Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan hindra att god vård kan ges till patienter. För att förebygga arbetsrelaterad stress behöver sjuksköterskor strategier och metoder som reglerar de negativa effekterna som stress medför.   Syfte: Syftet med studien är att belysa allmänsjuksköterskans hantering av arbetsrelaterad stress inom somatisk vård. Metod: Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg (2012). Arbetet är baserat på 12 vetenskapliga artiklar som har kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet är grundat i tre teman: Reducera stress genom problemlösning, Reducera stress genom att minska den emotionella effekten, samt Reducera stress genom stöd från kollegor och familj. Slutsats: Den copingstrategi som används bestäms av sjuksköterskan och situationen. Då alla sjuksköterskor och situationer är annorlunda fungerar inte en universell copingstrategi och måste anpassas till varje sjuksköterska. För att reducera stress kan sjuksköterskan reflektera över situationen och hitta en lösning. Sjukhusledningen kan även lägga in resurser för sjuksköterskor som kan hjälpa dem att hantera arbetsrelaterad stress.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande i sjuksköterskearbetet. Det kan vara extra påtagligt för nyutexaminerade sjuksköterskor. Den stressen kan komma att påverka omvårdnaden till patienten. Det saknas studier om hur arbetsrelaterad stress påverkar svenska nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad till patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av om och hur arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats som analyserades utefter Graneheim och Lundmans beskrivning av hur en innehållsanalys kan gå till. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier om hur sjuksköterskorna upplever att arbetsrelaterad stress påverkar omvårdnaden. ”Kommunikationen brister”, ”Närvaron brister” och ”Omvårdnaden uteblir eller fördröjs”. I dessa kategorier framkommer det hur omvården påverkas av stress och hur det kan påverka patienten. Kommunikationen fallerar i mötet med patienten och i vårdteamet. Sjuksköterskorna upplever att de inte är fysiskt och mentalt närvarande med patienten när de upplever stress. Omvårdnaden påverkas av stress genom att den kanske glöms bort eller blir bortprioriterad. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar nyutexaminerade sjuksköterskors omvårdnad. Sjuksköterskorna brister i sjuksköterskans kärnkompetenser. Vidare forskning i ämnet kan vara relevant utifrån ett patientperspektiv.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett vanligt förekommande problem som kan komma att påverka den patientnära vården. Sjuksköterskan har ett stort ansvar gällande patienterna, och en ökad arbetsbelastning äventyrar därmed patientsäkerheten och kan leda till förödande konsekvenser för patienterna. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka den patientnära vården.     Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och utgick från elva kvalitativa artiklar. Artiklarna samlades in under våren 2020 via databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell för allmänna litteraturöversikter. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som tydligt poängterade hur den patientnära vården påverkades: Bristande teamarbete, Otillräcklig närvaro, Bristande vårdkvalité. Slutsats: Det råder inga tvivel om att patienterna påverkas negativt av den arbetsrelaterade stressen. Konsekvenserna resulterade i att patientvården ofta uteblev och att patienternas säkerhet äventyrades. Studiens fynd visade att arbetsrelaterad stress medförde ett lidande hos patienter och sjuksköterskor. Det är viktigt att problemet belyses för att båda parternas hälsa ska upprätthållas och således resultera i en patientsäker vård.

Bakgrund: Stress som pågår under en längre period utan tillräckligt med återhämtning vid till exempel arbete kan ge en negativ inverkan på individens fysiologiska och psykologiska hälsa. Sjuksköterskans profession är omvårdnad som innefattar att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande hos patienten. Inom slutenvård kan en kombination av personalbrist, hög arbetsbelastning och brist på vårdplatser medföra konsekvenser för patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom slutenvård. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på elva vetenskapliga artiklar som har analyserats till två huvudteman. Datainsamlingen skedde i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman som är negativa konsekvenser av arbetsrelaterad stress och positiva konsekvenser av arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskorna upplevde känslomässiga och kroppsliga konsekvenser samt påverkan på privatlivet. De upplevde positiva konsekvenser som gjorde att de arbetade mer kreativt och kunde hitta möjligheter att hantera stress. Diskussion: De tre huvudfynd i denna litteraturstudie är sjuksköterskornas kropp och själ, patientsäkerheten och professionen betydelse som diskuteras utifrån omvårdnadsteorin KASAM.

Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar utsätts för höga nivåer av arbetsrelaterad stress. Stress kan orsaka negativa konsekvenser i form av fysiska och psykiska besvär. Syftet var att kartlägga faktorer som orsakade arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar samt stressens konsekvenser för sjuksköterskors hälsa och patienters omvårdnad. Studien var en allmän litteraturstudie. Datainsamlingen utfördes via databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO där 10 vetenskapliga artiklar valdes ut då dess innehåll besvarade studiens syfte. Resultatartiklarna analyserades genom ett induktivt förhållningssätt. I studiens resultat framkom att faktorer som orsakade arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor på akutmottagningar kunde bero på organisatoriska och patientrelaterade faktorer. Konsekvenserna av stressen var i form av psykiska, fysiska och omvårdnadsmässiga. Studien resultat bekräftar vikten av att upptäcka symtom av stress i ett tidigt skede då långvarig stress kan leda till större konsekvenser för hälsan. Det är betydelsefullt med regelbunden handledning och uppföljning av sjuksköterskors välmående på arbetsplatsen och utbildning kring stresshantering för att motverka detta.

The aim of this study was to investigate differences in the experience of work related stress, consequences of said stress and how the stress is coped with amongst social workers with the basis on age and education. This study has been accomplished through an online survey with a range of 50 questions sent to social workers with administrative work tasks throughout all of Sweden. These questions were split into three categories which were “work structure”, “health” and “leisure time”. The data was analyzed via so called Independent-Samples T-test through a computer to conduct the numbers. The data was later interpreted through a combination of Siegrist’s Effort-Reward-Imbalance model which was formed to understand work related stress in an organisation and different styles of coping coined by Hedrenius & Johansson. The study’s most significant results was an identified difference between younger and older social workers regarding estimated satisfaction with their general health. The older social workers estimated a lower satisfaction with their own general health than the younger social workers. We could also identify a significant difference in estimated work satisfaction between social workers with an education in social work and social workers with a different education background, perhaps more similar with treatment education. The social workers with a different education than social work estimated a higher level of work satisfaction than the social workers with a background of education in social work.

Arbetsrelaterad stress kan utvecklas av arbetsbelastningar som sjuksköterskor erfar. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterad stress kan leda till att långtidssjukskrivningar ökar. Att komma ut i arbetslivet som nyutexaminerad sjuksköterska kan vara överväldigande, påfrestande och stressande. Den nya professionen är kunskapskrävande, medför stort ansvar och hög arbetsbelastning. En stor del av arbetsverksamma nyutexaminerade sjuksköterskor övervägde att säga upp sig från arbetet. Uppsatsens syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. En litteraturöversikt med integrerad analys genomfördes vilket resulterade i ett urval av nio vetenskapliga artiklar. Efter analys och sammanfattningar bildades huvud- och subkategorier. Den första huvudkategorin var ny roll med subkategorier övergångsfasen, ansvars och skyldighet och emotionell upplevelse. Den andra huvudkategorin var arbetsplatsens betydelse med handledning, arbetsteamet och arbetsbelastning som subkategorier. Resultatet redogör olika stressorer och faktorer som är bidragande till upplevd arbetsrelaterad stress hos nyutexaminerade sjuksköterskor. Resultatet betonar att det fanns brister och otillräcklighet gällande handledning för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Vikten av en god handledning under övergången från student till arbetsverksam sjuksköterska var en avgörande faktor till upplevd arbetsrelaterad stress. Diskussionen belyser problematiken vid ett dåligt samarbete och bristande stöd för nyutexaminerade sjuksköterskor. Genom studiens resultat kan en hållbar utveckling gynnas och därmed bidra till en välfungerande och arbetsverksam sjuksköterska.

Introduktion/ bakgrund: Utmattning tidigt i karriären hos nyutbildade sjuksköterskor kan innebära att de väljer att lämna sin arbetsplats och yrket helt. Utmattning kan även medföra ett flertal följdsjukdomar. Både patientsäkerheten och omvårdnadskvaliteten kan bli negativt påverkad när sjuksköterskor drabbas av utmattning. Syfte: Att sammanställa och kritiskt granska hur internationella forskningsresultat beskriver vad som kan leda till utmattning hos nyutexaminerade sjuksköterskor under de tre första yrkesverksamma åren. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2017) nio steg. Använda databaser var CINAHL och PubMed. Resultatet i litteraturstudien baserades på 14 kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet består av två kategorier med tillhörande subkategorier; negativa faktorer på arbetsplatsen och i arbetsmiljön med tillhörande subkategorier stress och underbemanning, otillfredsställelse på arbetsplatsen, en dålig psykosocial arbetsmiljö och avsaknad av stöd från kollegor, chefer och ledning. Sedan: personliga egenskaper hos sjuksköterskan med tillhörande subkategorier: dåligt självförtroende och självkänsla, att vara kvinna, brist på erfarenhet och mobiltelefonberoende. Slutsats: Utmattning hos nyutbildade sjuksköterskor kunde bero på brister på arbetsplatsen och i den psykosociala arbetsmiljön, ett dåligt självförtroende och eller en låg självkänsla, kön, att de saknar erfarenhet och att de har ett mobiltelefonberoende.

Arbetsrelaterad stress är ett vanligt förekommande fenomen inom vård- och omsorgsyrket. Stressen uppkommer allt för ofta när det inte finns en rimlig balans mellan arbete och återhämtning. Långvarig stress kan leda till både fysiska och psykiska besvär. Ohälsosamma scheman och ”tidspress” i hemtjänsten är två riskfaktorer som på sikt kan leda till arbetsrelaterad stress. I denna litteraturstudie har vi granskat vad det är som orsakar denna höga stressrelaterade sjukfrånvaro som finns hos personal inom vården. Syftet är genom denna litteraturstudie, belysa de verktyg som finns för att förhindra utbrändhet inom hemtjänsten. Metoden vi har använt oss av är en litteraturstudie. Analysen resulterade i tre kategorier: Hälsosamma scheman, ansträngnings- och belöningsmodellen och socialt stöd med fyra subkategorier som vi fokuserat på, som hjälpt oss i denna studie för att komma till bukt med vad för hjälpmedel som saknas på en arbetsplats. Att arbeta utifrån hälsosamma scheman har enligt forskning påvisat positiva effekter på personalens hälsa, att man får större chans till återhämtning. Forskningen har även påvisat positiva effekter på personalens arbete genom att tillämpa ansträngning- och belöningsmodellen, då det upplevs att man får belöning för de hårda jobb man utför. Att få socialt stöd har enligt forskning visat att man löper mindre risk för utbrändhet, då man mår bra av att få positiv feedback i det man gör på arbetet. Då hittar man ett inre driv att fortsätta sitt arbete. Det finns således stöd i forskningen som kan påvisas positivt för arbetsmiljön som ledningen behöver ha kunskap kring, för att motverka den arbetsrelaterade stressen som leder till sjukskrivning. Eftersom arbetsmiljön sällan undersöks och utvärderas, saknas det kunskap på hur utbrändhet kan motverkas. Denna uppsats är därför viktig, inte minst för att ledare inom äldreomsorgen ofta saknar förutsättningar att själva kunna utvärdera detta.

Trots att Sverige har lagar och föreskrifter för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, så ökar den arbetsrelaterade stressen hos Sveriges befolkning. Tidigare forskning kring arbetsrelaterad stress har primärt fokuserat på krav, kontroll och stöd i arbetet, då dessa aspekter visat sig vara användbara inom forskning för att mäta den arbetsrelaterade stressen. Dock har forskning kring detta främst fokuserat på den fysiska arbetsplatsen och inte på distansarbete. Då Covid-19 spreds världen över var en strategi att fördela mer arbete på distans. Då det finns ett visst kunskapsglapp syftade denna studie till att undersöka om det fanns skillnader mellan distansarbetare och icke-distansarbetare gällande aspekterna krav, kontroll och stöd i arbetet. Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata från EWCS-15 användes. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan distansarbetare och icke-distansarbetare, där de som arbetar på distans upplever högre kontroll i arbetet. Dock kan liknande slutsatser inte dras kring aspekterna krav och stöd vilket implicerar att mer forskning kring detta behövs.