökat vilket har bidragit till upplevelser av höga krav och stress på arbetet. Sjuksköterskans ansvarsområden innefattar att främja individens hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Det ingår även att bemöta individen och dess närstående på ett tryggt och respektfullt sätt utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Arbetsrelaterad stress kan enligt forskning inte bara påverka sjuksköterskors hälsa utan även ha en inverkan på omvårdnaden av patienten. Syfte: Syftet var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva hur omvårdnadsarbetet påverkas av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen utfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom det att omvårdnadsarbetet påverkades av den arbetsrelaterade stress som berodde på tidsbrist. Resultatet visar att arbetsrelaterad stress påverkade omvårdnadsarbetet genom att sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde kommunicera med patienter och dess närstående. Även omvårdnadshandlingar blev försenade eller uteblivna. Omvårdnadsarbetet påverkades även genom att patientens säkerhet hotades. Stress medförde begränsningar i sjuksköterskornas arbete då de inte kunde utföra den vård som de ansåg vara adekvat. Slutsats: Resultatet visar att den omvårdnad som sjuksköterskorna ansåg var adekvat blev påverkad av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna beskrev att de inte kunde leva upp till de förväntningar som ställs på dem i deras yrkesroll. Genom en ökad förståelse av hur omvårdnadsarbetet påverkas kan det bidra till en god utveckling inom vårdorganisationen, vilket i sin tur kan gynna patientens omvårdnad.

Sammanfattning  Bakgrund: Att arbeta på en akutmottagning kan vara mycket krävande. Med en ökande personalbrist och arbetsbelastning är det många sjuksköterskor som valt att säga upp sig. Arbetsbelastningen grundar sig till del i stress. Arbetsrelaterad stress påverkar inte bara sjuksköterskan utan även patienten. Arbetstillfredsställelse är känslan av glädje eller nöje som kommer från arbetet.  Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelsen för sjuksköterskor som arbetar på en akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvantitativ ansats där 12 stycken vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserade.  Resultat: Studien resulterade i arbetsrelaterade faktorer och personliga faktorer för arbetsrelaterad stress och arbetstillfredsställelse. De arbetsrelaterads faktorerna för arbetsrelaterad stress var: hög arbetsbelastning, konflikter i arbetsgruppen och otillräcklig återhämtning mellan arbetspass. För arbetstillfredsställelse: mindre skiftarbete, längden på arbetspass, relation mellan kollegor och chef och hjälpa människor. De personliga faktorerna för arbetsrelaterad stress var: kön, erfarenhet och utbildningsnivå och för arbetstillfredsställelsen: ålder, kön, erfarenhet och utbildningsnivå. Slutsats: Faktorerna som kartlades kan användas till förbättringsarbeten för sjuksköterskors hälsa och då kunna öka arbetstillfredsställelsen samt minska den arbetsrelaterade stressen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan uppkomma när det blir obalans mellan arbetskrav och människans känsla av kontroll att hantera sin arbetssituation. Arbetsrelaterad stress kan ha orsakat att psykisk ohälsa ökat både nationellt och internationellt. Sjuksköterskan har ett stort och viktigt ansvar över patienternas omvårdnad och beskrivs som “spindeln i nätet”. Vid arbetsrelaterad stress försämras sjuksköterskans simultanförmåga på arbetet, vilket kan leda till att kliniska fel begås och patientsäkerheten äventyras. Lazarus och Folkmans teori om coping är passande till området då den kan användas som ett verktyg för att bland annat hantera arbetsrelaterad stress. Syfte: Att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget av sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Databassökningarna utfördes i Medline via PubMed där totalt 10 artiklar har inkluderats, varav 6 artiklar med kvantitativ ansats och 4 artiklar med kvalitativ ansats. Huvudresultat: Hög arbetsbelastning, höga krav, bristande relationer och samarbeten inom olika professioner samt arbetsgivarens bristande stöd till personalen var några faktorer som bidrog till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen utmanar och påverkar sjuksköterskor. Det är fördelaktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om ämnet för att eventuellt kunna minska stressens konsekvenser och för att inte äventyra patientsäkerheten som följd av detta. Det är även viktigt för chefer och arbetsgivare att få inblick i sjuksköterskors stressorer på arbetet för att förebygga och minska stress, som i slutändan kan främja sjuksköterskors hälsa och därmed hela samhället i stort.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom sjuksköterskans arbete. Vårdkvalitén riskerar att försämras när sjuksköterskan upplever stress i sitt arbete. Sjuksköterskans kärnkompetenser innebär bland annat att sjuksköterskan ska ge god omvårdnad samt mäta och följa upp vårdkvalitén. Den teoretiska referensramen som speglar litteraturstudien är det vårdvetenskapliga begreppet vårdande möten utifrån Dahlberg och Segesten (2010). Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskors arbetsrelaterade stress påverkar patientsäkerheten inom slutenvård. Metod: Litteraturstudien baserades på tio artiklar, kvalitativa, kvantitativa och mixad metod. Databaserna Cinahl och Pubmed användes för att söka artiklar. Kvalitetsgranskning av artiklar utfördes med Carlsson och Eimans kvalitetsgranskningsmall. En integrerad analys användes i dataanalysen enligt Kristenssons metod. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem kategorier: ”konsekvenser av tidsbrist”, ”konsekvenser av arbetsbelastning”, ”konsekvenser av sjuksköterskans stressupplevelse”, ”bristande kommunikation” och ”misstag inom omvårdnad och kliniskt arbete”. Slutsats: Sjuksköterskor inom slutenvården upplever arbetsrelaterad stress på grund av olika orsaker. Arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten. Hög arbetsbelastning ligger till grund för sjuksköterskan tidsbrist. Konsekvenser av hög arbetsbelastning och tidsbrist kan vara vårdskador. Mötet mellan sjuksköterska och patient uteblir vilket försämrar vårdkvalitén för patienterna. Författarna anser att orsakerna till sjuksköterskors arbetsrelaterade stress ska uppmärksammas för att främja patientsäkerhet inom sjuksköterskans arbete.

Nyutexaminerade sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar i sitt nya yrke. Att utsättas för arbetsrelaterad stress den första tiden inom yrket ledde till att många sjuksköterskor valde att lämna vårdyrket. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja hälsa likväl patientens säkerhet. Att gå från student till legitimerad sjuksköterska kan upplevas påfrestande samt stressande. Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av det första året efter yrkesexamen med fokus på arbetsrelaterad stress. Metoden som användes var en litteraturöversikt. 10 artiklar valdes ut där både kvantitativa och kvalitativa artiklar analyserades samt sammanställdes. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: Övergången till den nya rollen som sjuksköterska, arbetsbelastning, upplevelsen av stress samt arbetskultur. Resultatet betonar olika faktorer som kan orsaka arbetsrelaterad stress för en nyutexaminerad sjuksköterska. Resultatet framhäver en känsla av otillräcklighet samt kunskapsbrist relaterat till den nya professionen. Även en bristfällig handledning för nyutexaminerade sjuksköterskor var en faktor till arbetsrelaterad stress. Diskussionen reflekterar både positiva samt negativa händelser som nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde. Diskussionen belyser även bland annat svårigheter med ofullständig kunskap, tidsbrist, bristande stöd samt patientsäkerhet. För att nyutexaminerade sjuksköterskor ska få så bra start som möjligt i deras nya profession är det av stor vikt att tillgodose behovet av ett gott stöd.

Bakgrund: På akutmottagningar råder en hög patientomsättning samt en snabb arbetstakt, vilket påverkar arbetssituationen för sjuksköterskorna. Sjuksköterskor på akutmottagningar drabbas i högre grad av utmattning jämfört med sjuksköterskor på andra vårdavdelningar och mottagningar, vilket är på grund av den höga arbetsbelastningen. Den höga arbetsbelastningen påverkar patientsäkerheten, omvårdnaden och sjuksköterskans välmående.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar.  Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats, vilka har analyserats utifrån Fribergs (2017) analysmetod. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskningen av de inkluderade artiklarna genomfördes utifrån Carlsson och Eimans granskningsmallar.  Resultat: Resultatet redovisas i tre teman; förekommande stressfaktorer, konsekvenser för sjuksköterskan och patientsäkerhet samt olika strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Underbemanning, kommunikationsbrist och bristfälligt samarbete framkom som förekommande stressfaktorer bland sjuksköterskor på akutmottagningar. Tidsbrist resulterade i försämrad omvårdnad i och med att sjuksköterskorna inte hann med att utföra omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskorna påverkades även fysiskt och psykiskt av den arbetsrelaterade stressen. På så sätt var stöd från organisationen och samarbete av stor betydelse för hanteringen av arbetsrelaterad stress.  Slutsats: Den främsta stressfaktorn var hög arbetsbelastning, vilket resulterade i försämrad vårdkvalitet samt ohälsa hos sjuksköterskan. Stöd från organisationen var den främsta strategin för att hantera arbetsrelaterad stress. Litteraturöversiktens resultat kan ge kunskap om hur arbetsrelaterad stress på akutmottagningar kan minskas, detta genom strategier för stresshantering samt stressymtom som sjuksköterskan kan vara uppmärksam på.

Bakgrund: Stress påverkar alla människor mer eller mindre någon gång under livet. Vanligtvis är det en funktion som hjälper oss att prestera under en kortare tid, men långvariga stresspåslag kan vara skadliga. Sjuksköterskeprofessionen är ofta präglat av ett högt arbetstempo med höga krav och lite utrymme för misstag.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie om inkluderade tio vetenskapliga artiklar i både kvantitativ och kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram genom en systematisk sökstrategi från databaserna PubMed och CINAHL. Sedan genomfördes en integrerad analys som sammanställdes i ett resultat. Resultat: Studien visade att arbetsrelaterad stress orsakas av sjuksköterskors arbetsförhållanden och arbetsplatsernas organisation. Den arbetsrelaterade stressen kunde orsaka ohälsa hos sjuksköterskorna både på jobbet och privat som kunde leda till en uppsägning.  Slutsats: Sjuksköterskors ohälsa gällande arbetsrelaterad stress är ett multifaktoriellt problem globalt som bör förebyggas och åtgärdas, för att skapa attraktiva arbetsplatser med erfarna och motiverade sjuksköterskor.

Introduktion/Bakgrund: Idag är det allmänt känt att sjuksköterskan kan uppleva långvarig stress i sitt arbete på grund av olika anledningar.  I och med att sjuksköterskan har en central roll inom hälso- och sjukvården kan de uppleva en ökad arbetsrelaterad stress. Upplevelsen av långvarig arbetsrelaterad stress kan vara skadlig för sjuksköterskans hälsan och påverka patientsäkerheten. Patientsäkerhet definieras i patientsäkerhetslagen och står för att skydda patienter mot vårdskador. För att förhindra vårdskador hos patienten är sjuksköterskan skyldig att upprätthålla kraven på god vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av orsaker till arbetsrelaterad stress och dess konsekvenser för omvårdnad. Metod:Litteraturstudien  utgår  från  Polit  och  Beck  (2021)  nio  steg.  Databasen CINAHL och PsycInfo användes för sökningen av artiklarna. Studiens design baseras på en litteraturstudie där elva kvantitativa artiklar användes. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Beck (2021) granskningsmall “Guide to an Overall Critique of a Quantitative  Research  Report”och " Guide to  a  Focused  Critical  Appraisal  of  Evidence Quality in Qualitative Research Report" Resultat: Det framkom olika faktorer inom arbetsmiljön kunde orsaka arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan i arbetet. Dessa faktorer var bland annat arbetsbelastning, tidspress, teamarbete, kommunikation, organisation och arbetsledning. Konsekvensen av arbetsrelaterad stress kunde öka risken för kvaliteten på omvårdnaden. En försämrad kvalitet för omvårdnad riskerade även patientsäkerheten.  Sjuksköterskor med långvarig arbetsrelaterad stress upplevde olika dimensioner av utbrändhet. Utbrändhet påverkade känslomässig avskildhet gentemot patienter. Slutsats: Faktorer i arbetsmiljön hade en påverkan på stressen som sjuksköterskor upplevde. Arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplevde var förknippad med en försämrad kvalitet på omvårdnaden, vilket ökade risken för minskad patientsäkerhet.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sjuksköterskeyrket kan bestå utav mycket stress i arbetet vilket medför en stor psykisk och fysisk ansträngning. När den arbetsrelaterade stressen inträffar hos sjuksköterskorna kan det leda till svårigheter att uppfylla en god omvårdnad av patienterna. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen och hur den påverkar omvårdnaden av patienter. Metod: En empirisk studie genom kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna hölls semistrukturerade och sex sjuksköterskor från sex olika sjukhus i södra Sverige deltog. En kvalitativ innehållsanalys gjordes med Lundmans och Hällgren-Graneheims analysmetod.  Resultat: Utifrån materialet blev tre kategorier framträdande, vilket var följande: Sjuksköterskans hälsotillstånd i arbetet, Hur klimatet erfars på arbetsplatsen och Delar av patientens vård uteblir. I kategorierna skapades i sin tur tre underkategorier vardera.  Slutsats: Det påvisar att den arbetsrelaterade stressen har en avgörande roll för sjuksköterskors hälsa som varefter påverkar resultatet på omvårdnaden av patienter negativt. För att detta inte ska inträffa i vården krävs insatser som motverkar att sjuksköterskorna ska bli påverkade av den arbetsrelaterade stressen.

Introduktion: Arbetsrelaterad stress har visats ge negativa konsekvenser i form av både fysisk och psykisk ohälsa för sjuksköterskor som i sin tur påverkar omvårdnaden och patientsäkerheten negativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa sjuksköterskors copingstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2021) nio steg. En deduktiv ansats har använts med Lazarus och Folkmans (1984) teoretiska ramverk om stress och copingstrategier. Databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo användes och resulterade i 12 artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med Polit och Becks (2021) kvalitetsgranskningsmallar. Databearbetningen och analysen utfördes i relation till det teoretiska ramverket.   Resultat: Sjuksköterskor som upplever arbetsrelaterad stress använder sig av varierande copingstrategier inom sitt arbete. Utifrån det teoretiska ramverket var problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping två huvudkategorier av copingstrategier, där emotionsfokuserad coping kunde delas in i underteman kognitiva- och beteendemässiga strategier, socialt stöd, distraktion och negativt undvikande.  Slutsats: Problemfokuserad coping var den mest använda och effektiva copingstrategin i hanteringen av arbetsrelaterad stress. Emotionsfokuserad coping var inte lika förekommande men där vissa dimensioner av emotionsfokuserad coping som socialt stöd visades vara den mest använda och effektiva emotionsfokuserade copingstrategin för att reducera arbetsrelaterad stress. Negativt undvikande var minst effektiv och användes minst.