Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Purpose: The purpose of this report is to analyze how the communication between a site manager and a supervisor in the construction industry can be developed. Communication is a strong influencing factor for the success of a construction project and an effective communication process results in an increased productivity and decreased failure rates, which saves both time and money. Method: Since this report deals with complex interpersonal conjunctions, a qualitative approach was selected. Individual interviews and observations constitutes the empirical data. Participant observations was implemented to verify that the information collected from the interviews aligned with reality and to strengthen the credibility. A combination of the theoretical framework and collected empirical data resulted in a communication model. Findings: Interpersonal communication is affected by personal characteristics such as prior knowledge and experiences, hindrances that complicates the communication and tools that can be used to bridging communication barriers between the parties. Stress, time pressure, misunderstandings and personality clashes are factors that hinder an effective communication. Tools to use are check questions, reformulation, clear dividing of responsibilities, education, clear directives from the company directorate and to see the coworker as an active communicator instead of a passive receiver. Where the latter is achieved by creating dialogue which creates a feeling of participation and commitment of the employee. The communication between the site manager and the supervisor should be verbal and supported by writing where the writing should be through e-mail since it simplifies the possibility to look back at previous information. Implications: Communication problems between site manager and supervisor depends largely on the fact that the daily working situation on a construction site is stressful, the absence of time for structured communication combined with the majority of the communication between the parties being oral contributes to an ineffective communication process. By working according to the developed model the communication between the site manager and the supervisor can evolve. Suggestions for further research is to examine how the communication model can be implemented in the work at a construction site and what results would derive of it. Limitations: The study is limited to the fact that all interviews were conducted with representatives from the construction section at NCC Jönköping. The level of communication studied is interpersonal communication. The study is generally adaptable to other companies and industries. Keywords: Communication, hindrances, site manager, supervisor / Syfte: Syftet med arbetet är att analysera hur kommunikationen mellan platschef och arbetsledare inom byggbranschen kan utvecklas. Kommunikation är en starkt påverkande faktor för ett byggprojekts framgång och en effektiv kommunikationsprocess leder till att produktiviteten ökar samt att felfrekvenser minskar, vilket sparar både tid och pengar. Metod: Detta arbete behandlar komplexa interpersonella samband varför ett kvalitativt tillvägagångssätt valts. Enskilda intervjuer och observationer utgör empirin. Deltagande observationer genomförs för att kontrollera att den insamlade empirin från intervjuerna överensstämmer med verkligheten samt för att stärka trovärdigheten. En sammanvägning av det teoretiska ramverket och insamlad empiri har resulterat i en kommunikationsmodell. Resultat: Interpersonell kommunikation påverkas av personliga egenskaper som förkunskaper och erfarenheter, hinder som försvårar den interpersonella kommunikationen samt verktyg som kan användas för att överbrygga kommunikationsbarriärer mellan parterna. Stress, tidspress, missförstånd och personlighetskrockar är faktorer som förhindrar en effektiv kommunikation. Verktyg att använda är kontrollfrågor, omformulering, tydlig ansvarsfördelning, utbildning, tydliga direktiv från företagets sida samt att se medarbetaren som en aktiv kommunikatör istället för en passiv mottagare. Det senare uppnås genom skapande av dialog vilket bidrar till en känsla av delaktighet och engagemang hos medarbetaren. Kommunikationen mellan platschef och arbetsledare bör ske muntligt med understöd av skriftlig kommunikation där skriftligheten bör ske genom e-post då det underlättar möjligheten att gå tillbaka till tidigare information. Konsekvenser: Kommunikationsproblem mellan platschef och arbetsledare beror till stor del på att det är en stressig vardag på en byggarbetsplats, där tid saknas för strukturerad kommunikation samt att majoriteten av kommunikationen parterna emellan sker muntligt. Genom att arbeta enligt den framtagna modellen kan kommunikationen mellan platschef och arbetsledare utvecklas. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur kommunikationsmodellen kan implementeras i arbetet på en byggarbetsplats och vilka resultat det skulle ge. Begränsningar: Arbetet begränsas av att alla intervjuer genomförts med representanter från avdelningen husbyggnad inom NCC Jönköping. Kommunikationsnivån som studeras är interpersonell kommunikation. Studien är generellt anpassningsbar till andra företag och branscher. Nyckelord: Kommunikation, hinder, arbetsledare, platschef.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen bygger på sex stycken enskilda intervjuer med anställda arbetsledare inom snabbmatsrestaurangbranschen i Värmlands län. Syftet för undersökningen är att belysa vilka arbetstrivselfaktorer det finns för dessa arbetsledare. Vi har bland annat varit intresserade av att titta på relationerna mellan arbetskamrater och vilken roll dessa spelar som en arbetstrivselfaktor. Särskild vikt har lagts vid att förstå var arbetsledarna utvecklar dessa relationer och stärker dess kvalité. Metoden för insamlande av data är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att alla intervjudeltagare uppger att de trivs med sitt arbete förbehållet att det finns vissa fysiska och psykiska arbetsmiljöförbättringar som skulle vara av godo. Det främsta argumentet för arbetstrivseln är arbetsledarnas arbetskamrater. Dessa relationer utvecklas delvis på jobbet. Vad vi dock upptäckt är att fritiden till stor del används för att utveckla dessa relationer. Detta föder i sin tur även kvalité i relationerna.</p>

Uppsatsen bygger på sex stycken enskilda intervjuer med anställda arbetsledare inom snabbmatsrestaurangbranschen i Värmlands län. Syftet för undersökningen är att belysa vilka arbetstrivselfaktorer det finns för dessa arbetsledare. Vi har bland annat varit intresserade av att titta på relationerna mellan arbetskamrater och vilken roll dessa spelar som en arbetstrivselfaktor. Särskild vikt har lagts vid att förstå var arbetsledarna utvecklar dessa relationer och stärker dess kvalité. Metoden för insamlande av data är av kvalitativ karaktär i form av semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att alla intervjudeltagare uppger att de trivs med sitt arbete förbehållet att det finns vissa fysiska och psykiska arbetsmiljöförbättringar som skulle vara av godo. Det främsta argumentet för arbetstrivseln är arbetsledarnas arbetskamrater. Dessa relationer utvecklas delvis på jobbet. Vad vi dock upptäckt är att fritiden till stor del används för att utveckla dessa relationer. Detta föder i sin tur även kvalité i relationerna.

Syftet med denna uppsats är att, på Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig själva.Faktorer som undersöks mer ingående är arbetsledarnas upplevelse av: hur uppåtriktad kommunikation främjas att kommunicera impopulära budskap eventuella hinder i kommunikationen ickeverbal kommunikation hur feedback fungerar att skapa mål för motivation övriga sätt att skapa motivation arbetsledarnas sätt att motivera sig själva Frågeställningarna är följande: Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna? Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen? Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras? Hur motiverar arbetsledarna sig själva? Undersökningen är kvalitativ och intervjuer har använts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare på Företag X.Vårt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att främja uppåtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ´gnäll´/klagomål. De beskriver att de informerar impopulära budskap på ett genomtänkt sätt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen så som att de inte utbildats i kommunikation och attityd både deras egen och medarbetarnas. Arbetsledarna beskrev i intervjuerna att de inte var medvetna om ickeverbal kommunikation men vår analys visar att arbetsledarna påverkas av det. När det gäller motivation beskriver arbetsledarna att de använder feedback för att skapa motivation och de beskriver att medarbetarna känner sig sedda. Arbetsledarna anser även att användandet av feedback har ökat produktiviteten på Företag X. Arbetsledarna beskriver även att skapa mål är en annan viktig motivationsfaktor som de använder. Andra sätt som används för att motivera är varierande arbetsuppgifter, att ge mer ansvar och förtroende. Arbetsledarna beskriver att de själva motiveras av varierande arbetsuppgifter, medarbetarnas feedback samt av ökat förtroende från chefen.

<p>Vi läser sista terminen på Rehabiliteringsvetenskap och idén att skriva om det här ämnet fick vi från en lista med förslag på c-uppsatser från en av lärarna. Vi har tidigare läst 5p ledarskap vilket fick oss intresserade av att studera ledarrollens betydelse när det gäller återgång i arbetet.</p><p>För att komma till rätta med det stora antalet sjukskrivningar visar tidigare studier på hur viktigt det är med en arbetsgivare som tar ansvar över arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Medarbetarnas närmsta chef bör ges befogenhet och utbildning i dessa frågor för att kunna främja både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är vanligt att fysiska besvär har sitt ursprung i psykosociala orsaker. Syftet med den här studien var att ta reda på hur fyra före detta långtidssjukskrivna individer upplever sin arbetsledares stöd under rehabiliteringsprocessen. Kriterierna för urvalet av intervjupersoner var sjukskrivning minst 1 år, slutförd rehabilitering och återgång i arbete. Vi använde oss av kvalitativa djupintervjuer. Respondenterna upplevde sina arbetsledares betydelse olika under processen, detta verkar bero på hur bra och ”välutbildad” organisationen är inom rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor och hur engagerad och pådrivande arbetsledaren är. Det framgick i berättelserna att arbetsledarna har haft viljan att stötta och hjälpa till under processen, men inte riktigt rätt kunskaper för att göra detta på ett bra och effektivt sätt.</p>

Vi läser sista terminen på Rehabiliteringsvetenskap och idén att skriva om det här ämnet fick vi från en lista med förslag på c-uppsatser från en av lärarna. Vi har tidigare läst 5p ledarskap vilket fick oss intresserade av att studera ledarrollens betydelse när det gäller återgång i arbetet. För att komma till rätta med det stora antalet sjukskrivningar visar tidigare studier på hur viktigt det är med en arbetsgivare som tar ansvar över arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor. Medarbetarnas närmsta chef bör ges befogenhet och utbildning i dessa frågor för att kunna främja både fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Det är vanligt att fysiska besvär har sitt ursprung i psykosociala orsaker. Syftet med den här studien var att ta reda på hur fyra före detta långtidssjukskrivna individer upplever sin arbetsledares stöd under rehabiliteringsprocessen. Kriterierna för urvalet av intervjupersoner var sjukskrivning minst 1 år, slutförd rehabilitering och återgång i arbete. Vi använde oss av kvalitativa djupintervjuer. Respondenterna upplevde sina arbetsledares betydelse olika under processen, detta verkar bero på hur bra och ”välutbildad” organisationen är inom rehabiliterings- och arbetsmiljöfrågor och hur engagerad och pådrivande arbetsledaren är. Det framgick i berättelserna att arbetsledarna har haft viljan att stötta och hjälpa till under processen, men inte riktigt rätt kunskaper för att göra detta på ett bra och effektivt sätt.

Bakgrund: Sjuksköterskans huvudområde är omvårdnad, som bör utgå från de sex kärnkompetenserna. Partnerskap ska byggas på en personcentrerad omvårdnad som inkluderar patientens värderingar, resurser och engagemang. Detta behövs för att skapa kommunikation och delaktighet. Arbetsbelastning innebär den tiden och den vård som en sjuksköterska ägnar, både indirekt och direkt åt patienter, arbetsplats och professionell utveckling. KASAM är studiens referensram. Syfte: Syftet var att beskriva hur nivån av arbetsbelastning påverkar sjuksköterskan och utförandet av omvårdnad. Metod: Studiens valda metod utgick från en integrerad metod. Studiens resultat baseras på åtta vetenskapliga artiklar, varav sex artiklar har kvantitativ ansats och två artiklar har kvalitativ ansats. Dataanalysen gjordes enligt Friberg (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet utgick från studiens framtagna teman: risk för psykiska påfrestningar, begränsningar i utförandet av omvårdnad och rollen som arbetsledare. Resultatet visade att arbetsbelastning påverkar sjuksköterskans mående, i form av utmattning, utbrändhet, sämre arbetstillfredsställelse och negativ prestation på arbetet. Arbetsbelastning begränsar sjuksköterskans arbete, genom sämre vårdrelation, missad omvårdnad och bortprioriterad omvårdnad. Omvårdnaden påverkas negativt. Det finns inte tid för sjuksköterskan att upprätthålla en god ledarroll. Detta påverkar teamarbetet och ger sämre vårdstandard. Slutsats: Ur studien framkom det att låg arbetsbelastning hade en god påverkan på sjuksköterskans mående, ledarroll och utförande av arbete. Det framkom även att hög arbetsbelastning har en negativ påverkan på sjuksköterskans utförande av omvårdnad, sjuksköterskans psykiska mående och ledarroll. Sjuksköterskan påverkas inte endast av arbetsbelastningen i sig, utan sker oftast i kombination med andra bidragande faktorer. Hälso- och sjukvården är ständigt belastad och i obalans mellan resurser och krav. Därför blir det ännu mer ohanterbart för vårdpersonalen vid exempelvis pandemier, såsom nuvarande Covid-19 pandemin som belastar sjukvården ännu mer.