Abstrakt   Bakgrund Arbetsrelaterad stress är en vanlig orsak till att anställda vantrivs på arbetsplatsen. I olika europeiska länder upplever anställda att arbetsrelaterad stress ökar. Inom akutsjukvården är sjuksköterskor särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress eftersom arbetstempot är högt och oväntade situationer ofta uppstår. När stress påverkar sjuksköterskors förmåga att jobba effektivt och upprätthålla en god vårdkvalité drabbar detta i slutändan patientsäkerheten.    Syfte Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvård. Metod En litteraturstudie med åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i CINAHL och PubMed. Studierna analyserades efter Fribergs femstegsmodell. Resultat Litteraturstudien kom fram till två huvudkategorier och elva underkategorier. De två kategorierna var: ’’faktorer som upplevs skapa stress’’ och ’’upplevda konsekvenser av arbetsrelaterad stress’’. Faktorer som upplevdes skapa stress var; hög arbetsbelastning, oklar arbetsroll, missnöjda patienter och anhöriga, svårt sjuka eller skadade patienter. Utöver detta upplevdes även brister i den fysiska arbetsmiljön och konflikter mellan kollegor skapa stress. Sjuksköterskorna inom akutsjukvård upplevde att deras välmående, privatliv och patientsäkerheten påverkades. Konklusion Förbättringsarbete inom vården behövs för att förbättra arbetsmiljön inom akutsjukvård, och därmed sjuksköterskors hälsa och arbetsförhållanden. Vidare forskning behövs för att undersöka strategier för stresshantering och hur organisationen kan bidra till bättre hälsa för sina arbetstagare.

Bakgrund: Sjuksköterskor på akutmottagningar arbetar i en ständigt föränderlig miljö med ett högt patientflöde, samtidigt som de måste säkerställa en god och säker patientvård. Stora krav ställs på sjuksköterskor som arbetar där, både professionellt såväl som personligt. Dessa utmaningar kan leda till ökad stress hos sjuksköterskorna, vilket leder till negativa effekter på deras hälsa och välbefinnande, som i sin tur kan påverka vårdkvalitén och mötet med patienten. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Val av metod är en litteraturöversikt som grundar sig i kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier. Datainsamlingen resulterade i 14 artiklar som inkluderades i resultatet, som delades in i tre teman med åtta subteman. Resultatet av studien visar hur arbetsmiljön på akutmottagningar kan påverka sjuksköterskors hälsa och leda till negativa fysiska, psykiska och emotionella effekter.  Faktorer som dessa kan påverka sjuksköterskors bemötande och omhändertagande av patienter och slutligen leda till en försämrad omvårdnadskvalitet. Slutsatser i studien framhäver betydelsen av organisatoriska förändringar för att främja en hållbar arbetsmiljö, samt betonar vikten av att sjuksköterskor involveras i planeringen av den fysiska arbetsmiljön. Det är viktigt att deras åsikter och erfarenheter tas i beaktande för att främja en välfungerande arbetsplats som främjar goda arbetsförhållanden. En strategi som denna kan vara avgörande för att bidra till en hållbar hälso- och sjukvård i framtiden.

Bakgrund: Covid 19 är en mycket smittsam sjukdom som upptäcktes 2019 vilket gjorde hälso- och sjukvården svårt belastad. En redan påverkad arbetsmiljö med brist på personal och hög arbetsbelastning gjorde arbetet under pandemin extra svår för sjuksköterskor. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfaren-het av negativ arbetsrelaterad stress på covidavdelningar. Metod: Litteraturstudien gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Designen möjliggör en sammanställning av tillgänglig kunskap som sjuksköterskors erfarenheter. Studien bestod av sjutton vetenskapliga kvalitativa artiklar som svarade an på vårt syfte. För att analysera sjuksköterskors erfarenheter av negativ arbetsrelaterad stress på covidavdelningar användes en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier: rädsla och utmattning, ensamhet och minskat stöd relaterat till arbetet, maktlöshet, extra utmanande arbetsbelastning, utmaningar med den personliga skyddsutrustningen och etiska och moraliska dilemman. Slutsats: Genom att undersöka sjuksköterskors negativa erfarenheter av arbetsrelaterad stress på covidavdelningar kan orsaker identifieras och på så sätt förebyggas i framtiden. Mer forskning behövs inom ämnet för att kunna förstå orsaker till sjuksköterskors arbetsre-laterade stress under covid 19 och kunna arbeta förebyggande kring detta vid framtida pandemier. Mer träning behövs för sjuksköterskor i hur de ska hantera sin stress och oväntade händelser. Även mer forskning kring hur patienters upplevelser av omvårdnaden påverkas då sjuksköterskor är stressade.

Bakgrund: Varje år tar cirka 4200 sjuksköterskor examen i Sverige. Sjuksköterskeyrket ärkomplext med ett stort omvårdnadsansvar där patientsäkerheten ska stå i fokus. 30% av denyutexaminerade sjuksköterskorna har tankar på att lämna yrkesprofessionen på grund avarbetsrelaterade stressfaktorer, vilket kan leda till att patientens omvårdnad blir lidande. Förutsättningen för patientsäker vård omfattar tillräckligt med kompetent personal mederfarenhet av omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet var att belysa hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever att denarbetsrelaterade stressen påverkar patientsäkerheten. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes meden induktiv ansats. 10 artiklar kvalitetsgranskades med inspiration av Kristenssonsgranskningsmall och analyserades enligt Fribergs modell. Resultat: De tre kategorier som presenteras är (1) arbetsmiljön orsakar arbetsrelaterad stresssom påverkar patientsäkerheten, (2) brist på kunskap och erfarenhet orsakar arbetsrelateradstress som påverkar patientsäkerheten och (3) samarbete och stöd påverkar denarbetsrelaterade stressen och därmed patientsäkerheten. De nyutexamineradesjuksköterskorna uppgav en arbetsrelaterad stress på grund av den höga arbetsbelastningen. Detta medförde att de inte hann med att utföra en holistisk patientsäker omvårdnad därpatienten skulle vara i centrum. Slutsats: De nyutexaminerade sjuksköterskorna upplever hög arbetsbelastning och att de intefår tillräckligt med stöd när de ska utföra nya omvårdnadsuppgifter. Otillräckligt med stödmedför en arbetsrelaterad stress vilket försämrar deras arbetsprestation. De nyutexamineradesjuksköterskorna behöver tillräckligt med stöd under introduktionen och vid nyaomvårdnadsuppgifter för att kunna tillgodose en patientsäker vård.

Bakgrund: Bidragande orsaker till arbetsrelaterad stress för sjuksköterskor är tiden, stödet och den befintliga arbetsmiljön. Upplevelsen av stress är individuellt betingat då livssituation och genetiska faktorer är avgörande. Arbetsuppgifternas mängd relaterat till arbetstiden anses problematiskt för sjuksköterskor. Stressen kan leda till att sjuksköterskor ställs i konflikt med sitt professionsansvar, då stressen medför att patientsäkerheten riskeras. Detta är ett viktigt ämne att studera eftersom arbetsrelaterad stress utmanar både patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: Studien bygger på en systematisk litteraturstudie, där nio kvalitativa vetenskapliga artiklar valts ut. Resultatet har sammanställts genom kvalitetsgranskning och analys av artiklarnas resultat. Artiklarna har inhämtats från databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Tidsbrist samt avsaknad av stöd och resurser beskrivs främst ligga till grund för arbetsrelaterad stress. Den övergripande kategorin i resultatet benämns - ”Känsla av att ej kunna räcka till”. Sjuksköterskors upplevelser beskrivs utifrån tre underkategorier som benämns enligt följande; ”Otillräckliga resurser med bristfälligt stöd i arbetsgivarens ledarskap”, ”Det kollegiala samspelets påverkan på den upplevda stressnivån” och ”En stressfylld professions inverkan på individnivå”. Konklusion: Arbetsrelaterad stress kan få allvarliga konsekvenser på omvårdnadsarbetet samt på sjuksköterskan som individ. Att uppmärksamma problematiseringen kring detta område är viktigt i syfte att kunna skapa hanteringsstrategier och förändringar i verksamheten, med avsikt att gynna yrkesprofessionen samt kvaliteten på vården. Nyckelord: Arbetsrelaterad stress, sjuksköterskor, upplevelser / Background: Lack of time and support in the work environment are factors that causes occupational stress. The experience of stress is individual and correlates to the individual’s life situation and genetic prerequisites. Occupational stress can lead to a situation where nurses experience that patient safety is at risk. This is an important subject to study because of the reasons stated above. Aim: The aim of this study is to shed light on nurse’s experience of occupational stress. Method: This study is based on a systematical literature study, containing nine qualitative scientific articles, which were analyzed and quality checked. The data is collected from two databases – CINAHL and PsycINFO. Result: Lack of time, support and recourses in the workplace is described as the main reasons when it comes to the experience of occupational stress. The main category in the result is called “The feeling of insufficiency”. Nurses experiences is described thru three subcategories; “Insufficient resources and lack in employer’s leadership”, “The Collegial interplays impact on the experienced stress-level” and “A stress-filled professions impact on a personal level” Conclusion: Occupational stress can have negative consequences in nurse’s ability to give proper care and it effects nurses on a personal level. To shed light on this problem is important to create coping-strategies and change clinical nursing in a way that enhance the profession and the quality of care. Key words: Occupational stress, nurses, experiences

Sjuksköterskor arbetar ofta i en miljö med stort ansvar och höga krav som kan leda till arbetsrelaterad stress som kan hota sjuksköterskornas hälsa och patientsäkerheten. Syftet med studien var att få ökad kunskap om sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Studien genomfördes som en litteraturstudie med sju vetenskapliga artiklar som låg till grund för studiens resultat. Efter granskning och analys av artiklarna framkom tre kategorier: kommunikationens och personalrelationers betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress, arbetsbelastningens betydelse för upplevelsen av arbetsrelaterad stress samt sjuksköterskeyrkets värde ur organisatoriskt-, samhälls- och personligt perspektiv. Studiens resultat visade att sjuksköterskor i flera länder upplevde stress i arbetet. Faktorer som i huvudsak bidrog till ökad arbetsrelaterad stress var brister i kommunikationen i sjuksköterskegruppen och även med olika professioner, hög arbetsbelastning samt sjuksköterskeyrkets nedvärdering ur organisatorisk-, samhälls- och ett personligt perspektiv. Det framkom även faktorer som bidrog till minskad arbetsrelaterad stress, till exempel reflektion i personalgruppen, möjlighet till rast samt delaktigtighet i organisationen. Vidare forskning för att belysa patienters, samt samhällets perspektiv på arbetsrelaterad stress hade varit av vikt för att uppmärksamma arbetsrelaterad stress inom sjukvården. / Nurses do often work in an environment with a big responsibility and high demands that can lead to work-related stress and can become a threat to nurses health and the patient safety. The aim of this study was to gain better knowledge about nurses ́ experiences of work-related stress. The study was performed as a literature study with seven scientific articles which formed the base for the result. After reviewing and analyzing the articles three themes occurred: The role of communication and relationship between workers for the experience of work- related stress, the role of workload for the experience of work-related stress and the worth of the nurse profession in an organizational-, societal- and a personal perspective. The result showed that nurses in several countries experienced stress in their work. The main factors for work- related stress were poor communication within a professional group and between nurses and other healthcare professionals, high workload, and the depreciation from an organizational-, societal- and personal perspective. The result also showed that work- related stress could be reduced with reflection, the opportunity to take breaks and participation in the organization. Further research to enlighten patients ́ and the society ́s perspective on work- related stress would be important to draw attention to work-related stress in healthcare.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. I studien deltog åtta stycken sjuksköterskor som tagit examen januari alternativt juni 2014, anställda på fyra olika somatiska avdelningar belägna i Mellansverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen orsakades av kombinationen mellan de nyutexaminerade sjuksköterskornas inre krav och känslor samt omgivningens yttre påverkan. Hur sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen var individuellt och varierande beroende på situation. Att finna stöd hos och ta hjälp av kollegorna, att sänka de egna kraven samt att utveckla ett arbetssätt som passar den enskilda individen visade sig vara effektiva strategier för stresshanteringen. Slutsats: Slutsatsen var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde flera typer av stress under det första året i yrket. Möjligheten att utvecklas, lära sig att vara snäll mot sig själv samt att kollegorna fanns tillgängliga för att ge hjälp och stöd var förutsättningar som krävdes för att stressen skulle kunna hanteras. / Background: The nursing profession involves a high workload and can thus lead to a perceived work related stress. Newly graduated nurses are particularly susceptible to this type of stress because of their lack of experience in their professional capacity. To develop strategies for managing stress is therefore important for the nurse’s wellbeing. Aim: The aim of the present study was to describe how recently graduated nurses experience and cope with work related stress during the first year in the profession. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. In this study eight nurses participated who graduated in January, alternatively, in June 2014, and were employed at four different somatic wards situated in central Sweden. Data were collected using semistructured interviews and were analyzed with manifest qualitative content analysis. Main Findings: The results showed that work related stress was caused by a combination of the recently graduated nurse’s internal demands, feelings and ambient external influences. How nurses handled work related stress was individual and varied depending on the situation. To find the support and enlist the help of colleagues, to reduce their own requirements and to develop an approach that suits the individual was found to be effective strategies for stress management. Conclusion: The conclusion was that the recently graduated nurses experienced several types of stress during the first year in the profession. The ability to evolve, learn to be kind to yourself and that the colleagues were available to provide assistance and support were prerequisites for managing the stress.

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research. 38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data. The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries.

Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress samt att beskriva deras upplevelser av vad stress kan leda till för konsekvenser. En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen utfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultatet påvisade att nyutexaminerade sjuksköterskor har upplevt stress under sin första tid i yrket, bland annat till följd av att det är en tid av osäkerhet. Nyutexaminerade sjuksköterskor har beskrivit att upplevelsen av stress har minskat med tilltagna kunskaper och erfarenheter samt minskade krav på sig själv i yrkesrollen. Sjuksköterskeyrket har beskrivits vara stressigt på grund av en mängd olika orsaker men det finns åtgärder som kan vidtas för att minska stressen. Stressen har beskrivits kunna leda till konsekvenser både för sjuksköterskan som individ och för omvårdnaden av patienterna, vilket har beskrivits kunna resultera i känslor som frustration och otillräcklighet. I linje med Benners teori kan konstateras att nyutexaminerade sjuksköterskor genomgår en yrkesutveckling vilken leder till en upplevelse av minskad stress. Stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext problem som måste angripas från flera håll. För den nyutexaminerade sjuksköterskan är det av stor vikt att vara snäll mot sig själv i yrkesrollen genom att inte ha för höga krav på sig själv, detta för att kunna utöva sin yrkesroll som innebär att bedriva optimal patientfokuserad omvårdnad. / The aim of the study was to describe newly graduated nurses' experiences of work-related stress and to describe their experiences of what consequences stress can lead to. A descriptive interview study with qualitative approach was used. Data collection was performed by eight semi-structured interviews. The collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. The main result demonstrates that newly graduated nurses experienced stress in the beginning of their profession, partly because it is a time of uncertainty. Newly graduated nurses have described a decreased experience of stress with increased knowledge and experience, and reduced demands on herself in the professional role. Nursing is described to be stressful due to a variety of causes but there are measures that can be used to reduce stress. Stress has been described to cause consequences both for the nurse as an individual and for the care of patients, which has been described to result in feelings such as frustration and inadequacy. In line with Benner's theory it can be stated that newly graduated nurses undergo a professional development which lead to a experience of decreased stress. Stress in the nursing profession is a complex problem that must be dealt with on several fronts. For the newly graduated nurse it is very important that she is gentle with herself in the professional role by not having too high demands on herself to be able to practice her profession, that is carry out optimal patient-focused nursing.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av stress, samt vilka eventuella strategier de använde sig av för att hantera denna stress. Datamaterialet insamlades genom semi-strukturerade intervjuer av tio socialsekreterare i två olika kommuner i Sverige. Materialet tolkades därefter utifrån Karasek och Theorells teori om krav, kontroll, och stöd, samt Lazarus transaktionsmodell. Resultatet visade att socialsekreterarnas upplevelser av stress kan kopplas till ett flertal faktorer, däribland upplevelsen av en alltför stor ärendemängd och höga krav på dokumentation, svårigheter att planera arbetet genom krav på ständiga omprioriteringar som inte alltid hinner göras, känslan av att inte kunna utföra tillräckligt mycket klientarbete, samt upplevelsen av brist på stöd av arbetsledning kring stresshantering. Studien visar att socialsekreterarna önskar arbeta mer med klientkontakt samtidigt som arbetsuppgifter som inbegriper klientkontakt blir färre under perioder av hög arbetsbelastning. Detta riskerar att leda till en negativ spiral där en ökad arbetsbelastning, ofta orsakad av ofullständig bemanning till följd av sjukskrivningar och uppsägningar, medför att klientkontakten blir ännu mindre och stressen sannolikt byggs på ytterligare.