<p>Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB. Samtliga arbetsledare ansåg att det inte förekommer större skillnader i relationen mellan inhyrd personal och fast anställda. Slutsatsen är att tvåvägskommunikationen som uppkommer under arbetsmötena stärker arbetsledarens relation till de fast anställda. Det framstod också att personalens arbetssituation skiljer sig utifrån olika ”out‑come”. De fast anställda arbetar för lönen medan den inhyrda personalen, utöver lönen, arbetar mot ett högt LMX-utbyte för att bli bokad till ytterligare arbetstid.</p>

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap. Studien grundas på fem samtalsintervjuer, genomförda med olika representanter inom området, på olika nivåer i samhället. Resultatet visade bland annat att det inte finns lagstadgade krav vad gäller en arbetsledares kunskapsnivå, men att den arbetsledande funktionen upplevs som mycket viktig och svår att hantera. Informanterna menar att det måste ställas vissa grundläggande krav på arbetsledarnas kompetens. Svaren visar även att arbetsledarna behöver en akademisk grundutbildning inom vård och omsorg, helst med inriktning mot äldre och handikappade. De anses även behöva en ledarskapsutbildning. Ett allmänt råd om kompetenskrav gällande arbetsledare är under diskussion hos Socialstyrelsen, samt om en legitimering är möjlig för denna yrkesgrupp.</p> / <p><p>Abstract</p><p> </p><p>The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.</p><p> </p></p><p> </p><p> </p><p>The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.</p>

Sammanfattning   Arbetsledare är nyckelpersoner i äldreomsorgens verksamheter, de är en länk mellan högre chefer och de underställda medarbetarna. För att arbetet ska fungera på ett tillfredställande sätt, bör arbetsledaren ha den kompetens som krävs, för funktionen den har. Arbetsledarens funktion är att motivera och handleda medarbetarna för att omsorgstagarna i sin tur, ska få ett värdigt och gott liv. Undersökningens syfte var att undersöka gällande kompetenskrav för arbetsledare inom dagens äldreomsorg. Vi inriktade oss således på begreppen kompetens, utbildning och ledarskap. Studien grundas på fem samtalsintervjuer, genomförda med olika representanter inom området, på olika nivåer i samhället. Resultatet visade bland annat att det inte finns lagstadgade krav vad gäller en arbetsledares kunskapsnivå, men att den arbetsledande funktionen upplevs som mycket viktig och svår att hantera. Informanterna menar att det måste ställas vissa grundläggande krav på arbetsledarnas kompetens. Svaren visar även att arbetsledarna behöver en akademisk grundutbildning inom vård och omsorg, helst med inriktning mot äldre och handikappade. De anses även behöva en ledarskapsutbildning. Ett allmänt råd om kompetenskrav gällande arbetsledare är under diskussion hos Socialstyrelsen, samt om en legitimering är möjlig för denna yrkesgrupp. / Abstract   The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.       The work conductors are the key persons in the geriatric care's activities and are a link between higher managers and the submitted employees. In order to get the work function in a satisfactory way, the work conductors should have the competence that is required. The work conductors’ function is to motivate and give guidance to the employees, so that the elderly people on that way can live a dignified and good life. The survey's aim was to examine applying competence requirement for work conductors within today's geriatric care. We concentrated on the concepts competence, education and leadership. The survey is based on five deliberation interviews, implemented with different representatives within the area, on different levels in the society. The result showed among other thing that there are not statutory requirements regarding work conductors knowledge level, but that the work conductive function is experienced as very important and difficult to handle. The interview persons mean that it must be set certain fundamental requirements, on the work conductors' competence. The replies are also showing that the work conductors need an academic basis education within care and long-term care, preferable with direction against the elderly and the disabled. They are considered to also need a leadership education. General advices of competence requirements are discussed at National Board of Health and Welfare and also perhaps try to legitimate this occupational group.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and if so, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study is based on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers and three supervisors. The study’s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense of coherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek &amp; Theorell, stress theory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus. The result of our study indicates that stress is present among social workers. The common stress symptoms are gastritis, difficulty concentrating and sleeping problems. The main factors that cause work- related stress are found to be workload, work environment, involuntary break, and responsibility. The study shows that stress is not constant and it is manageable thanks to coping strategies that the social workers and their supervisors use. Coping strategies that contribute to the reduction of stress are a supportive chief, social support, reasonable requests, clear leadership and functioning family. Social support and support from their supervisors is the most frequently mentioned copying strategies. Our result indicates that creating a supportive work environment is very important for the well-being of social workers.

Syftet med denna studie var att undersöka och skapa större förståelse för arbetsledares upplevelse av stress och stressorers påverkan på deras ledarskap och arbete. Artiklar, litteratur och elektroniska dokument med fokus på pedagogik, ledarskap, stress och socialt stöd har studerats för att få fram fakta på hur stress och stressorer påverkar individen i arbetsmiljön. En kvalitativ metod med intervjuer, med utgångspunkt i en fenomenografisk forskningsansats, användes för att ta reda på hur arbetsledare upplevde att stress och stressorer påverkade deras ledarskap och arbete. Den teoretiska referensramen bestod av Karasek &amp; Theorells krav-kontroll-stöd modellen, Siegrists ansträngnings/belöningsmodellen och Antonovskys KASAM modellen. Resultatet av undersökningen visade att det fanns ett tydligt samband mellan arbetsrelaterad stress och ett bristande pedagogiskt ledarskap. Vidare påvisades även kopplingar till att bristande socialt stöd, i form av svag eller utebliven feedback från chefer, kraftigt underminerade arbetsledarnas produktivitet och kvalitet i både ledarskapet och arbetet. Vi anser att det är av största vikt att eliminera onödiga stressorer i arbetsmiljön, samt att arbetsledarna får kontinuerlig feedback av cheferna, för att de ska kunna ges bästa möjliga förutsättningar för att prestera det optimala i både ledarskapet och det övriga arbetet.

Efter avregleringen av lagarna under 1990-talet öppnas marknaden med uthyrning av personal. Bemanningsföretag anställer arbetstagare som därefter hyrs ut till kundföretag som strävar efter högre flexibilitet i schemaläggningen av arbete. Finns det ingen efterfrågan av arbete blir dessa anställda utan sysselsättning trots att de har anställning i ett bemanningsföretag. Syftet är att beskriva och förklara arbetsledarnas uppfattning om inhyrd personal respektive fast anställda vad gäller arbetsförhållanden och relationen till arbetsledaren. Uppsatsen är utförd som en flerfallsstudie byggd på intervjuer med arbetsledare i företagen Coca-Cola Drycker Sverige AB, Posten Logistik AB, Schenker Logistics AB och Spendrups Bryggeri AB. Samtliga arbetsledare ansåg att det inte förekommer större skillnader i relationen mellan inhyrd personal och fast anställda. Slutsatsen är att tvåvägskommunikationen som uppkommer under arbetsmötena stärker arbetsledarens relation till de fast anställda. Det framstod också att personalens arbetssituation skiljer sig utifrån olika ”out‑come”. De fast anställda arbetar för lönen medan den inhyrda personalen, utöver lönen, arbetar mot ett högt LMX-utbyte för att bli bokad till ytterligare arbetstid.

Syfte: Studien syftade till att undersöka nyutexaminerade kvinnliga sjuksköterskors upplevelser avseende rondsituationen och arbetsledarrollen.   Metod: Kvalitativ deskriptiv studie. Åtta semi- strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys.   Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera ronden och rollen som arbetsledare. Trots sitt omvårdnadsansvar upplever sjuksköterskan att omvårdnaden prioriteras ner och att mer tid går till att fördela och utföra läkarordinationer i det dagliga arbetet. På arbetsplatserna saknas rondstruktur och praktisk vägledning i hur en rond ska gå till, vilket även upplevs som bristfälligt under utbildningens gång. Det finns otillräcklig kunskap och tid för att förbereda sig för en rond på bästa sätt. Sjuksköterskorna har olika upplevelser, både negativa och positiva, av den kommunikation som finns med läkare under rondsituationer. Att arbetsleda är svårt dels på grund av utbildningens otillfredsställande förberedelser och dels på grund av svårigheterna att som ny personal på arbetsplatsen förväntas ta kommando och för första gången leda en annan yrkesgrupp.   Slutsats: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera rondsituationer på grund av bristande struktur samt problematik i rollen som arbetsledare för omvårdnaden. Kommunikation och samarbete mellan läkare och sjuksköterska har stor betydelse för rondens utgång. Omvårdnad upplevs generellt vara nedprioriterat i förhållande till medicinsk vetenskap. / Objective: The study aims to examine newly qualified female nurses' experiences regarding the ward round and leadership role.   Method: Qualitative descriptive study. Eight semi-structured interviews were conducted and analyzed using content analysis.   Results: Graduate nurses are experiencing difficulties in managing the round and the leadership role. Despite their nursing responsibilities they experience a lack of priority in nursing, and that most time is spent to distribute and perform medical prescriptions in their daily work. The workplace has no structure and practical guidance regarding rounds, which is also perceived as deficient during the education. There is insufficient knowledge and time to prepare for a round in the best way. The nurses have different experiences, both positive and negative, of the communication with doctors during round situations. The leadership role is difficult partly because of inadequate preparation and training. Also because of the difficulties in which the newly graduated nurse in the new workplace is expected to take command, and for the first time take the lead of a different profession.   Conclusion: Newly graduated nurses are experiencing difficulties in managing the ward round due to lack of structure as well as problems in the leadership role of nursing. Communication and cooperation between doctors and nurses are of great importance for the round outcome. Nursing is generally perceived to not be prioritized in relation to medical science.

Purpose: The construction industry stands before a big change. Large parts of theindustry is getting digitalized and higher demands are put on buildings with highcomfortability, low energy need and with a low ecological footprint. Academiceducation is becoming more common to keep up with this development, which meansthat lots of people in supervisor roles lacks the practical experience that is consideredimportant. The purpose with this study is to find actions that can better prepare recentgraduates building engineers without the practical experience to the role as supervisor.Both during their studies and at the company they’ve received a position.Method: The method that has been used to answer the studies issues and eventuallyreach the study’s goal is semi-structured interviews, litterature studies and documentanalysis. The interviews has been done in cooperation with Peab and ex-students fromthe building engineering program at Jönköpings Technical University.Findings: The analysis clarifies that there is a high demand for the individual that worksas a supervisor, you learn many things during school, and you learn even more whileworking. The respondents noted during the interview that the more practical parts youcan have during school the better. This is supported by that the professional workersmight have it hard to feel a belonging to a supervisor that lacks practical experience.Both during the empirical part and the theoretical framework the view on if supervisorswith only theoretical experience are fit for the role differentiates. Some believe that thepersonality has a larger meaning than experience and others believe that it’s hard toadjust the supervisor roll regarding a university degree because it’s about practicalwork.Implications: Conclusions that can be made by the study that it would be beneficialduring school to have more practical parts to be shown, either through virtual visits ata construction site or through more laboratory work. It is recommended that as a newlyeducated supervisor to be able to spend time with professional workers to learn aboutcommon terms and work methods. It is also recommended for the companies to providea mentor to assist and guide the newly educated supervisor.Limitations: The interviewed students have solely been students from JönköpingsTechnical University. This might entail that if the same method had been used withstudents from other schools the result might be different. Same goes for the moreexperienced supervisors that’s been interviewed. All of them work for the companyPeab, if the same interviews would be done with another company there’s a risk thatthe outcome would be different.The rest of the limitations that has been done will with great probability not affect thestudy's results. Because the studies interviews are greatly about personal impressionsthe result might differ from person to person, but the big picture over the subject wouldremain the same.Keywords: The supervisor role in the construction industry, civil engineeringeducation, practical and theoretical background of the supervisor, lack of knowledge ina supervisor.

Bakgrund: För att överbrygga klyftan i kunskap och erfarenhet, har simuleringsträning visats vara effektivt för att hantera akuta situationer. Simuleringsträning är unik då den går att skräddarsy för att utbilda personal i specifika tekniska färdigheter, kommunikation, teamarbete och ledarskap. I en simulerad inlärningsmiljö tillåts barnsjuksköterskan att lära av sina misstag. Syfte: Beskriva barnsjuksköterskans erfarenhet av simuleringsträning inför omhändertagandet av barn i akuta situationer för att utveckla simuleringsträningen. Material och metod: Tre fokusgruppsintervjuer med totalt 13 deltagare har genomförts. Intervjuerna har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Två kategorier framkom i resultatet. Att simuleringsträningen bör vara anpassad efter behovet vilket handlar om simuleringsträningens struktur och dess miljö. Att få möjlighet att träna på sin roll i akuta situationer vilket innefattar att hitta sin roll i teamet, både som arbetsledare och tillsammans med olika professioner. Slutsats: För att stärka barnsjuksköterskornas roll och kunskap i akuta situationer behövs regelbunden och frekvent simuleringsträning i autentiska miljöer med verklighetstroget material.

No description available.