Bakgrund: Kliniskt omdöme kan beskrivas som förmågan att på ett insiktsfullt sätt identifiera och agera på en förändring eller ett behov relaterat till patientens hälsotillstånd. Kliniskt omdöme kommer till sin spets i komplexa situationer som exempelvis när en patient plötsligt försämras. Det har skett en akademisering av sjuksköterskeutbildningen som gett sjuksköterskor en stadigare teoretisk grund men det kliniska omdömet behöver utvecklas efter examen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar utvecklingen av nyexaminerade sjuksköterskans (NS) kliniska omdöme. Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt, baserad på tio vetenskapliga artiklar varav åtta kvalitativ metod och två mixad metod. Artiklarna hämtades ur databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Faktorer som påverkar utvecklingen av NS kliniska omdöme sammanfattas under tre huvudteman: Förvärvandet av kliniska förmågor, Ansvarsfull kommunikation och Integrerat stöd. NS behöver utveckla förmågan att identifiera relevanta förändringar, tolka dem i relation till en helhetsbild av patienten, prioritera åtgärder samt kommunicera med kollegor. Utvecklande av kliniskt omdöme underlättas i ett positivt arbetsklimat med stöd av erfarna sjuksköterskor (ES). Vårderfarenheter ger teoretiska kunskaper en ny mening, vilket också bidrar till utvecklandet av kliniskt omdöme. Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Benners teori för hur sjuksköterskans kliniska omdöme utvecklas från novisens till expertens. NS är inte mogen att hantera komplexa kliniska situationer och organisationen måste utformas för att ge NS det stöd som behövs för att utveckla det kliniska omdömet. Tillgången till ES, reflektion och ett rimligt arbetstempo är viktiga stöttande faktorer, men sällan en självklarhet i vården. / Background: Clinical judgement can be described as the ability to wisely identify and act upon changes in - or needs of a patient’s - health status. Clinical judgement is most applicable to complex situations such as caring for deteriorating patients. As nursing was included in higher education nurses have acquired a more solid theoretical knowledge base, however their clinical judgement needs to be further developed post graduation. Aim: The aim of was to describe factors influencing the development of newly graduated nurse’s (NN) clinical judgment. Method: The method consists of a literature review based upon ten scientific articles, of which eight were qualitative and two followed a mixed method. The articles were retrieved from CINAHL Complete and PubMed databases. Results: Contributing factors to the development of NN clinical judgment were grouped into three main themes: Development of clinical abilities, Responsible communication and Integrated support. NN needs to develop the ability to recognise relevant changes, relate them to a holistic assessment of the patient and to communicate findings. The development of clinical judgment is supported by a positive work climate and by access to experienced nurses. Caring for patients adds a new dimension to theoretical knowledge and contributes to the development of clinical judgment. Discussion: The results were discussed using Benner´s theory of how the clinical judgement of nurses develops from novice to expert. NN is not able to safely handle complex clinical situations without the support of experienced staff. It is also essential for the development of clinical judgment that NN is given a reasonable workload and opportunities for reflection. However, there may often be a lack of these supporting factors in nursing organisations today.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär en hög arbetsbelastning och kan därmed leda till upplevelse av arbetsrelaterad stress. Nyutexaminerade sjuksköterskor är särskilt mottagliga för denna typ av stress då de saknar erfarenhet i sin yrkesroll. Att utarbeta strategier för hantering av stress är därför betydelsefullt för sjuksköterskans välbefinnande. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever och hanterar arbetsrelaterad stress under det första året i yrket. Metod: Studien har en kvalitativ ansats med deskriptiv design. I studien deltog åtta stycken sjuksköterskor som tagit examen januari alternativt juni 2014, anställda på fyra olika somatiska avdelningar belägna i Mellansverige. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen orsakades av kombinationen mellan de nyutexaminerade sjuksköterskornas inre krav och känslor samt omgivningens yttre påverkan. Hur sjuksköterskorna hanterade den arbetsrelaterade stressen var individuellt och varierande beroende på situation. Att finna stöd hos och ta hjälp av kollegorna, att sänka de egna kraven samt att utveckla ett arbetssätt som passar den enskilda individen visade sig vara effektiva strategier för stresshanteringen. Slutsats: Slutsatsen var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde flera typer av stress under det första året i yrket. Möjligheten att utvecklas, lära sig att vara snäll mot sig själv samt att kollegorna fanns tillgängliga för att ge hjälp och stöd var förutsättningar som krävdes för att stressen skulle kunna hanteras. / Background: The nursing profession involves a high workload and can thus lead to a perceived work related stress. Newly graduated nurses are particularly susceptible to this type of stress because of their lack of experience in their professional capacity. To develop strategies for managing stress is therefore important for the nurse’s wellbeing. Aim: The aim of the present study was to describe how recently graduated nurses experience and cope with work related stress during the first year in the profession. Method: The study had a qualitative approach with descriptive design. In this study eight nurses participated who graduated in January, alternatively, in June 2014, and were employed at four different somatic wards situated in central Sweden. Data were collected using semistructured interviews and were analyzed with manifest qualitative content analysis. Main Findings: The results showed that work related stress was caused by a combination of the recently graduated nurse’s internal demands, feelings and ambient external influences. How nurses handled work related stress was individual and varied depending on the situation. To find the support and enlist the help of colleagues, to reduce their own requirements and to develop an approach that suits the individual was found to be effective strategies for stress management. Conclusion: The conclusion was that the recently graduated nurses experienced several types of stress during the first year in the profession. The ability to evolve, learn to be kind to yourself and that the colleagues were available to provide assistance and support were prerequisites for managing the stress.

No description available.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande för såväl student som för sjuksköterska. Vid negativ stress uppstår det en obalans mellan förmåga och krav och hälsan blir drabbad. Att få ett större ansvar samt vara oerfaren är väldigt krävande för den nyutexaminerade sjuksköterskan.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelserna av yrkesrelaterad stress vid övergången från student till sjuksköterska. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Genom en litteraturöversikt har resultatet från tio kvalitetsgranskade artiklar analyserats och sammanfattats till ett nytt resultat. Resultat: Kategorierna som presenteras är: Från teori till praktik, Vikten av kunskapsutveckling och Hindrande och underlättande faktorer för sjuksköterskan. Många hade svårt att identifiera sig med sin nya roll och ökat ansvar satte prestationsförmågan på prov. Slutsats: Övergången från student till sjuksköterska upplevs många gånger svår och introduktion samt kollegor har en stor inverkan på hur övergången upplevs. Konsekvenserna av yrkesrelaterad stress framträder som emotionell och fysisk påverkan på hälsan, bristande självförtroende och överväganden att lämna professionen. / Background: Stress is a common occurrence for both students and nurses. In the case of negative stress, there is an imbalance between ability and demands and health is affected. Getting more responsibility and being inexperienced is very demanding for the newly graduated nurse. Purpose: The purpose was to illustrate the experiences of occupational stress during the transition from student to nurse. Method: The method is a qualitative literature study with manifest content analysis. Through a literature review, the results from ten quality-reviewed articles have been analyzed and summarized into a new result. Results: The categories presented are: From theory to practice, The importance of knowledge development and the obstructive and facilitating factors for the nurse. Many had difficulty identifying themselves with their new role and increased responsibility put performance skills to the test. Conclusion: There are various factors in the experience of what triggers occupational stress. The consequences of occupational stress appear as emotional and physical impact on health, lack of confidence and consideration for leaving the profession.

Bakgrund: Efter avslutad sjuksköterskeutbildning kan en legitimation ansökas om från socialstyrelsen som garanterar tillräcklig kompetens och färdigheter för yrket. Sjuksköterskeutbildningen är i konstant behov av korrigering till följd av sjukvårdens kontinuerliga kunskapsutveckling samt stora krav på kvalité och effektivitet som samhället ställer. Gapet mellan verksamhetens krav och den förberedande kunskapen från utbildningen medför en stor omställning vid övergången. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från utbildning till yrkesverksam. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt innehållande 18 artiklar med kvalitativa och kvantitativa data samt mixad metod. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom flertalet olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under övergångsperioden. Tre huvudtema uppdagades: utbildning, övergång och arbetsmiljö med respektive underteman. Huvudresultatet visade att gapet mellan utbildning och praxis, brist på handledarskap samt dålig arbetsmiljö var tre av de mest framträdande tillkortakommanden som bidrog till upplevelsen av övergångschock. Konklusion: Övergångsperioden är en komplex process med flertalet bakomliggande påverkbara faktorer. Det krävs en djupare förståelse från utbildningsansvariga, yrkesverksamheten och andra nyckelaktörer för att kunna skapa förutsättningar för en lyckad och tillfredsställande övergång till yrkesrollen för nyutexaminerade sjuksköterskor. / Background: Upon completion of nursing education, a certificate can be applied for from the National Board of Health and Welfare, which guarantees adequate competence and skills for the profession. Nursing education is in constant need of correction as a result of the continuous development of health care and the high demands on quality and efficiency that society places. The gap between the operational requirements and the preparatory knowledge from the education entails a major change in the transition. Aim: The purpose was to describe how newly graduated nurses experience the transition from education to vocational practice. Method: The study was conducted as a literature review containing 18 articles with qualitative and quantitative data and mixed method. Article searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Results: In the result, a number of different factors emerged that affected newly graduated nurses' experiences during the transition period. Three main themes were discovered: education, transition and working environment with respective sub-themes. The main result showed that the gap between education and practice, lack of preceptorship and poor working environment were three of the most prominent shortcomings that contributed to the experience of transition shock. Conclusion: The transition period is a complex process with a number of underlying influences. A deeper understanding is required of education officers, the profession and other key players in order to create the conditions for a successful and satisfactory transition to the professional role of newly graduated nurses.

Bakgrund: Det råder global brist på sjuksköterskor. Utbildningen i Sverige är på 180 högskolepoäng fördelat på tre år och efter avlagd examen har sjuksköterskan både en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen samt en akademisk kandidatexamen i omvårdnad. Transitionsprocessen kan ses som en lärandeprocess, en övergång som sker under första året efter examen. Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av transition från student till yrkesverksam sjuksköterska under första året i yrket. Metod: Litteraturöversikten är av kvalitativ design med en deduktiv ansats. Referensramen som används är transitionsteori i tre steg ”göra”, ”vara” och ”veta”. Resultatet av de 11 artiklar som ingår analyserades med en analysstuktur i fem steg. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: upplevelser av egen osäkerhet, teamsamverkan påverkar inklusive en ökad trygghet. Egen osäkerhet kan påverkas genom gemenskap i teamet och övergå till ökad trygghet mot slutet av första året, om transitionen varit lyckad. Slutsats: Nyexaminerade sjuksköterskor upplever krav och förväntningar på att komma in i klinisk kontext. Det är av vikt att högskolor samt verksamheterna har kunskap om transitionsprocessen. / Background: There is a global shortage of nurses. The education in Sweden is 180 higher education credits spread over three years and after graduation, the nurse has both a certificate issued by the National Board of Health and Welfare and a academic bachelor’s degree in nursing. The transition process can be seen as a learning process, a transition that takes place during the first year after graduation. Purpose: The aim was to highlight newly graduated nurses` experiences of transition from student to professional nurse during the first year of the profession. Method: The literature review is of qualitative design with a deductive approach. The frame of reference used is transition theory in three steps “doing”, “being” and “knowing”. The results of the 11 articles included were analysed whit an analysis structure in five steps. Results: The analysis resulted in three categories; experiences of own insecurity, team collaboration affects, including increased security. Own uncertainty can be affected through community in the team and transition to increased security towards the end of the first year if the transition has been successful. Conclusion: Newly graduated nurses experience demands and expectations of entering a clinical context. It is important that universities and the companies have knowledge of the transition process.

Bakgrund: Etisk stress är ett framtädande fenomen inom sjukvården och hos sjuksköterskor. Upprepad etisk stress leder till upplevelsen av etisk utmattning, då apati kan tillträda. Det leder även till att sjuksköterskor säger upp sig, byter arbetsplats eller byter yrke. Olika former av stress i kombination med den etiska stressen ställer nya sjuksköterskor inför svåra utmaningar under det första året som yrkesverksam. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa upplevelsen av etisk stress på arbetsplatsen hos kliniskt verksamma nya sjuksköterskor. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Likheter, skillnader och mönster i artiklarna har jämförts samt sammanställts och presenteras i resultatdelen. Artiklar av både kvantitativ och kvalitativ ansats har använts. Resultat: Nya sjuksköterskor är under det första året extra sårbara och är i stor grad utsatta för etisk stress. De nya sjuksköterskorna anser att etiska principer bör hållas och har många tankar kring etik och moral. Trots det vågar de inte säga emot närstående till patienter och äldre kollegor i situationer de anser att den nya sjuksköterskan ska utföra vårdinsatser som går emot dennes etiska principer. Konsekvensen blir psykisk påverkan, missnöje och minskad patientsäkerhet. Slutsats: Etisk stress är extra påtagligt hos nya sjuksköterskor, som måste på ett professionellt sätt bemöta dilemman samtidigt som de försöker finna sig i sin nya yrkesroll. För att undvika de negativa konsekvenserna till följd av etisk utmattning hos sjuksköterskor är det av vikt att på organisationsnivå implementera rutiner kring bemötande och hantering av etisk stress. / Background: Ethical stress is a prominent phenomenon in all healthcare situations. As a result of repetitive instances of unresolved ethical stress, ethical burnout is experienced in nurses. Ethical burnout can cause nurses to quit their jobs or professions entirely. Already high stress levels leave new nurses especially vulnerable to ethical stress and burnout. Aim: The aim of this literature review was to shine light on new nurses experience of ethical stress in their workplace. Method: The methodology used was that of a literature review. Similarities and differences of the articles that were used have been compiled and presented in results. Both qualitative and quantitative articles have been chosen. Results: New nurses are especially vulnerable and exposed to ethical stress during their first year. Though new nurses have the will to provide ethically aligned patient care, circumstances such as pressure to please and fit in with more experienced co-workers can result in the new nurse acting in ways which are perceived as ethically incorrect. Consequentially, the quality of patient care and job satisfaction declines, which is shown to have negative psychological impacts in new nurses. Conclusion: Ethical stress is a blatant problem for new nurses, who have to deal with ethical dilemmas as a healthcare professional as they are still adjusting to their new role. To avoid the negative consequences of ethical stress, it is of importance to implement routines and strategies in order for new nurses to adequately manage ethical dilemmas in their workplace.

Bakgrund:Socialstyrelsens statistik visar att äldre kommer att öka under de kommande åren. Detta leder till att fler sjuksköterskor behövs i den kommunala verksamheten. Sjuksköterskeutbildningen ska förbereda den nyutexaminerade sjuksköterskan för att kunna arbeta inom slutenvård samt kommunalt. Upplevelsen att inte vara erfaren nog att arbeta med äldre, som har komplexa sjukdomar är en faktor som avgör nyutexaminerande sjuksköterskors val av arbetsplats.Syfte: Syftet är att beskriva den nyutexaminerande sjuksköterskan upplevelser av att arbeta inom äldrevård. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt. Huvudresultaten grundades på 12 stycken kvalitativa artiklar samt mixad metod. Resultat:I resultatet framkom flertal olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser att arbeta inom äldrevård. Tre huvudkategorier utmärkte sig specifikt: Övergången från student till sjuksköterska upplevs varierande, Arbetsmiljön påverkar relationen till patieten och Behov av stöd inför yrkesrollen med respektive underkategorier. Underkategorier som presenteras under resultatet: Det självständiga arbetet är utmanande, Tidigare erfarenhet har betydelse, Tidens betydelse för vårdrelationen, Osäkerhet inför det svåra samtalet, Ledarrollen är utmanande, Introduktion är primärt för utveckling, Behov av stöd från den erfarna sjuksköterskan. Slutsats: Ökningen av den åldrande befolkningen visar att det behövs fler sjuksköterskor inom äldrevård.Erfarenhet av både livssituationer samt arbetet inom äldrevård är en central aspekt vid övergången till äldrevård. Sjuksköterskeutbildningen bör utformas till mer verksamhetsförlagd utbildning inom äldrevård för att främja övergången från student till sjuksköterska. / Background: The National Board of Health and Welfare statistics show that the elderly will increase in the coming years. This leads to more need of nurses in the municipal care. The nursing education must prepare the newly graduated nurse to be able to work in health care and municipal care after exam. The experience of not being experienced enough to work with the elderly who have complex illnesses is a factor that was the new graduate’s choice to start their professional role. Aim: The aim is to describe the newly graduated nurses experiences of working in municipal care. Method: The study was made as a litterature review. Results were based on 12 qualitative articles and mixed method. Results: The results revealed a number of different factors that influenced newly graduated nurses’ experiences of working in municipal care. Three main categories stood out specifically: The transition from student to nurse is experienced as varying, The work environment affects the relationship with the patient and The need for support for the professional role. Subcategories: Independent work is challenging, Previous experience is important, The importance of time for the care relationship, Uncertainty before the difficult conversation, The leadership roll is challenging, Introduction is primarily for development, Need for support from the experienced nurse. Conclusion: The increase in the aging population shows that more nurses are needed in geriatric care. Experience of both life situations and work in geriatric care is a central aspect of the transition to geriatric care. Nursing education should be designed for more work-based education in geriatric care to promote the transition from student to nurse.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i området Stress med kategorierna Att vara otillräcklig, Att inte få hjälp och Att vara känslomässigt involverad och området Stresshantering med kategorierna Att göra själv och Att söka stöd. Slutsats: Informanterna kände stress främst vid situationer där de kände sig osäkra eller ansåg sig sakna nödvändiga kunskaper för att kunna utföra arbetet. Resultatet visar att det för den nyblivna sjuksköterskan är viktigt med stöd från mer erfarna kollegor och att det finns en förståelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans roll som nybörjare. En annan aspekt är att det är betydelsefullt att det på arbetsplatsen finns utrymme för reflektion. / Background: To work as a nurse is stressful and newly graduated nurses are more likely to experience stress than more experienced colleagues. Stress can for example result in high blood pressure, depression and gastric ulcers. There is also a connection between stress and burnout which further can result in intentions of leaving the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses’ experiences of stress and how they cope with it. Methods: The method of the study is qualitative. Data from four interviews with newly graduated nurses were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in two domains: Stress with the categories to be insufficient, not to get help and to be emotionally involved and Coping with the categories to do yourself and to seek support. Conclusion: The newly graduated nurses experienced stress in situations where they felt uncertain or had a lack of necessary knowledge needed to complete the work task. The results show that it is important for the newly graduated nurse to have support from more experienced colleagues as well as an understanding for the newly graduates role as a novice. Another aspect is that it is important that the workplace gives room for reflection.

Background: Nurse's education includes theoretical and practical knowledge and the newly graduated nurse is expected to be ready for the upcoming working life, where nursing and patientsafe care should be provided based on the same guidelines as a seasoned nurse. How the first time in the profession is experienced is important for the continued role. Purpose: To describe the experience of being a newly graduated nurse.  Method: A literature study containing 10 qualitative articles with analysis according to Graneheim and Lundman's model has been conducted. Results: Three themes have been identified that describe experiences of being a newly graduated nurse; uncertainty in nursing work, the importance of good communication and lifelong learning. Stress, nervousness and insecurity are emotions that occurred during the first time in the profession. Conclusion: A number of factors are important for the newly graduated nurse to feel safe in and develop in her profession. Supervision and security to colleagues had a major impact on how the first time in the profession was experienced, but also a lack of clinical knowledge regarding, above all, communication and the conduct of patient-safe care. By drawing attention to the experience of newly graduated nurses, it can provide a understanding of what measures need to be taken to promote professional development. / Bakgrund: I sjuksköterskans utbildning ingår teoretisk och praktisk kunskap och den nyutexaminerade sjuksköterskan förväntas vara redo för det kommande arbetslivet, där omvårdnad och patientsäker vård ska ges utifrån samma riktlinjer som en rutinerad sjuksköterska. Hur den första tiden i professionen upplevs har betydelse för den fortsatta rollen som sjuksköterska. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara nyutexaminerade sjuksköterska.  Metod: En litteraturstudie innehållande 10 kvalitativa artiklar med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans modell har genomförts. Resultat: Tre teman har identifierats som beskriver erfarenheter av att vara nyutexaminerad sjuksköterska; osäkerhet i omvårdnadsarbetet, vikten av god kommunikation och livslångt lärande. Stress, nervositet och otrygghet är känslor som förekom under den första tiden i yrket. Slutsats: En rad faktorer är betydelsefulla för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska känna sig trygg i och utvecklas i sin profession. Handledning och trygghet till kollegor hade stor inverkan på hur första tiden i yrket upplevdes, men också brist på klinisk kunskap gällande framför allt kommunikation och bedrivandet av patientsäker omvårdnad. Genom att uppmärksamma de nyutexaminerade sjuksköterskornas erfarenheter kan det ge en ökad förståelse för vilka åtgärder som behöver vidtas för att främja den professionella utvecklingen.