• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • Tagged with
  • 19
  • 14
  • 13
  • 10
  • 8
  • 8
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Den etniska och kulturella bakgrundens betydelse för omvårdnaden - en litteraturstudie / The importance of ethnic and cultural background on nursing - a literature study

Hallén, Rikard, Nygren Härdig, Isabelle January 2016 (has links)
Introduktion: Den fria flyktingpolitiken har bidragit till ett samhälle där människor med olika kulturella bakgrunder och etniciteter lever tillsammans. När behov av vård uppstår för dessa personer utgör det en utmaning i sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om etnicitet och kultur hade någon betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Metod: Litteraturstudien grundar sig på Polit & Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. En kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar. Efter granskningen återstod 10 artiklar som utgör litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudiens analysmaterial delades in i tre huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna var: Kommunikationsbarriärer, Utbildning och kunskap om etnicitet och kultur samt Sjuksköterskans professionalitet i patientmötet. Slutsats: Omvårdnad till patienter med annan etnisk och kulturell bakgrund påverkades främst genom bristande kommunikation, okunskap samt osäkerhet hos sjuksköterskan. För att uppnå kulturell kompetens där sjuksköterskan kan ge adekvat etnisk och kulturell omvårdnad så krävs det utbildning både under och efter grundutbildningen på sjuksköterskeprogrammet.
2

Sjuksköterskan och den psykosociala arbetsmiljö.

Lundkvist, Johan, Totsås, Tobias January 2014 (has links)
BAKGRUND: Alla personer inom sjuksköterskans omgivning är en del av den psykosociala arbetsmiljön. Sjuksköterskor, patienter och övrig personal i arbetsomgivningen är med och skapar miljön och utvecklas av den. Sjuksköterskan har en stor betydelse för hur den psykosociala miljön ser ut på till exempel sjukhusavdelningar och äldreboenden.  SYFTE: Syftet var att belysa den psykosociala arbetsmiljöns påverkan i sjuksköterskans arbete. METOD: Är en litteraturöversikt med 14 vetenskapliga artiklar av både Kvalitativ och kvantitativ design. RESULTAT: De främsta faktorerna som påverkar sjuksköterskors arbete och välbenfinnande är stress, tidsbrist, brist på uppskattning och extra arbete som inte hör till sjuksköterskans profession. Flertalet sjuksköterskor vantrivs på sitt arbete och funderar på att avsluta sin anställning eller lämna sjuksköterskeyrket. Det finns en signifikant sammankoppling mellan personalen och patienters välbefinnande. För att patienterna ska få förtroende för sjuksköterskorna är det viktigt att sjusköterskorna avspeglar ett gott välbefinnande och lugn. Sjuksköterskor som arbetar i en dålig psykosocial arbetsmiljö rapporterar att vårdkvalitén inte håller tillräcklig nivå. DISKUSSION: Majoriteten av sjuksköterskorna som arbetar på sjukhus anger att den psykosociala arbetsmiljön är dålig eller endast acceptabel. En dålig psykosocial arbetsmiljö leder oftast till sämre vårdkvalitet då till exempel kommunikationen mellan personalen blir bristfällig. Ju mindre patienter per sjuksköterska desto bättre psykosocial arbetsmiljö, vilket resulterar i bättre vårdkvalité. SLUTSATS: Stress är en stark faktor som påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Möte mellan personalen och ledning bör hållas ofta, så att alla får dela med sig av sina åsikter om arbetsmiljön.
3

Sjuksköterskors behov av reflektion inom somatisk- och psykiatrisk barnsjukvård: en enkätstudie

Arbin, Maja, Carlbaum, Emelie January 2022 (has links)
Background: To work as a nurse in children’s care can be stressful and challenging. Reflection sessions could be a way to enhance nurses caring competence and develop greater working skills as well as lowering the risk for unhealthy stress among the nurses because of the amount of stress that leads to them quitting their jobs. Reflection is an important way to keep proceeding the way of nursing and gives the nurses an opportunity to discuss experiences and ethically challenging situations. Aim: The aim for the study was to investigate the nurses' need for reflection while working in a children’s hospital.  Method: The study was carried out by mixed–method, with both qualitative and quantitative parts. The qualitative part was analyzed with the method of Elo and Kyngäs (2008) way of content analysis. The quantitative part was analyzed by descriptive statistics.  Result: There were 88 nurses from six wards at a children’s hospital that responded to the survey. They all thought that there was a great need for reflection sessions and that it was an important part of the job. They wished for the sessions to take place regularly and that there was room for both group sessions as well as individual sessions. The enhancement of competence, improved team spirit and the quality and safety among the nurses were all factors that developed through regular reflection sessions. The need was greater if a difficult event had occurred in the wards. If the reflection sessions weren't scheduled, it could lead to increased stress among the nurses, a feeling of insecurity, a deterioration of the working environment and affected personal relationships.  Conclusion: Reflection gives the nurses an opportunity to gain a higher competence and give better care for the patients. The need for reflection was fundamental for the nurses, regardless of age and number of years working.
4

Arbetsrelaterad stress inverkan på sjuksköterskor och deras vård av patienter- En litteraturöversikt

Oskarsson, Sofie, Nilsson, Lina January 2017 (has links)
No description available.
5

Patientens upplevelse av vårdkvalité i relation till sjuksköterskan : En litteraturstudie

Isaksson-Arvidsson, Nikki, Linnerfält, Gabriella January 2017 (has links)
Vårdkvalité kan beskrivas på olika sätt och ses utifrån olika perspektiv. För att driva vården framåt behövs patientens perspektiv. Hälso- och sjukvårdslagen beskriver att god vård ska bedrivas utifrån patienten, tillsammans med patienten. Studier på patientens upplevelse av vårdkvalité relaterat till sjuksköterskan är få, därför är syftet med litteraturstudien att framhäva patientens upplevelse av vårdkvalité, i relation till sjuksköterskans omvårdnadsarbete. 18 artiklar har analyserats, fem exkluderades. Sex kvantitativa och sju kvalitativa studier inkluderades i resultatet. Utifrån analysen av artiklarna skapades tre huvudteman: Patienten och sjuksköterskan, Patienten i vårdandets centrum och Sjuksköterskan som vårdare. Ur dessa teman utformades sex underteman. Resultatet visar att sjuksköterskans roll är lika komplex som den är viktig för patientens upplevelse av vårdkvalité. För att patienten ska uppleva vårdkvalité måste patientens förväntningar och behov belysas. Det görs genom en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskans sociala egenskaper, kunskap och kompetens  är  viktig  för  patientens  upplevelse  av  vårdkvalité.  Utifrån  resultatet diskuteras tre huvudfynd: patientens behov, patientens förväntningar och kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Vidare diskuteras sjuksköterskan i relation till patientens upplevelse av vårdkvalité och hur vården kan utvecklas på ett hållbart sätt. En av slutsatserna författarna av litteraturstudien kunde konstatera var att patientens subjektiva förväntningar på sjuksköterskan påverkar patientens upplevelse av vårdkvalité.
6

Spelar arbetsmiljön någon roll i ambulanssjukvården? : En kvantitativ enkätstudie

Caperman, Joakim, Svanström, Emma January 2019 (has links)
Ambulansverksamheten skiljer sig från andra organisationer där sjuksköterskor arbetar. Varje bil skall bemannas med minst en sjuksköterska som vanligen har högst medicinskkompetens och således ansvarar för vården av patienten. Sjuksköterskan i ambulanssjukvården ställer höga krav på sig och måste agera smart och effektivt för att hjälpa patienten och dess anhöriga. Arbetsmiljöverkets författningssamlingar som reglerar verksamheten kan ibland vara svårtillämpad då andra lagar gäller samtidigt och vanligen prioriteras patientsäkerheten först. Arbetsmiljön påverkar personalen fysiskt och psykiskt. Patienter påverkas negativt av dålig arbetsmiljö. Feedback, återhämtning mellan uppdragen och samtal om dilemman som ambulanspersonalen ställs inför anses av vikt för att arbetet ska kunna fortskrida. Syftet är att undersöka arbetsmiljön hos sjuksköterskor/specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvården och eventuella skillnader mellan ambulansstationer, ålder och erfarenhet, kön och utbildningsnivå. En Kvantitativ metod användes och en prospektiv tvärsnittsstudie genomfördes. Datainsamling skedde via webbaserade anonyma enkäter besvarade av sjuksköterskor inom ambulansverksamheten i Göteborg. Resultatet analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och visade att där Mann-Whitney U-test, variansanalys (ANOVA), Post Hoc Turkey test och Spearman’s rangkorrelationstest (rho). personalen skattade sin arbetsmiljö som ganska bra. Det som fanns statistisk signifikant skillnad för var ålder, erfarenhet och examensår som sjuksköterska där äldre var mindre spända och nervösa i sitt arbete. Ingen statistisk signifikant skillnad återfanns mellan könen eller mellan de olika ambulansstationerna. Det anses vara av vikt att arbeta med teamet och teambuilding ses som stärkande av teamet vilket ger ett effektivare patientarbete och en bättre vård. För att fortsätta bibehålla ett gott arbetsklimat krävs arbete ifrån ledingen som stöttar, engagerar och intresserar sig för sin personal och deras arbetsmiljö.
7

Samvetsstress i det patientnära vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie

Fredriksson, Anna, Sommerfeld, Rebecca January 2018 (has links)
Vårdvetenskap är en autonom och professionsneutral vetenskap. Relationen mellan sjuksköterska och patient beskrivs som kärnan i vårdandet. Utan relationen blir vårdandet endast ett utförande av olika tekniska arbetsuppgifter. Ett etiskt vårdande handlar om att sätta patienten i centrum. Många sjuksköterskor hävdar att det inte finns tid till omvårdnadsarbete inom vårdsektorn och det föreligger en risk att omvårdnadsarbetet bortprioriteras när annan vetenskap värderas högre. När vårdresurser inte räcker till för att bemöta vårdbehovet uppstår hög arbetsbelastning. Hög arbetsbelastning leder i sin tur till kognitiv belastning och stress. Vård- och omsorgspersonal står för störst antal sjukfall i Sverige. Studier visar att samvetsstress är en faktor till utbrändhet hos vårdpersonal. Samvetsstress beskrivs som en unik form av utmattningssyndrom som drabbar människor i vårdande yrken och innebär en förlust av förmågan att vårda. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga befintlig forskning om samvetsstress i det patientnära vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden bygger på kvantitativa och kvalitativa studier. I resultatet presenteras tre teman Bakomliggande faktorer, Symtom, tecken och konsekvenser och Åtgärdande insatser och förhållningssätt. Olika organisatoriska faktorer såsom brist på personal och tid var bidragande faktorer. Även hög arbetsbelastning, maktlöshet, samt ohanterliga krav från chefer, ledning, arbetskollegor och andra professioner gav upphov till samvetsstress. Att inte kunna lindra patientens lidande och att inte ha kunskap om samvetsstress var andra bidragande faktorer. Samvetsstress skapade psykiska och fysiska problem hos sjuksköterskan som påverkade privatlivet. Dessutom påverkades sjuksköterskeprofessionen då konsekvenserna av samvetsstress kunde leda till att sjuksköterskor valde att byta arbetsuppgifter eller lämna yrket. Studien belyser dessutom olika hanteringsstrategier som kan minska eller förhindra uppkomsten av samvetsstress. Slutligen presenteras förslag på kliniska implikationer, bland annat att undervisning om samvetsstress ska läggas in i Sjuksköterskeutbildningens läroplan samt att öka möjligheterna till Specialistutbildning.
8

När kraven överstiger resurserna : En litteraturöversikt hur arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad

Telleborn, Elina, Holmström, Elna January 2021 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, som bör utgå från de sex kärnkompetenserna. Partnerskap ska byggas på en personcentrerad omvårdnad som inkluderar patientens värderingar, resurser och engagemang. Detta behövs för att skapa kommunikation och delaktighet. Arbetsbelastning innebär den tiden och den vård som en sjuksköterska ägnar, både indirekt och direkt åt patienter, arbetsplats och professionell utveckling. KASAM är studiens referensram. Syfte: Syftet var att beskriva hur nivån av arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad. Metod: Studiens valda metod utgick från en integrerad metod. Studiens resultat baseras på åtta vetenskapliga artiklar, varav sex artiklar har kvantitativ ansats och två artiklar har kvalitativ ansats. Dataanalysen gjordes enligt Friberg (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna teman: risk för psykiska påfrestningar, begränsningar i utförandet av omvårdnad och rollen som arbetsledare. Resultatet visade att arbetsbelastning påverkar sjuksköterskans mående, i form av utmattning, utbrändhet, sämre arbetstillfredsställelse och negativ prestation på arbetet. Arbetsbelastning begränsar sjuksköterskans arbete, genom sämre vårdrelation, missad omvårdnad och bortprioriterad omvårdnad. Omvårdnaden påverkas negativt. Det finns inte tid för sjuksköterskan att upprätthålla en god ledarroll. Detta påverkar teamarbetet och ger sämre vårdstandard. Slutsats: Ur studien framkom det att låg arbetsbelastning hade en god påverkan på sjuksköterskans mående, ledarroll och utförande av arbete. Det framkom även att hög arbetsbelastning har en negativ påverkan på sjuksköterskans utförande av omvårdnad, sjuksköterskans psykiska mående och ledarroll. Sjuksköterskan påverkas inte endast av arbetsbelastningen i sig, utan sker oftast i kombination med andra bidragande faktorer. Hälso- och sjukvården är ständigt belastad och i obalans mellan resurser och krav. Därför blir det ännu mer ohanterbart för vårdpersonalen vid exempelvis pandemier, såsom nuvarande Covid-19 pandemin som belastar sjukvården ännu mer.
9

Den arbetsrelaterade stressens påverkan på sjuksköterskan och vårdkvalitén / The impact of work-related stress on nurses and quality of care

Myhre Dragland, Anniken, Olausson Friman, Josefine January 2023 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskeyrket innebär mycket ansvar samt kan innehålla många stressiga situationer. Arbetsrelaterad stress blir allt vanligare inom vården och påverkar sjuksköterskans hälsa och arbetsprestation, vilket även påverkar den omvårdnad som ges. Syfte: syftet med denna integrerade kunskapsöversikt är att sammanställa den befintliga kunskapen som finns om hur den arbetsrelaterade stressen påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén. Metod: Integrerad kunskapsöversikt där en systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Analysen utfördes med stöd av Whittemore och Knafl (2005) som beskriver integrerad kunskapsöversikt som metod. 16 vetenskapliga studier inkluderades, där 1 var av mixad metod, 3 av kvalitativ metod och 12 av kvantitativ metod. Resultat: Kategorier som framkom efter analysen under respektive frågeställning var: Personalbrist och arbetsbelastning, Stressen bidrar till trötthet, utbrändhet och försämrad arbetsförmåga, Försämrad patientkontakt, Patientsäkerheten riskeras samt Omvårdnadsåtgärder prioriteras bort och stressen bidrar till fler missar. Slutsats: Det är viktigt för sjuksköterskan och arbetsgivaren att veta vad som bidrar till deras arbetsrelaterade stress samt hur det påverkar sjuksköterskan och vårdkvalitén för att kunna hantera och förebygga stressen.  Nyckelord: Sjuksköterska, arbetsrelaterad stress, vårdkvalité, omvårdnad, integrerad kunskapsöversikt.
10

Det grova våldets påverkan på arbetsmiljö och patientvård i ambulanssjukvården : En kvantitativ enkätstudie om ambulanssjuksköterskors uppfattningar

Axelsson, Louise, Bauder, Sai January 2022 (has links)
Hot och våld är en stadigt närvarande del i ambulanssjukvården. Statliga rapporter visar på en tilltagande närvaro av en grövre typ av våld med tillhyggen och skjutvapen. Det är en ny trend som påverkar ambulanssjukvården. Ökade svårigheter att upprätthålla god vårdkvalité ställer höga krav på ambulanssjuksköterskans bedömningar och hanterande av säkerhetsläget. Syftet var att undersöka ambulanssjuksköterskors uppfattningar om det grova hotet och våldets påverkan på ambulanssjukvården, samt jämföra uppfattningarna mellan en storstad och mindre orter. En enkätundersökning med kvantitativ jämförande design genomfördes via en anonym webbaserad enkät. Studien riktades mot två upptagningsområden för ambulansverksamheten i Västra Götalandsregionen (VGR); Skaraborg (SKAS) och Göteborg (SU). Av resultatet framkom gemensamma uppfattningar om att större städer hade mer problem med grovt hot och våld än mindre samhällen där 36 (85,7%) svarade delvis eller i högre grad. Större städer uppfattades ha säkrare arbetssätt än mindre samhällen där 23 (54,8%) svarade delvis eller i högre grad. Signifikanta skillnader mellan områdena fanns, där ambulanssjuksköterskor i SU uppfattade en större ökning av grovt hot och våld (p=0,037), försämrad vårdkvalité (p=0,037) och oftare upplevd oro (p=0,009). Det framkom ingen signifikant skillnad i utsattheten mellan områdena. Studiens resultat visar att ambulanssjuksköterskornas uppfattningar liknar det som syns i debatten om, statistiken för, och forskningen inom området grovt hot och våld. Slutsatsen av studien är att det finns ett behov av vidare utveckling av säkerhetsarbetet relaterat till det grova våldets påverkan på ambulanssjukvården.

Page generated in 0.06 seconds