Coping – a qualitative study of experiences of stress and burn-out in the work with children and youth within the social services. The aim of this study was to examine experiences and coping of work related stress and burn-out among social workers within the child and youth department of the social services in a larger municipality of Sweden. It is a qualitative study built on interviews with social workers about their experiences of stressful situations in their demanding working environment, and how they manage to handle these. They find their work-load unrestricted and demanding. To guard their own limits to their work-load and engagement in the organization and cases they work with, and to prioritize the duties they find most important, are found to be the main coping strategies. Support from colleagues and family, as well as working part time when having children, are also expressed as important factors in managing the stressful working situation, and to hopefully avoid burn-out. / Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter, upplevelser och hantering av stress och utbrändhet i arbetet med barn och unga inom socialtjänsten i en större svensk kommun. Detta är en kvalitativ studie byggd på intervjuer med socialarbetare angående deras erfarenheter av stressade situationer och krävande arbetsklimat, samt hur de hanterar dessa sammanhang. De konstaterar att arbetsbördan är obegränsad och krävande. Att vakta sina egna gränser i förhållande till arbetsbörda och engagemang i organisationen och ärenden man hanterar, och att prioritera de arbetsuppgifter man tycker är viktigast, uppfattas var de främsta coping-strategierna. Stöd av kollegor och familj såväl som att arbeta deltid när man har barn, uttrycks som viktiga faktorer i hanteringen av den stressade arbetssituationen, och för att förhoppningsvis undvika att bli utbränd.

Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. / Background - Stress affects the body both physically and mentally, to avoid negative effects of stress, it’s important with recovery. Occupational stress is common especially in health care personal and can occur when there are high work demands on the individual. To avoid occupational stress affect on the individual the use of various forms of coping strategies, it can vary from problemsolving- to emotional coping strategies. Purpose - To describe healthcare personnel management of occupationalstress. Method - A Literaturereview with eleven qualitative studies were included, these were analyzed by Forsberg and Wengströms, inspired by the method of content analysis. Results - The authors' results demonstrated in two categories, "problemsolving coping strategies" and "emotional coping strategies" and eight subcategories, "to seek, give and receive support", "to prioritize and plan work", "to perform activities", "reflection and breaks","use of humor", "anger and avoidance", "substance use" and "spirituality and faith". Conclusion – The nursing profession is a demanding area where stress is inevitable, therefore it is important to manage the stress that arises in the workplace in order to maintain focus. More research on effective strategies for stress management is required.

Bakgrund: Det är fler och fler personer som upplever arbetsrelaterad stress och som på grund av det får utmattningssyndrom. Många av dem som blir drabbade är unga vuxna som är nya i arbetslivet. Syfte: Att beskriva hur normer och värderingar inom en organisationskultur som är formade utifrån normativ styrning påverkar unga, nyrekryterade organisationsmedlemmar negativt. Därigenom lyfta fram möjliga faktorer inom normativ styrning som kan leda fram till arbetsrelaterad stress hos unga vuxna. Metod: Studien präglas av en kvalitativ metod där primärdata är det som främst har använts, genom samtal med informanter som själva har upplevt arbetsrelaterad stress. En induktiv ansats har tillämpats, där empirin har varit utgångspunkten för att därigenom kunna finna organisatoriska teorier som normativ styrning som ger förklaringar till informanternas upplevelser av stress på arbetet. Slutsatser: Utifrån studien kan konstateras att normativ styrning på flera sätt kan influera att unga, nyrekryterade personer på ett företag upplever arbetsrelaterad stress, främst då genom för hög arbetsbelastning eller brist på gemenskap.

Stress kan påverka den fysiska och psykiska hälsan när en obalans mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dessa sker. Arbetsrelaterad stress är en konsekvens av hög arbetsbelastning i förhållande till individens förmåga. Tandhygienister behandlar många patienter per dag och det ställs höga krav på ekonomiska intäkter. Samtidigt ska hög kvalitativ vård ges till patienter. Därför var syftet med denna litteraturstudie att undersöka om tandhygienister upplevde stress i sitt arbete och hur stress påverkade deras fysiska och psykiska hälsa.   Utifrån sex sökningar i databasen PubMed hittades åtta vetenskapliga artiklar, som ligger till grund för denna litteraturstudie. Metoderna som användes i de inkluderade studierna var: enkätstudier, intervjustudier och fysisk undersökning.   Samtliga artiklar visade att stress påverkade den fysiska och psykiska hälsan negativt. Stress påverkade den fysiska hälsan genom bland annat muskuloskelettala besvär i nacke, axlar, rygg och handleder.  Faktorer som påverkade den fysiska hälsan var, operationsstolar, arbetslivserfarenhet samt antalet patienter som behandlades per dag.   Den psykiska hälsan påverkades genom bristande kontroll över tidbok, social isolering, och dålig återkoppling från chefer. Arbetsrelaterad stress och muskuloskelettala besvär var två anledningar till varför tandhygienister sjukanmälde sig.   Slutsatsen med studien är att arbetsrelaterad stress har en negativ påverkan på tandhygienisternas fysiska och psykiska hälsa. Stress leder till muskuloskelettala besvär i bland annat nacke, axlar, rygg och handleder, samt otrivsel på arbetet och sjukanmälningar.

Bakgrund – Stress påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt, för att stressen inte ska ge negativa effekter är det viktigt med återhämtning. Stress i arbetet är vanligt förekommande framförallt inom sjukvården och kan uppstå då det ställs höga krav på individen. För att undvika att stressen ska påverka individen används olika former av hanteringsstrategier, det kan vara allt från problemlösande- till emotionellstrategier. Syfte – Att beskriva vårdpersonalens hanteringsstrategier vid arbetsrelaterad stress. Metod – En litteraturstudie med elva kvalitativa studier inkluderades, dessa analyserades med hjälp av Forsberg och Wengström, inspirerad av metod för innehållsanalys. Resultat – Författarnas resultat visade på två kategorier, ”problemlösande hanteringsstrategier” och ”känslomässiga hanteringsstrategier”, samt åtta underkategorier, ”att söka, ge och erhålla stöd”, ”att prioritera och planera arbetet”, ”att utföra aktiviteter”, ”reflektion och pauser”, ”att använda humor”, ”ilska och undvikande”, ”substansanvändning” och ”andlighet och tro”. Konklusion – Omvårdnadsyrket är ett krävande område där stress är oundvikligt, därför är det viktigt att hantera den stress som uppkommer i arbetet för att kunna bibehålla fokus. Mer forskning på effektiva strategier för stresshantering krävs. / Background - Stress affects the body both physically and mentally, to avoid negative effects of stress, it’s important with recovery. Occupational stress is common especially in health care personal and can occur when there are high work demands on the individual. To avoid occupational stress affect on the individual the use of various forms of coping strategies, it can vary from problemsolving- to emotional coping strategies. Purpose - To describe healthcare personnel management of occupationalstress. Method - A Literaturereview with eleven qualitative studies were included, these were analyzed by Forsberg and Wengströms, inspired by the method of content analysis. Results - The authors' results demonstrated in two categories, "problemsolving coping strategies" and "emotional coping strategies" and eight subcategories, "to seek, give and receive support", "to prioritize and plan work", "to perform activities", "reflection and breaks","use of humor", "anger and avoidance", "substance use" and "spirituality and faith". Conclusion – The nursing profession is a demanding area where stress is inevitable, therefore it is important to manage the stress that arises in the workplace in order to maintain focus. More research on effective strategies for stress management is required.

Syftet med studien var att undersöka huruvida individuella faktorer har en inverkan på upplevelsen av arbetsrelaterad stress inom bank- och finansbranschen genom de tre dimensionerna krav, kontroll och stöd samt att undersöka den psykosociala arbetsmiljön i allmänhet genom dimensionerna hälsa och välbefinnande, samt balansen mellan arbete och privatliv. De individuella faktorer som studerades var kön, ålder, utbildningsnivå, ledande befattning och anställningstid inom organisationen. Totalt deltog 146 medarbetare (92 kvinnor och 54 män), och respondenternas ålder varierade mellan 19–64 år (M = 44.23; SD = 10.89). I studien användes en kvantitativ utformning samt en tvärsnittsdesign. Mätinstrumentet som användes baserades på Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorner, 2010), vilket är en förkortad version av originalet. Insamlade data analyserades genom separata t-test med oberoende mätningar. Resultaten visade på signifikanta skillnader i det avseendet att kvinnor upplevde mindre kontroll i arbetet än män och yngre medarbetare upplevde mindre stöd än äldre medarbetare. Resultaten visade även signifikanta skillnader i form av att medarbetare utan ledande position ansåg sig ha mindre kontroll i sitt arbete än medarbetare med ledarposition, dock upplevde de sistnämnda högre krav än icke-ledare. Medarbetare med högre utbildningsnivå upplevde en sämre hälsa och välbefinnande än medarbetare med lägre utbildning. Däremot påvisades ej några signifikanta skillnader gällande anställningstid inom organisationen. Följaktligen kunde det konstateras att upplevelsen av psykosocial arbetsmiljö skiljer sig beroende på de individuella faktorerna kön, ålder, utbildningsnivå samt ledande befattning.

Background: Healthcare professionals are often the subject to occupational stress, the professional radiographer is no exception. Occupational stress has been seen as a predictor to burn outs amongst radiographer and may jeopardise the patients’ safety during radiologic examinations.  Purpose: The purpose of this study is to find out more about how radiographers in Uppsala County perceive stress in their workplace, the study aims to find out which factors affect occupational stress and how it expresses itself physically and mentally to the radiographer.  Method: The study was done through a qualitative method in the form of interviews with staff at x-ray departments at different hospitals.  Results: All of the informants felt some kind of occupational stress from time to time, some very rarely and others more frequent. The most common factors for stress that emerged from this study were staff shortage, and a high workflow, as well as high patient flow for radiological examinations. There were varied symptoms that appeared; mild symptoms such as sweating and more serious symptoms such as fatigue, anxiety and trouble sleeping.  Conclusion: The occupational stress of radiographers affects the radiographer both physically and mentally, and also patient safety and the quality of the examinations. One can clearly see that the amount of patients in relation to the sparse staff density creates an excessively high workload that leads to stress. This means that the radiographer finds it difficult to maintain the care they would like, in terms of time and quality. / Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal är ofta föremål för arbetsrelaterad stress, röntgensjuksköterskor är inget undantag. Arbetsrelaterad stress har uppfattats som en bidragande faktor för utbrändhet bland röntgensjuksköterskor och kan påverka patientsäkerheten under radiologiska undersökningar. Syfte: Att få veta mer om hur röntgensjuksköterskor i Uppsala län uppfattar stress på sin arbetsplats. Studien vill ta reda på vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress och hur det uttrycker sig fysiskt och psykiskt. Metod: Studien gjordes genom en kvalitativ metod i form av intervjuer med 11 röntgensjuksköterskor på röntgenavdelningar på olika sjukhus inom Uppsala län. Resultat: Alla informanter kände någon typ av arbetsrelaterad stress i olika grad, vissa mycket sällan och andra oftare. De vanligaste faktorerna för stress som uppkom vid denna studie var brist på personal och ett högt arbetsflöde och för många patienter som kom till en radiologisk undersökning samtidigt. Det framkom en del olika symtom, från milda symtom, som till exempel svettning men även allvarligare symptom som trötthet, ångest och sömnbesvär. Slutsats: Den arbetsrelaterade stressen hos röntgensjuksköterskor påverkar röntgensjuksköterskan både fysiskt och psykiskt och även patientsäkerheten och kvaliteten på undersökningarna. Man kan tydligt se att patientmängden i förhållande till den för glesa personaltätheten skapar en för hög arbetsbelastning som leder till stress. Detta gör att röntgensjuksköterskan upplever det som svårt att upprätthålla den vård de skulle vilja, tidsmässigt och kvalitetsmässigt.

Denna uppsats bidrar till forskning kring hur motivation påverkar relationen mellan stressorer och arbetsrelaterad stress. Specifikt studeras hur offentliganställdas motivation att arbeta för samhället, deras Public Service Motivation (PSM) påverkar den effekt kvoten mellan ansträngning och belöning har på deras stress. Sambandet mellan stress och kvoten av ansträngning och belöning (E/R-kvoten) förutspås av Effort Reward Imbalance-modellen. Denna modell tar dock enbart hänsyn till extern belöning, utgångspunkten är att individer med hög PSM är starkt motiverade av interna belöningsfaktorer, vilket antas ha en modererande effekt på modellens samband. Uppsatsen undersöker därmed den modererande effekten av PSM på sambandet mellan E/R-kvoten och stress hos svenska socionomer. Frågeställningen undersöktes genom en enkätstudie med 172 respondenter. Resultaten ger stöd för uppsatsens hypotes och visar att PSM har en negativ modererande inverkan på E/R-kvotens effekt på stress. Dessa resultat stöder delvis tidigare forskning men öppnar också nya möjligheter för framtida studier.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida arbetsrelaterad stress samt copingstrategier skiljer sig åt med avseende på individuella faktorer som kön, ålder och arbetslivserfarenhet bland yrkesverksamma konsulter. Totalt bestod urvalet för studien av 110 undersökningsdeltagare (41 kvinnor och 69 män), vilka valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. I utförandet av studien tillämpades en kvantitativ forskningsmetodik där en webbaserad enkätundersökning genomfördes. Vid insamlingen av data användes Copenhagen Psychosocial Questionnaire II (COPSOQ II) (Pejtersen, Kristensen, Borg & Bjorners, 2010) och Brief COPE scale (Muhonen & Torkelson, 2005). Insamlad data analyserades med hjälp av separata Independent Samples t-test. Resultaten visade att upplevelse av arbetsrelaterad stress signifikant skiljde sig åt med avseende på ålder. Konsulter äldre än 30 år upplevde mer arbetsrelaterad stress samt högre grad av kontroll i sitt arbete än yngre konsulter. Resultaten visade även att användning av copingstrategier skiljde sig åt med avseende på ålder, kön och arbetslivserfarenhet, då konsulter som var 30 år och yngre i större utsträckning använde sig av problemfokuserade, emotionsfokuserade samt dysfunktionella copingstrategier. Kvinnor använde sig i större utsträckning än män av både problemfokuserade och dysfunktionella copingstrategier. Konsulter med 3 år arbetslivserfarenhet eller mindre använde sig mer av problemfokuserade copingstrategier. Föreliggande studie visar därmed på en del avvikande resultat i förhållande till tidigare forskning inom området för arbetsrelaterad stress och copingstrategier.

Att vara universitetsstudent kan innebära stress och bristande aktivitetsbalans. Detta kan vara två aspekter som påverkar genomförandet av studierna. Syftet med detta arbete var att beskriva självskattad stress och aktivitetsbalans samt sambandet mellan dessa variabler hos arbetsterapistudenter, fysioterapistudenter och sjuksköterskestudenter vid Umeå universitet. Data samlades in via en egendesignad webbenkät med hjälp av instrumenten Perceived Stress Scale och med inspiration av Occupational Balance Questionnarie från 101 studenter. Resultatet påvisade att studenterna skattade en måttlig nivå av stress och aktivitetsbalans samt att det var en stor variation i studenternas skattning. Det framkom skillnader i skattad stress och aktivitetsbalans mellan män och kvinnor, kvinnor skattade procentuellt högre stress och lägre aktivitetsbalans än männen men det visade ingen signifikant skillnad. Det fanns signifikanta samband mellan aktivitetsbalans och stress, hög självskattad stress hängde samman med låg självskattad aktivitetsbalans. Resultatet visade att sjuksköterskestudenter upplevde mest stress och minst aktivitetsbalans. Fysioterapeuterna skattade längst stress och högst aktivitetsbalans. I studien diskuteras det att mer forskning behövs inom detta område.