Bakgrund: Efter examen från sjuksköterskans akademiska utbildning följer ett yrkesliv med höga krav och ansvar, där patientsäker vård och omvårdnad är grundläggande. De första inledande åren av yrkeslivet har betydelse för sjuksköterskans identitet och yrkesutveckling inom professionen. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sina första två år inom yrkesprofessionen. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, som analyserades med en tematisk analys. Resultat: Tre teman identifierades som beskriver nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av sina första två år inom yrkesprofessionen: Förväntningar på yrkeslivet motsvarar inte verkligheten, Brist på stöd samt Kollegial vägledning och gemenskap är värdefullt. Upplevelser som förekom den första tiden i yrkeslivet är otrygghet, stress och rädsla. Slutsats: Förväntningarna på yrkesrollen i början av yrkeslivet motsvarar inte den verklighet de nyutexaminerade sjuksköterskorna möts av. Behovet av stöd och handledning under den första tiden i yrkeslivet är stort för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Arbetsmiljön samt kollegor har betydelse för den tidiga yrkes och kompetensutvecklingen. De nyutexaminerade sjuksköterskornas upplevelser lyfts för att det kan ge en insikt och förståelse för insatser som främjar en god utveckling inom de första åren i yrkesprofessionen. / Background: After graduating from the nurses´ academic education, a professional life with high demands and responsibilities follows, where patient-safe care and nursing are fundamental. The first years of professional life affects the nurse's identity and development within the profession. Purpose: To describe newly graduated nurses´ experiences of their first two years in the profession. Method: A literature review containing 10 qualitative articles, analyzed with thematic analysis. Results: Three themes were identified that describe newly graduated nurses experiences: Expectations of professional life do not correspond to reality, Lack of support and Collegial guidance and community are valuable. Experiences that occurred in professional life are insecurity, stress and fear. Conclusion: Expectations of the professional role at the beginning of work life do not correspond to the reality that the newly graduated nurses face. The need for support and guidance during the first period of professional life is extensive for the newly graduated nurse. The work environment and colleagues are important for early career and skill development. Newly graduated nurses' experiences are highlighted because it can provide an insight and understanding of interventions that promote good development within the first years of the professional profession.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor erbjuds under första arbetsår traineeprogram där de får handledning, utbildning samt möjlighet till att hospitera på andra vårdavdelningar. Tidigare forskning visar att tonvikten i sjuksköterskeutbildningen ligger på kunskap och färdigheter istället för den djupare förståelsen där sjuksköterskestudenter bör lära sig reflektera och ha ett kritiskt tänkande. Syfte: Att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Känsla av kunskapsbrist, Den nyutexaminerade sjuksköterskans behov, Känslor av skräckblandad förtjusning. De tre temana gav fyra underrubriker: Behovet av reflektion, Behovet av stöd och trygghet, Glädje och stolthet, Rädsla. Konklusion: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever utmaningar på grund av otillräcklig klinisk kunskap samt svårigheten i att omsätta teoretisk kunskap till praktiska omvårdnadshandlingar, vilket ger upphov till känslor av otillräcklighet, otrygghet, oro, ångest samt stress. Behovet av stöd och reflektion är av betydelse när dessa känslor uppstår. Stöd i form av handledning och reflektion som de nyutexaminerade får i traineeprogrammet kan vara den bidragande faktorn att de nyutexaminerade känner att de kan hantera sin arbetssituation och stannar i vårdyrket. / Background: Newly graduated nurses, NGN, are offered a trainee program during their first year of work where they receive supervision and training. Previous research shows that the emphasis in nursing education is focused on knowledge and skills instead of the deeper understanding where nursing students should learn to reflect and have critical thinking. Aim: Investigate newly graduated nurses' experiences of being new in the profession. Method: A literature review based on 10 scientific articles with a qualitative design. Findings: The analysis resulted in three themes: Feeling lack of knowledge, Newly graduated nurse's needs, Feelings of horror mixed with delight. The three themes yielded four subheadings: Need for reflection, Need for support and security, Joy and pride, Fear. Conclusion: NGN experience challenges due to insufficient clinical knowledge as well as the difficulty in translating theoretical knowledge into practical nursing actions. Which gives rise to feelings of inadequacy, insecurity, worry, anxiety and stress. Need of support and reflection is important when these feelings arise. Support in forms of supervision and reflection that NGN receive in the trainee program can be a contributing factor that NGNsfeel they can handle their work situation and stay in the care profession.

Den första tiden i yrkeslivet kan upplevas utmanande för den nyutexaminerade sjuksköterskan. Därför är det av stor betydelse att rätt förutsättningar ges från hälso- och sjukvården för att den nyutexaminerade sjuksköterskan ska kunna ge patienten en god vård. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors första tid i yrket. Metod: En litteraturstudie genomfördes med en induktiv ansats som grundades på tio vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa, fem kvalitativa samt en med mixad metod. Resultatartiklarna analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: vikten av en stödjande övergång in i yrkesrollen, arbetsklimatets betydelse den första tiden i yrket, värdet av kompetensutveckling för yrkesrollen och grundläggande resurser för god omvårdnad. Resultatet visade att den nyutexaminerade sjuksköterskan var i behov av mer stöttning vid övergången, ett bättre arbetsklimat och fler resurser för att kunna utveckla kompetens och bedriva arbetet med hög vårdkvalité. Konklusion: Kontinuitet och tillgänglighet hos arbetsgivare och kollegor samt stöttning i form av stödprogram förhindrade en ogynnsam transition för de nyutexaminerade sjuksköterskorna och bidrog till en bättre vårdkvalité för patienten. / The first time in working life can be experienced as challenging for the newly graduated nurse. Therefore, it is of great importance that the right prerequisites are provided to the newly graduated nurse by the healthcare, in order to give good care for the patient. Aim: The aim was to illustrate newly graduated nurses' experiences of the first time in the profession. Method: A literature study was conducted with an inductive approach based on ten scientific articles, four quantitative, five qualitative and one with a mixed method. The result articles were based on a content analysis. Result: Data processing resulted in four categories: the importance of a supportive transition into the professional role, the importance of the work climate during the first period in the profession, the value of competence development for the professional role and basic resources for good nursing. The results showed that the newly graduated nurse was in need of a better work climate, more support during the transition and more resources to be able to develop skills and conduct the work with high quality. Conclusion: Continuity and availability of managers and colleagues as well as support in the form of support-programs prevented the transition to become overwhelming for the newly graduated nurses and contributed to a better quality of care for the patient.

Bakgrund: Att utvecklas från student till sjuksköterska är något som sker i flera steg. Utbildningen har fokus på teori och de nya sjuksköterskorna har svårt att överföra teoretiska och praktiska kunskaper in i praktiken och känner därmed att de inte kan uppfylla de krav och förväntningar som ställs på dem inom professionen. Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vara ny i yrket. Metod: En empirisk studie med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Fem nyutexaminerade sjuksköterskor intervjuades och datan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier beskriver upplevelsen av att vara ny i yrket: (1) Känslor kring sjuksköterskerollen,(2) Stöd på arbetsplatsen, (3) Från ny till en i vårdteamet och (4) Kraven inom professionen. Slutsats: Studiens resultat visar att det är en utmaning för nya sjuksköterskor att kunna balansera mellan deras självupplevda kunskapsnivå och de krav som sjukvården och professionen ställer på dem. Det är inte utbildningen i sig som bidrar till att deras kunskaper inte upplevs som tillräckliga, utan ett flertal olika faktorer. Klinisk betydelse: Studien riktar sig främst till sjuksköterskor, verksamma lärare och chefer inom sjukvården med intresse för hur nya sjuksköterskor upplever den första tiden i yrket. / Background: To develop from student to nurse is something that develops in several steps. The education focuses on theory and the newly qualified nurses find it difficult to transfer their theoretical and practical knowledge into practice and thus feel that they cannot meet the demands and expectations placed on them within the profession. Aim: The aim of this qualitative study was to illuminate nurses' experiences of being new to the profession. Method: A qualitative, empirical, descriptive interview study was conducted with five newly qualified nurses and the data were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Four categories describe the experiences of being new to the profession: Emotions upon the nursing role, support at work, from new to one of the staff and requirements within the profession. Conclusion: The result demonstrates that it is a challenge for newly qualified nurses to balance between their self-perceived knowledge and the requirements that health care and the profession imposes on them. It's not the training itself that contributes to their feelings that their knowledge is not sufficient, but a variety of factors. Clinical implication: This study is intended primarily for nurses, practicing teachers and managers in health care who are interested in how newly qualified nurses’ experience the first time in the new profession and what their needs are.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen är ett utbrett problem både nationellt och globalt. Sjuksköterskans särskilda kompetens inkluderar omvårdnad baserad på humanism samt vetenskaplig kunskap. Forskning om hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från studenter till yrkesverksamma är av stor betydelse. Det är en viktig fråga med tanke på den rådande sjuksköterskebristen och kan främja en positiv start i yrket och en sund arbetsmiljö. Detta har positiva effekter på patientsäkerheten och tillgången på sjuksköterskor. Syfte: Vårt syfte var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av första tiden i kliniskt arbete. Metod: Metoden var en litteraturöversikt, där publicerade vetenskapliga artiklar identifierades, kvalitetsgranskades och analyserades. Översikten byggde på kvalitativa studier. Databaser som användes för insamling av artiklar var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Resultaten indikerade att den initiala perioden i klinisk praxis för nyutexaminerade sjuksköterskor uppfattades som kaotisk och utmanande. Ett tydligt glapp mellan teori och praktik framträdde. Stöd och hjälp från kollegor och organisationen spelade en avgörande roll. Med tiden, när teoretisk kunskap smälte samman med praktisk erfarenhet, utvecklades sjuksköterskornas självförtroende och de kunde identifiera sig som professionella sjuksköterskor. Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever ofta en påtaglig klyfta mellan sin teoretiska utbildning och den praktiska erfarenheten, vilket kan leda till stress och överväldigande känslor. Genom att erbjuda effektiv handledning och skapa goda arbetsvillkor kan både den fysiska och psykiska hälsan för de nyutexaminerade sjuksköterskorna främjas. Dessutom leder detta till ökad patientsäkerhet eftersom brister inom vården ofta hänför sig till faktorer som stress, ogynnsamma arbetsförhållanden och kunskapsbrist. / Background: The shortage of nurses is a widespread issue both nationally and globally. The nurse's specific competence encompasses humanistic-based patient care and scientific knowledge. Studying new nurse graduates’ transition is vital, addressing the nurse shortage, and fostering a positive start and a healthy work environment. This, in turn, has positive effects on patient safety and the availability of nurses. Aim: Our objective was to illuminate the experiences of newly graduated nurses during their initial period of clinical practice. Method: The chosen method was a literature review, where we identified, assessed the quality, and analyzed published scientific articles. The review was based on qualitative studies. Databases used for article collection were CINAHL Complete and PubMed. Results: The results indicated that the initial period of clinical practice for newly graduated nurses was perceived as chaotic and challenging. A gap between theory and practice became apparent. Support from colleagues and the organization played a crucial role. Over time, as theoretical knowledge merged with practical experience, the nurses' confidence developed, and they identified themselves as professional nurses. Conclusions: Recently graduated nurses often experience a significant gap between their theoretical education and practical experience, which can lead to stress. By providing effective guidance and establishing favorable working conditions, the well-being of new nurses can be promoted. Furthermore, this contributes to enhanced patient safety since deficiencies in healthcare are often attributed to factors such as stress, unfavorable working conditions, and a lack of knowledge.

Bakgrund: Bristen på legitimerade sjuksköterskor är den högsta på många år både globalt och i Sverige och är ett växande problem. År 2022 fick 4422 nya sjuksköterskor sin legitimation utfärdad i Sverige. Den nyutexaminerade sjuksköterskan kan uppleva den första tiden som krävande och svår och andelen sjuksköterskor som väljer att lämna yrket ökar för varje år. Att få den nyutexaminerade sjuksköterskan att stanna inom sitt nyvalda yrke är därför av största vikt för att kunna fortsätta bedriva en god och säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av sitt första år av kliniskt arbete på vårdavdelning. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på elva studier inhämtade från databaserna Cinahl och Pubmed. De utvalda studierna Kvalitetsgranskades och analyserades därefter utifrån innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i tre kategorier: Sökandet efter yrkesidentitet, Arbetsmiljöns påverkan på självkänslan och Känslan av otillräcklighet präglade arbetet. Kategorierna inkluderade totalt sju subkategorier: Förståelse för den nya arbetsrollen, Behov av stöttning, Personlig och professionell utveckling, Arbetsklimatets betydelse för teamkänslan, Vikten av bekräftelse, Strävan efter kontroll och Det psykiska och fysiska måendet påverkades av stress. Konklusion: Det första verksamma året upplevdes som överväldigande, men kunde underlättas av stöd från kollegor och handledare. Året bestod av en utvecklingsprocess som startade med känslan av att vara nybörjare och slutade i en känsla av att faktiskt vara en legitimerad sjuksköterska. / Background: The lack of registered nurses is the largest in many years, both global and in Sweden and it is a growing issue. In 2022, 4422 new nurses got their license in Sweden. The newly graduated nurse can experience the transition from student to nurse as challenging and difficult and the number of nurses that choose to leave their occupation grows every year. To get them to stay within the profession therefore is important in order to continue to conduct a well executed and safe care. Aim: The purpose of the literature study was to describe newly graduated nurses experiences of their first year of clinical work at a hospital ward. Method: A literature study with a qualitative approach based on eleven studies obtained from the databases Cinahl and Pubmed. The studies underwent a quality review and data analysis based on content analysis. Result: The data analysis resulted in three categories: The search for professional identity, The work environments impact on self-esteem and The feeling of inadequacy characterized the work. The categories included a total of seven subcategories: Understanding of the new work role, Need for support, Personal and professional development, The work climates importance for the teamspirit and colleagues' attitude affected the teamspirit, The importance of confirmation, The pursuit of control and The mental and physical wellbeing was effected by stress. Conclusion: The first year was overwhelming. The year consisted of a development process that started with the sense of being a beginner and ended with the feeling of being a registered nurse. To facilitate this process support from colleagues and preceptors was important.

Une multitude d’études se sont penchées, dans les dernières décennies, sur les programmes de transition, tels que les programmes de résidence infirmière, ainsi que leurs divers effets sur l’expérience d’intégration à la pratique des infirmières nouvellement diplômées (IND). Les programmes de résidence auraient un impact positif sur le développement de leurs habiletés et compétences ainsi que sur leur intégration sociale au sein d’unité de soins. Certaines études témoignent de l’importance du développement professionnel dans le maintien et l’amélioration de la qualité des soins, mais aucune étude, à notre connaissance, ne se penche sur l’influence d’un programme de résidence infirmière (PRI) sur la compétence de l’IND à s’investir dans son développement professionnel. Cette étude a pour but d’explorer les perceptions d’IND sur le développement de leur compétence « Assurer son développement professionnel et contribuer au développement des compétences de ses collègues » à la suite de leur participation à un PRI sur une unité de soins intensifs néonatals. Pour cette recherche, le référentiel de compétences développé au Centre hospitalier universitaire (CHU) Sainte-Justine a servi de cadre référence. Cette étude qualitative exploratoire au devis descriptif interprétatif comporte une collecte de données au moyen d’entrevues individuelles semi-structurées auprès de six infirmières ayant débuté, dans leurs six premiers mois de pratique, un programme de résidence infirmière à l’unité de soins intensifs néonatals d’un centre hospitalier universitaire pédiatrique du Québec. À la suite de l’analyse thématique des données collectées, les résultats portent sur le développement professionnel au service de l’amélioration continue de la pratique infirmière, l’évolution de la vision de la pratique infirmière, l’évolution des moyens pour assurer leur développement professionnel ainsi que le programme de résidence infirmière comme levier au développement professionnel. À la lumière de ces résultats, différentes recommandations pour la pratique, la recherche ainsi que la formation sont émises. / Over the past decades, multiple studies have looked into transition to practice programs such as nurse residency programs (NRP), as well as their various effects on the entry-to-practice experience of newly graduated nurses (NGN). NRP have a positive impact on the NGN’s development of skills and competencies as well as social integration within their unit. Some studies show the importance of professional development in maintaining and improving the quality of care, but no study, to our knowledge, examines the influence of a NRP on the competency of the NGN to invest in their professional development. The purpose of this study is to explore NGN's perceptions of the development of the competency "To ensure professional development and contribute to the competency development of their of colleagues" following their participation in an NRP on a neonatal intensive care unit. For this research, the competency framework developed at the Sainte-Justine University Hospital Center served as a study framework. This exploratory qualitative study with an interpretative descriptive design involves data collection by means of semi-structured individual interviews with six nurses who, in their first six months of practice, began a nursing residency program in the neonatal intensive care unit. of a pediatric university hospital center in Quebec. Following the thematic analysis of the data collected, the results relate to professional development for the continuous improvement of nursing practice, the evolution of the vision of nursing practice, the evolution of means to ensure their professional development as well as the NRP as a lever for professional development. In the light of these results, various recommendations for practice, research as well as training are issued.

Bakgrund: Ambulanssjukvården har utvecklats mycket under det senaste århundradet från att vara en transportorganisation till att faktiskt kunna utföra högspecialiserad vård på väg till sjukhus. Detta innebär även att kraven ökat på de yrkesverksamma inom ambulansen. Som nyexaminerad sjuksköterska kan upplevelsen av att gå från teori till praktik vara utmanande, inte minst inom ambulanssjukvården. Syfte: Att beskriva nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ambulansen som första anställning. Metod: En kvalitativ studiedesign användes. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, och i resultatet presenterades det manifesta innehållet. Resultat: Presenteras i tre huvudkategorier: Ett nytt sammanhang; att gå från teori till praktik, Vikten av kunskap och erfarenhet, Vikten av stöd från kollegor och verksamheten. Nyexaminerade sjuksköterskor upplevde rädsla men även en personlig utveckling av att börja jobba inom ambulanssjukvården direkt efter examen. Det var flera faktorer som spelade in på deras upplevelser av arbetet. Det upplevde helhetsbedömningar av patienter som en utmaning medan stöd från mer erfarna kollegor och utbildning från verksamheten upplevdes som värdefullt. Slutsats: Sjuksköterskor tog upp positiva och negativa aspekter av att vara nyexaminerad sjuksköterska och även vilka aspekter som främjade deras utveckling inom verksamheten. Detta kan vara viktigt att ta till beaktning för att upprätta ett bra inskolningsprogram för nyanställda.

Dans plusieurs milieux on s’attend à ce que les infirmières récemment diplômées fassent du préceptorat (Cubit et Ryan, 2011). Ainsi, les infirmières sont fréquemment affectées à ce rôle tôt après leur intégration sur le marché du travail et souvent sans préparation adéquate (Debra, 2014; Elmers, 2010). Le but de la présente étude était d’explorer l’expérience de devenir infirmières préceptrices auprès de Candidates à l’exercice de la profession infirmière [CEPI], dans un délai de 0 à 3 ans après avoir elles-mêmes été CEPI. La théorie de la transition d’Afaf Ibrahim Meleis (2010) a servi de cadre de référence en guidant la formulation du but de cette étude qualitative interprétative. La théorie de Meleis (2010) a également accompagné la discussion des résultats de notre recherche. Cinq infirmières nouvellement préceptrices âgées de 24 à 27 ans ont participé à des entretiens semi-structurés. L’analyse des données a été conduite selon les étapes d’analyse thématique proposée par Benner (1994) et Paillé et Muchielli (2006). D’abord, il résulte de notre étude que l’expérience de devenir préceptrice suscite chez les jeunes infirmières l’occasion d’un engagement réflexif sur leur propre expérience d’infirmière et de préceptrice. Puis, elles font l’expérience du sens des responsabilités pour «façonner» la CEPI. Finalement, une proximité avec l’expérience de la CEPI influence l’expérience de devenir préceptrice. Devenir préceptrice tôt dans la carrière d’infirmière semble être le moment opportun. Toutefois, il importe d’essayer d’uniformiser et de standardiser la préparation de l’infirmière soignante à devenir préceptrice. Également, jumeler une infirmière préceptrice plus aînée pour guider la nouvelle préceptrice dans cette expérience serait un atout. Finalement, l’approfondissement du besoin de soutien dans l’accompagnement de l’infirmière dans son expérience de devenir préceptrices est une des pistes pour la future recherche. / In today’s reality, nurses start to precept soon in their career (Cubit and Ryan, 2011), and often without any prior notice or preparation (Debra, 2014; Elmers, 2010). The purpose of the present study is to explore the experience of nurses becoming a preceptor for a Candidate to the Profession of Nursing Practice [CPNP], within 0 to 3 years of being CPNP themselves. Five young nurses who were newly preceptors participated in semi-structured interviews. Participants were between 24 et 27 years of age. Data was analysed using Benner`s (1994) and Paillé et Muchielli’s (2006) thematic analysis. The theoretical framework of Transition theory by Afaf Ibrahim Meleis (2010) directed the formulation of the purpose of this qualitative interpretive study. Meleis’s theory also accompanied the discussion of the results of the present study. The results of the present study suggest that the young nurses who are newly preceptors are living through the sense of responsibility of shaping the CPNP, they find themselves situated close to the CPNP experience and their experience of becoming a preceptor leads them to reflect on their personal experience as a nurse and a preceptor. Becoming a nurse preceptor early in their career seems to be an opportune moment. However, it would be recommended to standardise the preparation of the nurses for this new responsibility which could ease their experience of becoming a preceptor. Also pairing a more experienced nurse preceptor to guide the new nurse in the process of acquiring the new role of a preceptor would be an asset. Finally a further research could explore the need for support during the experience of becoming a preceptor.

No description available.