Bakgrund: Arbetsrelaterad stress har varit ett hälsoproblem bland sjuksköterskor i flera årtionden. Sjuksköterskor på en akutavdelning utsätts ofta för stress på sin arbetsplats, i synnerhet i stressiga situationer och vid oförutsägbara händelser. Sådana möten kan få dem att känna sig mer stressade än sjuksköterskor på andra avdelningar. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutmottagningen och vilka datainsamlingsmetoder som har använts i de utvalda artiklarna. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design som byggts på 11 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Redovisas med kategorierna bristande organisation, arbetsmiljö och coping och betydelsen av stress vid omvårdnad. Brister i organisationen orsakades av otillräcklig kompetensutveckling och bristfälligt samarbete mellan kollegor. Även dåligt stöd från organisationen var av stor betydelse för arbetsrelaterade stress. Otillräcklig coping är relaterat till den stress som uppstod på grund av överbeläggning, brist på personal, dålig lön och oro för att göra misstag på arbetsplatsen, särskild för ensamarbetande. Betydelsen av stress vid omvårdnad belyses av att sjuksköterskorna påverkades negativt på en mängd olika sätt och medföra att patientsäkerheten kunde bli lidande. Slutsats: Effekten av arbetsrelaterad stress leder till försämrat omvårdnadsarbete och försämrad hälsa hos sjuksköterskan. Arbetsmiljön på akutavdelningen behöver förbättras så att sjuksköterskan kan utföra sina arbetsuppgifter utan att känna stress eller otrygghet.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan definieras som obalans mellan de förväntade kraven som ställs på individen samt dennes förmåga att hantera de ställda kraven. Forskningen har hittills visat att stressproblematiken har ökat både i Sverige och omvärlden. Det är ett växande fenomen som påverkar negativ individens arbetssätt och privatliv. Arbetsrelaterad stress har ökat särskilt bland socialarbetare jämfört med andra yrken. De senaste åren har det skett stora förändringar inom välfärdssektorn. På grund av omstrukturering inom välfärden ställs högre krav på socialarbetare. Konsekvenserna av dessa krav främjar ohälsan, vilket leder till flera sjukskrivningar, utbrändhet samt stress. Syftet: Syftet med denna studie är att undersöka socialarbetares upplevelser av arbetsrelaterad stress i förhållande till deras arbete vid Socialtjänsten i en mellanstor stad i Sverige. Metoden: Är en kvalitativ intervjustudie. Individuella intervjuer anses vara mest lämpliga för att på bästa sättet besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultat: I denna studie visar att ökning av arbetsbelastning, komplexitet av arbetsuppgifterna, tidsbrist samt missnöje är några bidragande faktorer till arbetsrelaterad stress. Vidare visar studien att sådan stress påverkar negativ hälsan och gör att arbetskvalitet blir sämre. Dessutom visar studie att kollegialt stöd och färre antal arbetstimmar kan minska arbetsrelaterad stress. Slutsats: Baserade på de erhålla resultaten kan man dra en slutsats att socialtjänsten är underbemannad. Arbetsrelaterad stress är vanligt förekommande och nästintill accepterad som ett faktum bland socialarbetare. För övrigt en annan slutsats som kan dras av denna studie är att det i nuläget råder ett tillfredställande kollegialt stöd i den organisationen där studien utfördes. Kollegialt stöd verkar vara en skyddande faktor gällande uppkomsten av arbetsrelaterad stress. / <p>2018-01-19</p>

Studien syftar till att undersöka socialsekreterares upplevelser av stressrelaterad problematik i arbetet, samt hur dessa upplevelser kan förstås med hjälp av begreppen professionell identitet och socialt stöd. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta socialsekreterare som varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. Studiens resultat visar att hög arbetsbelastning, ökade dokumentationskrav och brist på resurser präglar socialsekreterarnas berättelser om stress i arbetet. Resultaten tyder även på att brister i olika arbetsrelaterade identitetsdimensioner samt drag av en vårdgivarrollidentitet bland socialsekreterare kan bidra till en upplevelse av missnöje och ökad stress i socialsekreteraryrket. Utifrån socialsekreterarnas upplevelser framstår socialt stöd från chefer och ledning som en särskilt viktig resurs, och brist på stöd från ledningen tycks vara en riskfaktor för arbetsrelaterad stress. Avslutningsvis tyder studiens resultat på att det framförallt bör sättas in förebyggande åtgärder mot stress, samt att en diskussion kring problematiken behöver föras på arbetsplatserna för att genom kunskapsspridning motverka risken för stressrelaterad sjukskrivning. Arbetsrelaterad stress är ett stort problem inom det sociala arbetet och denna studies ambition är att ge förslag till hur stress och sjukskrivning bland socialsekreterare kan motverkas.

Bakgrund: Idag önskar varannan anställd en större flexibilitet i arbetet, därför har allt fler företag börjat arbeta med gränslöst arbete som arbetsform som har möjliggjorts genom digitaliseringen. Arbetsformen betyder att anställda inte längre ska behöva infinna sig en specifik tid och inte nödvändigtvis befinna sig på den faktiska arbetsplatsen. Med en sådan frihet och flexibilitet kommer ansvar som kräver en ny typ av självständighet från den anställde med att planera och genomföra sitt arbete. Det kräver även att den anställde tillgodoser krav från både arbetsliv och privatliv för att kunna upprätthålla en balans mellan dessa sfärer. Syfte: Syftet med denna studie består av två delar. Dels att ge en fördjupad förståelse för det nya sättet att arbeta - gränslöst arbete, dels att genom en kvalitativ studie belysa för- och nackdelar som tjänstemän med ett gränslöst arbete upplever och identifierar. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där fenomenologi har utgjort grunden, detta då gränslöst arbete inte är en teori utan snarare ett fenomen som finns hos organisationer som en arbetsmetod. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer, för vilken hermeneutiken möjliggjorde tolkning- och analysarbetet. Resultat: Samtliga respondenter är positivt inställda till gränslöst arbete, men erkänner också vissa komplikationer med arbetsmetoden. En del visar på större komplikationer än de vill erkänna och alla verkar inte medvetna om den inverkan gränslöst arbete har på dem. En del av respondenterna verkar dock medvetna om de negativa konsekvenser som teorin tar upp, men anser ändå att gränslöst arbete är en bra arbetsmetod. Slutsats: Gränslöst arbete gör det svårare att bli fri från arbetet men samtliga respondenter är ändå positivt inställda och önskar ett gränslöst arbete

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär en ökad risk för att drabbas avarbetsrelaterad stress. Riskfaktorer för arbetsrelaterad stress är bland annat högarbetsbelastning och en obalans mellan krav och resurser. Fysiska och psykiska symptom kanuppstå som en följd av den arbetsrelaterade stressen. Exempel på de symptomen ärsömnbesvär, utmattning och koncentrationssvårigheter. Det ger negativa konsekvenser förpatientsäkerheten.Syfte: Syftet var att belysa forskning som påvisar orsaker till samt preventiva åtgärder motarbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor.Metod: En litteraturstudie har utförts. En systematisk sökning genomfördes och 14 artiklarinkluderades i studien och samtliga granskades och analyserades.Resultat: Både psykologiska och organisatoriska orsaker till arbetsrelaterad stresspåträffades. De psykologiska orsakerna var bland annat att arbeta med svårt sjuka patienter,känslor av otillräcklighet på grund av för högt ställda krav och en bristfällig psykosocialmiljö. På organisatorisk nivå bidrog en otillräcklig lön, indragna raster och skiftarbete tillstress. Preventiva åtgärder var mindfulness, yoga och stresshanteringskurser.Slutsats: Studiens slutsats är att arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskor ochpatienter negativt. Fler åtgärder mot arbetsrelaterad stress bör studeras för att sedangenomföras i praktiken. Författarna anser att det är viktigt med en tidig identifikation avriskfaktorer för att kunna sätta in åtgärder så att symptomen och följderna av stressenreduceras.

Den psykosociala arbetsmiljön har fått en större uppmärksamhet i arbetslivet då allt fler människor sjukskrivs på grund av stress och psykisk ohälsa. Intresset för psykosociala frågor har ökat i takt med att många människor idag arbetar inom serviceyrken. Det är också den yrkesgrupp som flest kvinnor söker sig till och som löper störst risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar. Syftet med vår uppsats var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom Kundservice på ett bostadsföretag. I uppsatsen undersöktes vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som kan orsaka stress och psykisk ohälsa bland medarbetarna samt vilka strategier som används för att hantera stress. Vidare studerades chefens insats i arbetet med att förebygga stress på arbetsplatsen. Urvalet baserades på fem medarbetare samt ansvarig chef inom Kundservice. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer som senare analyserades med hjälp av tematisering och kodning.Resultatet visar att det finns en viss koppling mellan medarbetarnas upplevelse av krav och kontroll samt arbetsrelaterad stress. Medarbetarna upplever periodvis en hög arbetsbelastning som blir ett direkt stressmoment i arbetet. De få karriärmöjligheterna som erbjuds inom företaget är även något som indirekt kan påverka medarbetarnas stress. En annan aspekt som går att koppla till stress är medarbetarnas upplevelse av lägre status. Statusskillnader inom företaget beskrivs vara en del av företagskulturen som sitter i väggarna. För att främja den psykosociala arbetsmiljön är chefen närvarande och stödjande i sitt ledarskap där hon arbetar mycket i dialog med gruppen. Den psykosociala arbetsmiljön finns även med som en stående punkt i dagordningen under arbetsplatsträffar. Medarbetarna får då möjlighet att diskutera faktorer i arbetet som kan leda till stress.

Övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam sjuksköterska har rapporterats som svår och risken för att bli sjukskriven till följd av utmattning är stor. Var tredje nyutexaminerad sjuksköterska känner sig inte förberedd för arbetslivet efter avklarad utbildning och flera sjuksköterskor väljer att lämna yrket. Syftet med den här studien är att belysa vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under övergången från student till kliniskt yrkesverksam. Litteraturstudien grundas i analys av kvalitativ forskning. 12 kvalitativa artiklar med global spridning har analyserats enligt en analysmetod av Friberg och utgjort grund för resultatet. Resultatet presenterades i fem teman: (1) Att vara ny i sin roll som sjuksköterska, (2) Att bli socialt accepterad, (3) Att vara i glappet mellan utbildning och klinisk verklighet, (4) Att vara påverkad av arbetsmiljön och (5) Att tvivla på sin egen förmåga att klara av sjuksköterskerollen. Resultatet visar att sjuksköterskan behöver få tid för att växa in i sin yrkesroll utan att hennes kompetens ifrågasätts av kollegor. Tung arbetsbelastning och tidsbrist skapar inte sällan en moralisk stress som har visat sig påverka sjuksköterskan både fysiskt och psykiskt. Att studera vilka utmaningar den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever under sin första arbetstid är av stor vikt för att en förändring ska kunna ske och för att sjuksköterskor ska vilja stanna kvar i yrket.

Stress och utmattningssyndrom är en sjukdom som drabbar människan väldigt hårt. Den orsakar sjukskrivning med lång rehabiliteringstid och svårigheter att komma tillbaka till arbetet. Sjukdomen påverkar inte bara individens hälsa utan kan ge stora kostnader för samhället och arbetsgivaren. Det finns väldigt lite forskning om allmänsjuksköterskor som befinner sig i riskzonen för att få ett utmattningssyndrom i Sverige. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor, som arbetar inom somatisk vård på ett sjukhus i södra Sverige, befinner sig i riskzonen för utmattningssyndrom. För att ta reda på detta så gjordes en empirisk kvantitativ forskningsstudie, där ett validerat skattningsinstrument användes. Studien visar att en tredjedel av sjuksköterskorna som deltog i studien visade sig ha en ökad risk för ett utmattningssyndrom. Ungefär hälften av deltagarna var medvetna om sitt hälsotillstånd. För att en sjuksköterska ska kunna ge en god vård behöver dennes hälsa ses som en resurs. Det är viktigt att uppmärksamma och öka medvetenheten runt utmattningssyndrom för att förebygga eller kunna förändra situationen innan någon insjuknar.

Ämnet som studien avser att behandla är arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom kommunal sektor förebygger, identifierar och hanterar arbetsrelaterad stress hos sina arbetstagare. Studien är alltså fokuserad mot ett arbetsgivarperspektiv kring området. Empirin samlas in med inspiration från ett fenomenologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Insamling, presentation och diskussion av empirin har utformats med hjälp av tre genomgående teman; förebygga, identifiera och hantera. Studien benade ut i ett enhetligt resultat där respondenterna var mycket eniga kring arbetet med arbetsrelaterad stress. Det förebyggande arbetet handlar i stor utsträckning om att vara närvarande som chef och kunna uppmärksamma stress i arbetet redan i ett tidigt skede. Identifieringen sker oftast genom att uppmärksamma beteendeförändringar hos arbetstagarna. Slutligen hanteras fallen oftast med handlingsplaner som underlag, men eftersom varje fall är väldigt individuellt behövs dessa modifieras för varje enskilt ärende. Slutsatsen blev att arbetsrelaterad stress är ett komplext fenomen som för varje enskilt fall behöver anpassas utefter individens situation. Ett närvarande ledarskap är grundläggande för att känna sina arbetstagare så väl att cheferna lättare kan identifiera när någon av deras arbetstagare är stressad. Det här för att också förebygga problemet innan det blir ohälsosamt. Slutsatsen blir vidare att det finns en hel del utmaningar vid hanterandet av arbetsrelaterad stress. Det krävs ett behjälpligt HR-stöd i kombination med erfarenheter av att kunna modifiera de handlingsplaner som finns tillgängliga. Det finns också en otydlighet kring vem som bär ansvaret för den arbetsrelaterade stressen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en process där kroppen svarar på olika stressorer som uppkommer på arbetsplatsen. Det är vanligt att sjuksköterskor upplever stress när de arbetar och resultatet blir att deras upplevda hälsa försämras och att omvårdnadsarbetet påverkas negativt. Det finns flera olika situationer i arbetspasset och omkringliggande faktorer som leder till dessa stressorer. För att hantera den arbetsrelaterade stressen kan sjuksköterskor använda sig av olika copingstrategier som är beroende av situationen men även den individuella förmågan att hantera stress. Syfte: Att undersöka sjuksköterskor erfarenheter av att använda copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna utfördes i PubMed, PsycINFO och CINAHL. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra övergripande teman skapades vid analysen vilka var att söka stöd, inre hantering, arbetsrelaterade faktorer och återhämtning. Elva kategorier framkom också under dessa teman Slutsats: Sjuksköterskor använder sig av olika copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress både i privatlivet och på arbetsplatsen. De copingstrategier som används är individuella och anpassade efter situationen. Sjuksköterskor söker stöd på olika sätt för att reducera sin stress. De hanterar även stress via känslor och tanke. Slutligen används olika copingstrategier på arbetet och efter arbetspasset för att reducera den upplevda arbetsrelaterade stressen. / Background: Occupational stress is a process when the body responds to different stressors at the workplace. It is common among nurses to experience stress at work, which results in decreased experience in personal health and affects the nursing work negatively. There are different situations at the workplace and surrounding factors that lead to these stressors. To manage occupational stress nurses can use different coping strategies that are dependent on the situation but also the individual ability to deal with stress. Aim: To investigate nurses’ experiences in using coping strategies to manage occupational stress. Method: The literature review was conducted on ten research studies with qualitative approach. The data was collected through PubMed, PsycINFO and CINAHL. The chosen articles were analysed through qualitative content analysis. Results: Four comprehensive themes emerged from the analysis and these were to seek support, inner management, work-related factors and recovery. Eleven categories also appeared under the mentioned themes. Conclusion: Nurses use different coping strategies both at work and in their personal life to manage occupational stress. The coping strategies that are used are based on individual coping approach and were adjusted to the situation. Nurses seek support in different ways to reduce their stress. They also manage their stress through emotions and thought. Finally coping strategies are used both at work and after the work shift to reduce the perceived occupational stress.