Denna fallstudie avser att studera ifall arbetssättet med veckostruktur främjar ett proaktivt agerande för arbetsledare inom byggproduktion. Studien är genomförd på byggentreprenadföretaget Skanska Sverige under produktionsprocessen av ett nybyggnadsprojekt i Stockholm, Nacka. Hantering av tidsbrist, både i såväl arbetet som i privatlivet, är en av de största utmaningarna som människor idag upplever. Om en ledare upplever brist på tid behöver ledarens vardag i ett första steg struktureras upp. En veckostruktur kan ses som ett verktyg för att öka ledares förfogande över sin arbetstid vilket främjar ett proaktivt arbetssätt. Proaktivitet är ett sätt att agera, där en ledare som är proaktiv agerar i förväg och planerat utifrån vad som ska ske framåt i tiden. Det proaktiva arbetssättet medför att ledaren planerar och kanske bättre kan förutse innan händelser sker. Ett omfattande problem för arbetsledare med veckostrukturer är att lyckas följa dem. Behovet av en veckostruktur inom byggproduktion existerar eftersom det skapar en grundstruktur kring arbetsledarens agerande, dvs. konkret vad arbetsledaren ska genomföra under en arbetsdag enligt sitt uppdrag. Avsaknaden av en fungerande veckostruktur medför att en för stor del av arbetsledarens arbetstid kräver improvisation, motsvarande oönskat reaktivt agerande där arbetsledaren agerar efteråt något har inträffat. Studien genomfördes som en fallstudie. Fallet som studeras är om veckostruktur som arbetssätt ökar en arbetsledares planerade proaktiva arbetstid och ifall detta på kort sikt leder till en bättre balans mellan planerad och oplanerad samt proaktiv och reaktiv arbetstid. Fallstudiens formuläruppdelning innebar att primärdata insamlades via både kvantitativa strukturerade enkäter och via kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Tidsstudien pågick i sex veckor och studerade ett bekvämlighetsurval beståendes av sex arbetsledare inom byggnadsproduktion; samtliga verksamma inom samma företag och bostadsprojekt i Stockholm. Enkäten besvarades veckovis under hela tidsstudien vid totalt sex mättillfällen och intervjuer hölls vid två tillfällen. Studiens slutsatser påvisar att veckostruktur som arbetssätt ökar arbetsledarens proaktiva planerade arbetstid. 58 procent strukturerad arbetstid per vecka har i studien kunnat påvisats är möjligt att uppnå. Detta värde har baserats efter ett aritmetiskt medelvärde på respondenternas upplevelse av uppnådd del strukturerad tid per vecka. Vidare utifrån tidsstudien ser man flera indikationer som påvisar att konsekvenserna som reaktiva oplanerade aktiviteter medför minskar. Detta antyder på ett minskat reaktivt och ett ökat proaktivt agerande då andelen strukturerad arbetstid ökar. Av den anledningen kan man dra slutsatsen att arbetsledaren når en bättre balans mellan reaktiv och proaktiv arbetstid på kort sikt genom införandet av en veckostruktur som ökar den strukturerade arbetstiden. / This case study intends to study if a weekly planning structure promotes proactive behavior for supervisors in construction management. The study was conducted at the construction company Skanska Sweden AB during the production process of a new construction project in Stockholm, Nacka. Managing time constraints, both in work and in private, is one of the biggest challenges that people today face. If a supervisor experiences daily time constraints he or she must, as a first step, structure their time planning. A weekly planning structure can be used as a tool to increase the availability of supervisors’ working hours, which promotes a proactive working procedure. Proactivity is a way of acting, where a supervisor who is proactive acts in advance and plans on what will happen in the future. The proactive approach entails that the supervisor plans and anticipates before events occur. An extensive problem with weekly structures is to succeed in following them. The need for a weekly planning structure in construction management exists because it creates a basic structure for the supervisor's behavior, ie. concrete what the supervisor should accomplish during a working day according to his or her assignment. The lack of a functioning weekly planning structure entails that too much of the supervisor ́s work requires improvisation, corresponding to undesirable reactive behavior where the supervisor acts after something has happened. The study was conducted as a case study. The studied case is about weekly planning as a working procedure and if this procedure increases a supervisor’s planned proactive time, then this can, in the short-term, lead to a better balance between planned and unplanned time as well as proactive and reactive time. The case study’s mixed-mode survey methods meant that primary data was collected via both quantitative structured surveys and qualitative semi-structured interviews. The time study was carried out over a six-week period and studied a convenience sampling consisting of six supervisors in building production; all operating within the same company and the same building project in Stockholm. The questionnaire was answered weekly during the entire study on a total of six measuring occasions. The interviews were held on two occasions. The study's conclusions show that a weekly planning structure as a working method increases the supervisor's proactive planned working hours. Fifty-eight percent of structured working hours per week has been shown in the study to be achievable. This value has been based on an arithmetic mean value of the respondents' experience of the achieved structured time per week. Furthermore, based on the time study, there are several indicators that the consequences of reactive unplanned activities are diminishing. This suggests a decrease in reactive and increased proactive behavior as the proportion of structured working time increases. For this reason, it can be concluded that the supervisor achieves a better balance between reactive and proactive working hours in the short term through the implementation of a weekly structure that increases the structured working time.

The purpose with this study is to identify wich stressors construction managers experience and also how they cope with them. The purpose was answered with the questions: What stressors do construction managers experience in the construction industry? What copingstrategies do they use to cope with the stressors? The study is qualitative and eight semi structural interviews was implemented. The study shows that construction managers experience lack of information, time pressure and unpredictable changes as the primary stressors. The managers used physical training, social support among family and colleagues, changing the situation and changing the feelings as primary coping strategies. / Syftet med undersökningen är att identifiera vilka stressfaktorer som arbetsledare i byggbranschen upplever samt vilka copingstrategier arbetsledarna använder för att hantera dem. Två frågeställningar besvaras för att uppnå syftet: vilka stressfaktorer upplever mellanchefer i byggbranschen? Vilka copingstrategier används för att hantera stressfaktorerna? Studien är kvalitativ med åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetsledarna upplever informationsbrist, tidspress och förändringar/förseningar som stressfaktorer. Copingstrategierna som arbetsledarna använder är träning, socialt stöd, förändring av situationen och förändring av tankar.

Utländsk arbetskraft blir allt vanligare inom den svenska byggsektorn och det är inte ovanligt att totalentreprenörer anlitar underentreprenörer med utländska yrkesarbetare. En flerspråkig byggarbetsplats kan dock försvåra kommunikation mellan de olika aktörerna, syftet med studien är därför att undersöka arbetsledares perspektiv på arbetsmiljöfrågor på byggarbetsplatser med utländska arbetstagare med målet att identifiera strategier och praktiska metoder som kan förbättra arbetsmiljön på byggarbetsplatser med avseende på kommunikation. Studien utfördes genom semistrukturerade respondentintervjuer och analyserades med tematisk analys. Intervjuerna utgick från intervjuguider för att besvara frågeställningar om vilka utmaningar och fördelar som uppstår vid internationalisering av byggarbetsplatser, vilka strategier som används inom byggproduktion för att underlätta kommunikation på en flerspråkig arbetsplats, samt vilka strategier som bör implementeras för att underlätta internationalisering av svenska byggarbetsplatser. Analysen genererade fyra teman: Internationalisering - Strategiskt val för beställaren och arbetstagaren; Kommunikationssvårigheter samt hierarki inom utländska arbetares arbetsled skapar problem; Olika arbetsvillkor har betydelse för effektivitet och säkerhet; Strategier för internationalisering. Rapporten identifierar flera strategier som kan underlätta internationalisering samtidigt som den belyser flera problemområden där det finns utrymme för förbättring. Internationalisering av svenska byggarbetsplatser blir en alltmer vanligare förekomst. För att framtida förbättringsarbeten beträffande internationalisering ska lyckas bör arbetsledares perspektiv tas i beaktan.Intervjuer utfördes i Skåne, Sverige, med arbetsledare från svenska och utländska företag under april och maj 2019. / Foreign labour is becoming increasingly common in the Swedish construction sector and it is not uncommon for design-and-build contractors to employ subcontractors with foreign workers. Considering the difficulty in communication that can arise between workers with different languages, and what this implies for occupational health and safety, the purpose of the study is to examine supervisors' perspectives on occupational health and safety issues at multilingual construction sites and to identify strategies and practical methods that can be employed. The study was conducted through interviews and analyzed with thematic analysis. It answers questions about the challenges and benefits that arise during the internationalization of construction sites and which strategies are and should be implemented during the production phase to facilitate communication at a multilingual workplace. The analysis generated four themes: Internationalization - strategic choice for the client and the employee; Communication difficulties and hierarchy within a multilingual workforce create problems; Different working conditions impact efficiency and safety; Strategies for internationalization. The study identifies several strategies that can facilitate internationalization while highlighting several problem areas where there is room for improvement. In order for future work on improvement to succeed, the supervisors’ perspective should be taken into account.

Idag sker flera förändringar inom byggbranschen. De senaste decenniernas utveckling inom teknik och miljö har fått allt större fokus och det finns idag idéer inom branschen att effektivisera den med hjälp av digitalisering och ny teknik.  En annan förändringsprocess i byggbranschen som sker idag gäller den allmänna attityden och företagskulturen. Den starka machokulturen försöker successivt arbetas bort samt förekomsten av mutor. För att genomföra dessa förändringar på ett lyckat sätt spelar mellanchefer en betydande roll och en roll inom byggbranschen som kan liknas vid denna är arbetsledaren. Få studier har däremot gjorts angående arbetsledarrollen och dess innebörd. Denna studie syftar därför till att skapa en större förståelse och en fördjupad kunskap om arbetsledarrollen idag och vad den innebär. Framförallt vill författarna förstå rollen ur arbetsledarens perspektiv. Studien är därför baserad på observationer och intervjuer av sex arbetsledare. Resultatet av studien visar att arbetsledarrollen idag är mer lik än vad som tidigare upplevts och innefattar en mängd liknande uppgifter. Det finns en röd tråd med en liknande struktur där det huvudsakliga ansvarsområdet är att driva produktionen framåt, vilket görs genom att leda yrkesarbetarna, samverka med berörda parter samt hantera problem och hinder som uppstår. Mer generellt innefattar rollen kommunikation, motivation samt planering och är en länk mellan flera nivåer i en organisation och en nyckelroll i förändringsprocesser. Rollen innefattar idag en majoritet av reaktiva arbetsuppgifter. De uppgifter som flest anser värdeskapande är dock de proaktiva, där planering utmärker sig extra.  Den största utvecklingen av rollen som observerats är inom ledarskapet, då rollen under senare tid gått mot ett mjukare, mer coachande ledarskap. En av de största framtida utmaningarna inom rollen är att förändra rollen och arbeta mer proaktivt istället för reaktivt, att få en bättre struktur på dagarna. Framtida utveckling inom rollen handlar därför till stor del om att försöka styra rollen mot en mer strukturanpassad roll än dagens situationsanpassade. En annan utmaning för arbetsledarna är att prioritera mellan sina arbetsuppgifter. Att hitta en bra balans och avvägning mellan ute och inne, mellan ledning och yrkesarbetare samt mellan att ha full kontroll och att våga lita på och släppa saker till andra yrkesgrupper i produktionen. / Today the construction industry is going through some major changes in several fields. The past decades development in technology and sustainability has been given larger focus and a desire to use this to improve and make the industry more efficient has developed. Another huge change has been recognized in the general culture in the industry. The industry has for a long time been tinged by male dominance and a “macho culture” which has gradually been changed. Former common occurrence of bribery is another aspect that the industry is currently trying to get rid of. To be able to successfully carry out these changes the role of the middle manager is important and within the construction industry this middle manager can be seen as the construction foreman.  However, there has been few studies based on the role of the construction foreman. The purpose of this study is therefore to create a deeper understanding and knowledge about the role and what it involves. Above all, the writers are interested in understanding the role from the foreman's perspective. The study is therefore based on observations and interviews from six construction foremen at six different projects. The results from the study shows that the role of a construction foreman is more alike than first assumed. It includes a sample of similar tasks and there is a common pattern and structure that makes the role able to define. The main responsibility is to make sure that the construction runs smoothly which is done by leading the workers, collaborate with other parties within the organisation and handle problems that occur. More general, the role includes communication, motivation, planning and acting as a link between different levels in the organisation. The majority of the tasks is reactive, while the tasks that most of the foreman consider value creating is proactive. The biggest changes in the role that has been observed is connected to the leadership. The role has moved towards a softer more coaching form of leadership compared to the previous authoritarian. One of the biggest challenges within the role is to move it towards a more proactive approach instead of today's reactive approach and thus get an even better structure throughout the day. Future development of the role is therefore most likely about trying to steer the role in this direction, trying to impose a bit more structure. Another challenge is to learn to prioritize between different assignments. To find a good balance between outside and inside, between the management and the workers and between having full control and leaving some responsibility to others.

Rapportering av tillbud är generellt bristfällig. Flera olyckor skulle kunna ha förhindrats om tillbudsrapporterna hade kommit in. Mycket av arbetet med att förhindra olyckor ligger idag på arbetsplatsledningen och därmed krävs det en kontinuerlig och integrerad kommunikation mellan yrkesarbetare, underentreprenör och arbetsplatsledning. Arbetsplatsolyckor på byggarbetsplatser i Sverige står idag för den tredje högsta siffran vad gäller inrapporterade olyckor. Tillsammans med bransch- och arbetsgivarorganisationen Sveriges Byggindustrier vill byggsektorn förbättra rutinerna så att arbetet sker på rätt sätt från början eftersom detta skulle kunna förhindra att någon skadas eller att någon omkommer på arbetsplatsen, då brister i tillämpning av rutinerna oftast är orsaken.   Denna studie undersöker behovet av ett digitalt rapporteringsverktyg för mobiltelefon, som främst är riktat till yrkesarbetare och underentreprenör samt undersöka hur tillbudsrapportering och arbetsmiljöarbete kan förbättras. Studiens undersökande del indelades i tre segment för att identifiera hur en digital rapporteringslösning kan bidra till ett enklare arbetssätt och främja underentreprenörens delaktighet i tillbudsrapportering. Litteraturstudier och samtal med intressenter genomfördes med arbetstagare från fyra olika delar av Wästbyggs organisation för att få en uppfattning om hur fallföretaget arbetar med arbetsmiljö och tillbudsrapportering idag. Slutligen genomfördes en intervjustudie baserad på samtal med sju respondenter från sex olika delar av fallföretagets organisation.  Förhoppningsvis kan studien bidra till att fallföretaget i framtiden väljer att använda en digital rapporteringslösning för tillbud, då det enklare skulle involvera underentreprenörer med både svensk och utländsk bakgrund samt förenkla uppföljningen för arbetsplatsledningen och kvalitets-, miljö- och arbetsmiljögruppen. I rapporten diskuteras definitionen av ett tillbud, förändringsarbete i fallföretagets organisation, kommunikation på byggarbetsplats och applikation till mobiltelefon. Gemensamt bidrar dessa till ett mer välfungerande arbetsmiljöarbete och innebär dessutom att fler tillbud kan rapporteras in.   För att arbetsmiljöarbetet och tillbudsrapporteringen ska kunna förbättras ytterligare bör även rutiner förtydligas samt följas upp. Detta genom ett bättre ledarskap innefattande nya metoder som förenklar spridningen av värdefull kunskap internt, vilket skulle främjas av mer lättläst information tillgänglig på både svenska och engelska. / Work-related accidents at construction sites in Sweden today represents the third largest number regarding reported accidents. Together with the industry council Sveriges Byggindustrier the construction sector wants to improve the routines aiming for the work to be performed correctly from the beginning since this would prevent personal injuries or incidents with deadly outcome, as shortcomings in the routines is the most common cause. Incident reporting is generally lacking; thus, many accidents could have been prevented if the incident reports had been sent in. A large part of the work regarding accident prevention is today the responsibility of the workplace management. Hence there is a demand for continuous and integrated communication between the professional workers, subcontractors and the work-place management.     This study aimed to investigate the need of a digital reporting tool for mobile phone use, mainly directed to the professional workers and subcontractors as well as elucidate how incident reporting and health and safety management system can be improved. The investigating part of the study was divided into three subparts to identify how a digital report solution could contribute to a simplified mode of working, promoting the subcontractors’ involvement in the incident reporting. Literature studies combined with conversations with the stakeholders were conducted with the employees from four different sections of Wästbyggs organisation to get a perception about how the case-company handles the work environment and incident reporting today. Finally, an interview study based on conversations with seven respondents from six different parts of the organization of the case-company was conducted.  Hopefully, this study can contribute to the case-companies choosing a digital solution for incident reporting in the future. This would in a simpler way involve the subcontractors regardless of origin and it would also simplify the follow-up for the workplace management as well as for the quality-, environment-, and work environment group. In this report, the definition of an incident, change-promoting work in the organization of the case-company, communication at the construction site and a mobile phone application was discussed.      Taken together, these factors contribute to a more smoothly functioning health and safety management system and could further lead to an increase in incident reports being sent in. In order for the health and safety management system and incident reporting to be additionally improved, the current routines ought to be improved and followed up. This could be implemented through better leadership including novel improved methods, simplifying the proliferation of valuable knowledge internally which could very well be promoted by legible information available in both Swedish and English.

This bachelor thesis is intended to point out differences within the supervisors’ role and contribute in making the role more attractive. At present the information about how the supervisors’ perspective varies on the supervisors’ role and the introduction to it depending on work experience and education is unknown. Further it was investigated why the supervisors’ role is seen as an entrance to the building industry and how to develop the role to encourage the supervisors to stay longer within it. In the collection of data we have been interviewing supervisors and studying literature. In total we have interviewed 14 supervisors in the region of Jönköping and the result of the literature study has subsequently been used to substantiate the outcome of the interviews. The selection of interviewees was partly based on the supervisors’ work experience and educational level but consideration regarding sex and age was also taken. The result showed that the supervisors experience their role as a diverse, social and coordinating role and the main work involves staking, preparation for upcoming activities, answering questions and solving problems that occur. Furthermore it appeared that the supervisors’ role varies in work tasks as well as what is considered positive, negative and difficult. Moreover varies the role in the vision of the leadership and the experience of response from co-workers. Although it also appeared that the variations may not always depend on work experience and education level but also on the supervisors’ personality. The supervisors, who have experience from being craftsmen, were considered to have several advantages, for example concerning practical understanding, detecting inaccuracies and delays and that they more easily get accepted by the co-workers. The result indicated that the supervisors are experiencing their first months in the role differently depending on work experience and educational level. Most of them also believe that there are opportunities for improvement concerning the introduction period. The supervisors who have experience from being craftsmen felt prepared for the role to a greater extent than those supervisors who have an engineering degree. It were primarily those with an engineering degree who feel the need of a mentor but the majority of the supervisors reckons that if mentorship is to be used the mentor should be working at the same place as the supervisor. In addition, it was shown that the supervisors enjoy their role but the supervisors who have an engineering degree see the role as more attractive than those with a background as craftsmen. Possible enhancements mentioned were improved wage development, increasingly greater responsibility, better economic planning and more variation in the types of projects and tasks. The conclusions drawn were that the supervisors’ role varies in the aspect of the role itself and of the experience from the introduction period as well as that there are certain requests for mentorship and that there are opportunities to introduce changes which may make sure that the supervisors remain longer in their role.

I byggbranschen är effektiv kommunikation en förutsättning för att uppnå lyckade projekt. I en bransch där olika parter sammansluter i projektorganisationer för att leverera produkt till beställaren kan kommunikationen vara en utmaning. Det är essentiellt för projektledare att kommunikationen fungerar väl och att den når yrkesarbetarna på ett smart och effektivt sätt, så att berörda parter i varje projekt vet om vad som ska göras och hur de ska gå tillväga. Denna studie syftar till att skapa förståelse för hur systematisk kommunikation kan förbättra byggprojekt av mindre karaktär genom att ta tillvara på hur verksamheten väljer att kommunicera. Studien granskar samspelet mellan projektledande arkitekt, arbetsledare och yrkesarbetare för att utreda möjligheter för förbättring av kommunikation i byggprojekten. För att utreda detta belyser studien vad som i kommunikationsväg fungerar väl i mindre byggföretag och vad som inte fungerar och hur de delar som brister skulle kunna tänkas förbättras. Genom undersökningar har uppfattning skapats om hur parterna upplever samarbetet i projekten kopplat till kommunikation i nuvarande och tidigare projekt. Vidare behandlar rapporten vikten av att säkerställa att bygghandlingar och annan dokumentation är korrekt för att minska risk för problem under byggnation och minska kommunikationssvårigheter. Resultatet påvisar att den mest uppskattade kommunikationskanalen är möten då det möjliggör för beskrivningar i detalj och uppföljningsfrågor. Studien visar även att projekten är känslig för ändringar i projektorganisationens personalstruktur och att det således är viktigt att säkerställa att projektdokumentation tas tillvara på i ett forum som kan nås av projektets aktuella deltagare. / Construction projects are becoming more complex at the same time as more pressure is put on time, costs and quality. Therefore the construction insutry shows an increasing need of tools and communication systems. In an industry where different parties combine in project organizations to deliver the product to the client, communication can be a challenge. It is therefore essential for project managers to ensure that the communication works well and that it reaches the workforce in an efficient way. This study aims at creating an understanding of how communication can improve building projects of a smaller nature by taking advantage of communications methods. The study examines interactions between project-leading architects, supervisors and professionals workers to investigate opportunities for improving their communication. The projects investigation has led to an understanding of how three different parties in smaller construction project experience the cooperation of their projects linked to communication. Furthermore, the report deals with the importance of ensuring that construction documents and other documentation are properly prepared and distributed to reduce the risk of construction problems and reduce communication difficulties. The result shows that the most appreciated communication channel is face to face meeting, thus it allows for detailed descriptions and follow-up questions. The study also shows that the projects are sensitive to changes in the project organization's staff structure and that it therefore is important to ensure that project documentation is utilized in a forum that can be reached by the project's participants

<p>Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda.</p><p>För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag.</p><p>Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen. Detta har inneburit nyanställningar och därmed ett större antal anställda. Atlas Copco i Örebro ansågs därför som ett lämpligt företag att exemplifiera denna problematik på.</p><p>Uppsatsens frågeställningar handlar om vad företagets arbetsledare har för insikt i arbetsmotivationen bland de anställda samt att påvisa likheter och skillnader mellan arbetsledarens uppfattning och de anställdas uppfattning.</p><p>För att samla in våra data valde vi att använda både en enkätundersökning och en djupintervju, således blev data insamlat av både det kvalitativa och det kvantitativa slaget. Totalt så delades 31 stycken svarsenkäter ut och lika många returnerades.</p><p>De delar som utgör den teoretiska referensramen i undersökningen är Expectancy Theory, Hertzbergs tvåfaktorsteori. Detta beskrivs i uppsatsen dels ur arbetsledarens perspektiv och dels ur de anställdas synvinkel.</p><p>Den empiriska delen av uppsatsen består av information från den intervjun som gjorts med arbetsledaren samt information hämtad från enkäter besvarade av de anställda och Atlas Copcos hemsida. De erfarenheter som inhämtats jämfördes sedan med teorin och skillnader och likheter sammanställdes i analysavsnittet.</p><p>Det vi kom fram till genom att göra denna undersökning var att arbetsledaren har bra insikt i de anställdas arbetsmotivation och likheterna i de motiverande faktorerna klart översteg skillnaderna. Vi kom dock fram till några få punkter vi anser vara bristfälliga vilket arbetsledningen bör tänka över. Dessa punkter var att de anställda inte känner att de får någon verklig belöning vid extra bra prestationer samt att förbättra feedbacken till de anställda både i positiv och negativ riktning.</p>

Vi ställde oss till en början frågan om arbetsledare och anställda har liknande uppfattning gällande arbetsmotivation. Med hjälp av befintliga teorier som vi ansåg som lämpliga ville vi beskriva och utvärdera hur arbetsmotivationen förhåller sig i ett större tillverkande företag samt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan arbetsledarens uppfattning och den upplevda situationen hos de anställda. För att ett företag som verkar på en konkurrerande marknad skall kunna överleva och bli framgångsrikt så är produktivitet och effektiv produktion en avgörande faktor. Man måste få de anställda att vilja prestera sitt bästa och motivera dem till att göra detta varje dag. Många företagare brukar ofta påstå att företagets största resurs är dess anställda. Det är svårt att hävda motsatsen då det är dessa människor som i grund och botten utför arbetet på många företag. Vi har valt att undersöka arbetsmotivationen på det tillverkande företaget Atlas Copco i Örebro som nyligen flyttat hit tillverkningen av vissa delar av produktionen från olika delar av världen. Detta har inneburit nyanställningar och därmed ett större antal anställda. Atlas Copco i Örebro ansågs därför som ett lämpligt företag att exemplifiera denna problematik på. Uppsatsens frågeställningar handlar om vad företagets arbetsledare har för insikt i arbetsmotivationen bland de anställda samt att påvisa likheter och skillnader mellan arbetsledarens uppfattning och de anställdas uppfattning. För att samla in våra data valde vi att använda både en enkätundersökning och en djupintervju, således blev data insamlat av både det kvalitativa och det kvantitativa slaget. Totalt så delades 31 stycken svarsenkäter ut och lika många returnerades. De delar som utgör den teoretiska referensramen i undersökningen är Expectancy Theory, Hertzbergs tvåfaktorsteori. Detta beskrivs i uppsatsen dels ur arbetsledarens perspektiv och dels ur de anställdas synvinkel. Den empiriska delen av uppsatsen består av information från den intervjun som gjorts med arbetsledaren samt information hämtad från enkäter besvarade av de anställda och Atlas Copcos hemsida. De erfarenheter som inhämtats jämfördes sedan med teorin och skillnader och likheter sammanställdes i analysavsnittet. Det vi kom fram till genom att göra denna undersökning var att arbetsledaren har bra insikt i de anställdas arbetsmotivation och likheterna i de motiverande faktorerna klart översteg skillnaderna. Vi kom dock fram till några få punkter vi anser vara bristfälliga vilket arbetsledningen bör tänka över. Dessa punkter var att de anställda inte känner att de får någon verklig belöning vid extra bra prestationer samt att förbättra feedbacken till de anställda både i positiv och negativ riktning.

Syfte: Eftersom byggbranschen är en av de mest olycks- och dödsfallsdrabbade branscher finns det anledningar att tro att det någonstans i arbetsmiljöarbetet brister. Inom arbetsmiljö och säkerhet sker en ständig utveckling vilket påverkar hur viktigt det är med en bra kommunikation från arbetsledaren till yrkesarbetaren. Målet med studien var att identifiera kommunikationsbrister mellan arbetsledare och yrkesarbetare som kunde skapa tillfälle för olyckor och tillbud. Syftet med att göra den här undersökningen var att utveckla ett eget förbättringsförslag och implementera det i praktiken och utvärdera hur detta mottogs. Metod: Studien utfördes som en aktionsforskning där brister i dagens informationsflöde identifierades för att sedan implementera en lämplig handling för att åtgärda problemet. Efter detta utvärderades den nya handlingen. För att utföra denna undersökning och besvara frågeställningarna har flera undersökningsmetoder för datainsamlingens använts: semistrukturerade intervjuer, litteraturstudier, dokumentanalys och deltagande observationer vilka har analyserats genom en triangulering för ett trovärdigt resultat. Resultat: Informationen om de risker som identifierades i ett arbetsmoment kommunicerades genom arbetsberedningar, vilka skulle ske genom ett överlämnings möte tillsammans med yrkesarbetarna. Dagens arbetsberedningsmall upplevdes som bristfällig samt med stort rum för utveckling. I identifieringen av bristerna i dagens informationsflöde var det informationen gällande kringliggande arbeten som var mest återkommande. Detta resulterade i att förbättringsförslaget begränsades till den frågan. En ny arbetsberedning togs fram med frågeställningar berörande arbetsmoment som sker i närheten och vilka risker samt riskreducerande åtgärder som skall vidtas. Konsekvenser: Det upplevdes förekomma ett samband mellan bristande kommunikation och tillbud samt olyckor. Individers personliga inställning till arbetsmiljöfrågor ansågs vara en faktor till att det sker olyckor. Detta kunde vara en faktor till att arbetsmiljön inte prioriterades mer under arbetsberedningar och påverkade i sin tur både överlämningen samt mängden information som återkopplas till arbetsledarna. För att minska tillbud och olyckor borde yrkesarbetarna informerats om kringliggande arbeten och de risker som tillkommer. Detta bidrog även till att yrkesarbetarna kände sig mer delaktiga och involverade i frågor som berörde deras arbetsmiljö. Begränsningar: Den här studien undersökte endast kommunikationsbrister mellan arbetsledare och yrkesarbetare som påverkade arbetsmiljöns efterlevnad. Resultatet ansågs vara generaliserbart i byggbranschen. Förbättringsarbetet syftade till att förbättra redan befintliga dokument och eftersom arbetsberedningar är företagsspecifikt blir även funna brister i arbetsberedningarna det. / Purpose: Since the construction industry is one of the most harmful and lethal industries there is reason to believe that there is something wrong with the work environment planning. There is constant ongoing progress within the area of safety issues and work environment which affects how important good communication is from the supervisor to the carpenter. The objective of this study is to identify communication deficiencies between the supervisor and carpenter, which in turn raises the probability for accidents and incidents to occur. The purpose of this study is to develop an improvement proposal to implement and evaluate how it is received. Method: The study is conducted as an action research study where deficiencies are identified in today’s information channels. Furthermore, an appropriate action is proposed to address the problem, followed by an evaluation of the new action. When conducting this research, and when answering the research questions, several methods been utilized, such as: structural interviews, literature studies, document analysis, and participant observations which have been analyzed through triangulation for a credible result. Findings: The information about the risks identified in a work activity was communicated through a work sets, which was be done through a meeting with the construction workers. Today’s work set template was perceived as inadequate, with a lot of room for development. When identifying the deficiencies in today’s information flow, the information regarding surrounding work was identified as the most recurring. This resulted in the improvement proposal being limited to that issue. A new work set was made with questions regarding work activities that are taking place nearby and what risks and risk mitigation measures are to be taken. Implications: The connection between lack of communication and incidents as well as accidents was identified. An individual's attitude toward work environment issues are a factor in the occurrence of accidents. This is a factor when it comes to the work environment as it is not prioritized higher when planning work sets which affects both the handover and the amount of information that is given back to the supervisors. To reduce incidents and accidents, construction workers need to be informed about the surrounding work and the risks involved, this also makes the construction workers feel more involved in issues that affect their daily work environment. Limitations: This study only examines communication deficiencies between supervisors and construction workers regarding the work environment. The result is regarded as general to the construction industry. The improvement work is limited to improving existing documents. Furthermore, work sets are company-specific, shown deficiencies are as well.