Bakgrund: Patienters sjukdomsförlopp inneliggandes på sjukhus är ofta inte statiska utan dynamiska med oförutsedda händelser såsom plötslig medvetslöshet, hjärtstopp eller akuta andningsproblem. Oförutsedda händelser ställer höga krav på sjuksköterskors handlingsberedskap som kan påverkas negativt av en hög nivå arbetsrelaterad stress. Just att händelser sker oförutsett kräver att beredskapen för händelser alltid måste finnas där vilket kan vara en svår utmaning för sjuksköterskor att möta. Syfte:Syftet med studien var att studera sjuksköterskors känslomässiga erfarenheter samt hantering av oförutsedda händelser. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Åtta sjuksköterskor intervjuades i deras hemmiljö digitalt via Skype enligt Critical Incident Technique. Intervjuernas längd var 15–26 minuter långa och ägde rum i december 2020. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Överväldigande känslomässiga intryck kunde göra att sjuksköterskor blev passiva eller i behov av stöd vilket ledde till att hanteringen uteblev. Sjuksköterskor hanterade ofta oförutsedda händelser med en hög nivå arbetsrelaterad stress. En god relation till läkare och ett välfungerande teamarbete gav sjuksköterskor självförtroende i hanteringen av oförutsedda händelser. Slutsats:Oerfarna sjuksköterskor ska inte vara omvårdnadsansvariga utan aktivt stöd från erfaren/specialistutbildad sjuksköterska alternativt läkare vid tidpunkt för en oförutsedd händelse. Eftersom en oerfaren sjuksköterska inte har den handlingsberedskap som krävs vilket kan drabba patientsäkerheten. Det är även av stor vikt att kontinuerligt arbeta på relationen mellan sjuksköterskor och läkare och att ha bra rutiner för kommunikation vid tidpunkt för oförutsedda händelser. Arbetsgivare behöver ta större ansvar att utöva evidensbaserade åtgärder för att höja sjuksköterskors handlingsberedskap vid oförutsedda händelser och således förbättra sjuksköterskors psykosociala hälsa.

No description available.

Bakgrund: Brist på resurser, långa arbetspass samt övertid skapar stressade situationer för sjuksköterskan. Arbetsrelaterad stress kan resultera i felaktiga beslut, bristfällig koncentration samt risk för patientens säkerhet. Copingstrategier har visats vara effektivt för sjuksköterskans stresshantering. Genom det salutogena perspektivet kan vi förstå personliga styrkor, generella motståndsresurser (GMR), vilka möjliggör framgångsrik hantering av stressorer.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans egna resurser samt copingstrategier för hantering av arbetsrelaterad stress inom somatisk sjukvård.   Metod: Vi genomförde en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar.   Resultat: I resultatet beskrevs tre kategorier: Att skapa kontroll innefattade hur sjuksköterskor arbetar med planering, prioritering och problemlösning. Att skapa kontroll handlade även om sjuksköterskans hantering av egna känslor, handlingar och tankar. Att söka stöd handlade om hur sjuksköterskan sökte stöd från kollegor, vänner eller högre makter. Personliga egenskaper hos sjuksköterskan innefattade sjuksköterskans egna resurser i form av styrkor och förmågor.   Slutsats: Genom copingstrategier kunde sjuksköterskor påverka GMR positivt och styrka känsla av sammanhang (KASAM). De copingstrategier sjuksköterskor använde mest var planerad problemlösning, söka stöd från andra och självkontroll. Att styrka KASAM genom effektiva copingstrategier kan underlätta sjuksköterskors stresshantering och i förlängningen öka förmågan att utföra ett gott arbete med högre patientsäkerhet.

Föreliggande studie syftade till att besvara hur korttidsanställda banktjänstemän upplevde stress i arbetet på grund av deras yrkesroller och arbetssituationer, samt undersöka hur och varför dessa banktjänstemän hanterade den arbetsrelaterade stressen. För att undersöka detta utgick studien från en kvalitativ ansats där telefonintervjuer genomfördes med fyra heltidsanställda banktjänstemän som hade korttidsanställningar. Semistrukturerade intervjufrågor tillämpades under intervjuerna. Studien utgick från fyra teorier; Goffmans teori om det dramaturgiska perspektivet, Blochs teori om flyt och stress i arbetslivet, Karasek och Theorells teori om krav-kontroll-socialt stöd samt ERI-modellen av Siegrist. Resultatet visade att de bankanställda upplevde stress i arbetslivet och att detta kunde härstamma från ett antal faktorer. Däribland fann studien att en obalans existerade mellan de arbetskrav som ställdes på de bankanställda relativt deras möjligheter att kunna påverka arbetsprocesserna. Detta i kombination med bristande möjligheter för de bankanställda att få direkt stöd och hjälp från kollegor ledde till känslor av frustration och ängslighet, vilket ökade stressemotionerna. Att erhålla beröm var ett uppskattat inslag i arbetet men upplevdes vara en otillräcklig kompensation givet deras arbetsinsatser. Det faktum att de inte fick tryggare anställningsformer bidrog till känslor av oro och prestationsångest eftersom de ständigt såg behov av att behöva bevisa sig för organisationen. Slutligen upplevde de bankanställda stressemotioner eftersom de ständigt behövde tänka för gällande deras uppförande på arbetsplatsen så att de skulle kunna leva upp till den strikta och professionella yrkesrollen. För att mitigera stressemotionerna som uppkom i arbetslivet brukade de bankanställda prata ut till kollegor, vänner och familjemedlemmar vilket gav de möjlighet till att ventilera. Dessutom umgicks de bankanställda under mer avslappnade former, såsom afterwork, för att hantera stressen och ge sig själva möjlighet till att slappna av och återhämta sig. En potentiell förklaring till varför de bankanställda valde att arbeta under stressiga arbetsförhållanden var att de önskade skapa förutsättningar för en trygg framtida karriär.

Bakgrund: En legitimerad sjuksköterska har ett specifikt ansvar och kompetensområde kring omvårdnad. Kvalitén av omvårdnaden kan påverkas av arbetsrelaterad stress och därmed är det av vikt att belysa sjuksköterskors upplevelser av detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress samt att beskriva upplevda konsekvenser. Metod: En litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ studiedesign. Analysen skedde utifrån studiernas innehåll och var induktivt. Resultat: Resultatet visade 2 huvudteman och 7 subteman. Första huvudtemat, Stressande faktorer för sjuksköterskorna, belyste sjuksköterskornas höga arbetsbelastning i samband med för lite bemanning och en brist på tid att utföra alla omvårdnadsuppgifter. Vad som förvärrade arbetssituationen var otillräckligt stöd av chef och medarbetare i arbetsmiljön. Det andra huvudtemat, konsekvenser av sjuksköterskornas stress, framförde hur den arbetsrelaterade stressen påverkade sjuksköterskornas fysiska och psykiska hälsa, dess påverkan på patientsäkerheten och vilka copingstrategier sjuksköterskorna använde sig av för att hantera den stressfyllda situationen.  Konklusion: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress berodde på olika faktorer i vårdmiljön. Det påverkade både patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden. Även sjuksköterskornas hälsa påverkades negativt och för att hantera den arbetsrelaterade stressen användes copingstrategier. / Background: A registered nurse has a specific responsibility and area of competence in nursing. Quality of nursing can be affected by occupational stress and hence it is of importance to illustrate nurses’ experiences of it. Aim: The purpose of the literature study was to describe how nurses experience and handle work-related stress and to describe perceived consequences. Method: A literature review with 12 scientific articles with qualitative study design. The analysis was based on the studies´ content and was inductive. Result: The results showed 2 main themes and 7 sub-themes. The first main theme, Stressful factors for the nurses, highlighted the nurses’ high workload in connection to too little staffing and a lack of time to perform all the nursing tasks. What worsened the work situation was insufficient support from the manager and employees in the work environment. The second main theme, consequences of nurses´ stress, presented how work-related stress affected the nurses´ physical and mental health, its impact on patient safety and what coping strategies the nurses used to deal with the stressful situation. Conclusion: Nurses' experience of occupational stress depended on various factors in the care environment. It affected both patient safety and the quality of care. The nurse's health was also negatively affected and coping strategies were used to manage the work-related stress.

Bakgrund: Sjuksköterskor har sex kärnkompetenser att förhålla sig till, en av dessa är Säker vård, vilket innebär att de ska arbeta för en hög patientsäkerhet och en god vårdkvalité för patienterna. Grundläggande förutsättningar för detta är att det ska finnas tillräckliga resurser för sjuksköterskor att kunna sköta arbetsuppgifter på ett korrekt och säkert sätt. Det råder idag brist på sjuksköterskor inom slutenvården och på senare tid har sjuksköterskor som sjukskrivit sig på grund av arbetsrelaterad stress och hög arbetsbelastning fördubblats. Kraven på sjuksköterskor och vårdtyngden ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre, samt på grund av den ständigt teknologiska utvecklingen och en mer ekonomiskt pressad situation. Detta i sin tur kan ha en negativ följd för patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientsäkerhetens påverkan av arbetsrelaterad stress inom slutenvården. Metod: Integrativ litteraturöversikt med deduktiv ansats baserad på tio kvalitativa och kvantitativa artiklar. Analysen har utförts med inspiration av Friberg (2017) som beskriver analysprocessen för en integrativ analys. Samtliga artiklar är sökta i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman: en god säkerhetskultur, patienten som medskapare, engagerad ledning och tydlig styrning samt adekvat kunskap och kompetens. Slutsats: Sjuksköterskor har kärnkompetensen Säker vård att förhålla sig till för att säkerställa en god omvårdnad och en hög patientsäkerhet. Detta kräver dock att sjuksköterskor har tillräckliga resurser i form av tid, bemanning, samt kunskap och kompetens. Då behov inte möter tillgångar skapar detta en arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor som leder till ett försämrat omvårdnadsresultat och brister i patientsäkerheten.

Att börja arbeta som nyutbildad sjuksköterska innebär stora omställningar. Det sker ett rollskifte från att vara student till att inta rollen som legitimerad sjuksköterska. Detta medför ett ansvar som kan vara överväldigande för nyutbildade sjuksköterskor samt bidra till stress. Syftet med studien var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelse av stressfaktorer under det första yrkesverksamma året. En litteraturstudie genomfördes utifrån 11 vårdvetenskapliga artiklar som utgick från både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes, vilket resulterade i två huvudteman och fem subteman. Resultatet visar att nyutbildade sjuksköterskor upplever stress i samband med övergången från student till sjuksköterska, samt att klyftan mellan teorin och praktiken kan upplevas stor. Detta leder till ökad osäkerhet hos de nyutbildade samt ger en känsla av att vara otillräckligt förberedda. Nyutbildade sjuksköterskor upplever en osäkerhet i det medicintekniska förfarandet, kliniska färdigheter samt arbetskollegornas höga förväntningar på dem, vilket i sin tur skapar stress. Ytterligare stressfaktorer som framkom var tidsbristen, hög arbetsbelastning, rädsla för att göra misstag och kommunikationsbrist vilket påverkade den holistiska patientomvårdnaden som eftersträvades. Författarna diskuterade vikten av en god grundbemanning på vårdavdelningen med en erfaren handledare och längre introduktionsperiod vilket kan resultera i minskad arbetsrelaterad stress. Detta kan även vara en god förutsättning för en bra övergång från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska.

Bakgrund: Akutmottagningen är en viktig del av sjukhusfunktionerna där arbetsbelastningen är hög med ett högt patientflöde där grad av sjukdom varierar. En central roll på akutmottagningen är sjuksköterskan som med bred kunskap och kompetens omhändertar den svårt sjuke patienten, det innebär att ge en kvalitativ medicinsk vård och god omvårdnad under hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor upplever att arbetet på akutmottagningen medför arbetsrelaterad stress som påverkar deras arbete och även kan riskera patientsäkerheten. Även patienter upplever frustration och otillräcklig vård i samband med akutmottagningsbesök. Akutmottagningen har ett ansvar, som alla verksamheter inom hälso- och sjukvård, att bedriva en patientsäker vård. Syfte: Att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva hur arbetsrelaterad stress påverkar deras förmåga att utföra en patientsäker vård på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats utfördes med datainsamling från två databaser. Kvalitetsgranskning och innehållsanalys har utförts på samtliga tio primärstudier som ingår i studien vilket vidare samanställdes till ett resultat. Resultat: Resultatet påvisar att sjuksköterskor arbetar under arbetsrelaterad stress på akutmottagningen vilket påverkar sjuksköterskans välmående negativt. Dessutom upplever sjuksköterskor att arbetsrelaterad stress hotar en patientsäker vård. Ur resultatet framkom tre kategorier: Akutmottagningen beskrivs som otillräcklig för att bedriva en patientsäker vård, Stort krav på sjuksköterskan samt Bristande möjlighet till samverkan i team. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att arbetsrelaterad stress förekommer på akutmottagningen som är högt belastad. Det påverkar deras förmåga att bedriva en patientsäker vård och det påverkar även sjuksköterskan psykiska välmående. Vilket inverkar på både privatliv och i samverkan med kollegor. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge men också behovet av mer forskning inom området.

No description available.

Som socionomstudent har man många gånger fått höra att yrken inom socialt arbete kan vara stressfulla. Detta väckte ett intresse att fördjupa sig om hur det kan se ut på en arbetsplats inom ett visst yrke, och se hur stress kan påverka ens arbete i och med att man arbetar med människor. Därav valdes ett yrke var socionomen arbetar med klienter i form av behandling där klientkontakter utförs i större utsträckning.  Syftet med denna studie var därför att undersöka hur det kan se ut med stressnivåer inom yrket som behandlare, hur det kan hanteras, hur det påverkar arbetet samt vad den rådande pandemi har för inverkan. Detta undersöktes genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med socionomer som arbetar med behandlingsarbete på tre olika verksamheter som sedan analyserades med hjälp av ett kodningsschema utifrån tematisk analys.  De huvudsakliga resultaten visar att tidsutrymme påverkar professionella i hög grad. Genom att uppleva för lite tid i förhållande till de arbetsuppgifter som ska göras skapas stress. Stress kan också upplevas när den professionella bokar in för många klienter med för lite tidsutrymme mellan klientsamtalen, då närvaron och fokus minskar av brist på reflektionstid före och efter samtal. Ytterligare framkommer det att intervjupersonerna upplever både positiva och negativa effekter på stressupplevelsen utifrån att arbeta under en pandemi. Fördelen ses vara ett mer effektivt arbete, och nackdelen blir en social saknad samt svårighet att besluta vad i arbetet som bör ske fysiskt eller digitalt.  Studiens resultat påvisar att stress är i hög grad individuellt, både faktorer som leder till stress och hantering av detta. Intervjuerna visar att de professionella har fått arbeta med sin stressupplevelse, vad som kan kännas svårt att hantera och vad som går att göra vid dessa situationer.