Spelling suggestions: "subject:"kunskapsbrist"" "subject:"kunskapsbas""
1 |
Om kunskapsbrister vid fortsatta studier i matematikVasiljevic, Boris January 2010 (has links)
Syftet med detta arbete var att få insikt om hur matematiklärare resonerar kring sitt ämne iförhållande till befintliga brister i matematikkunskaper hos de elever som fortsätter att läsa påen eftergymnasial nivå med teknisk inriktning. Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer, jämtuppdelade mellan högskole- respektive gymnasielärare, diskuteras problematiken.Den negativa utvecklingstrenden i matematikkunskaper har varit närvarande under en längretid. Kunskapsbristerna medtagna från föregående kurs respektive skolform orsakar svårigheterför både elev och lärare. Kunskapsbristerna tycks ha sitt ursprung i grundskolan och avdiverse skäl misslyckas gymnasielärare i att bekämpa dessa. Behörighetskraven är allt mindrejämställda med förkunskapskrav. En av möjliga förklaringar är den rådande betygsinflationeni gymnasieskolor. Påverkan av miniräknare och formelsamlingar på elevernas kunskaperifrågasätts och samtidigt framställs överbryggningskurser som en lovande åtgärd.Behovet av adekvata fortbildningar samt förbättrat samarbete mellan skolformer är stort ochbör prioriteras för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för framtida studenter.
|
2 |
Förskolläres syn på naturvetenskap : - Har pedagogers kompetens inom de naturvetenskapliga ämnena betydelse för barnens lärande inom dessa?Blomdahl, Jessica January 2012 (has links)
Syftet var att undersöka olika förskollärares syn på naturvetenskap, samt om de ansåg att deras kunskaper inom ämnet hade någon betydelse för barngruppens lärande/intresse för ämnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osäkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett ålder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansåg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att få tillgång till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stå på och forska utifrån ställs det idag allt högre krav på att deras lärare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ämnesområdena.
|
3 |
Kunskapsbrister hos nyexaminerade byggnadsingenjörer i rollen som arbetsledare / Lack of knowledge in recent building engineers in the role as a supervisorRademaekers, Christian, Uvesten, Jakob January 2021 (has links)
Purpose: The construction industry stands before a big change. Large parts of theindustry is getting digitalized and higher demands are put on buildings with highcomfortability, low energy need and with a low ecological footprint. Academiceducation is becoming more common to keep up with this development, which meansthat lots of people in supervisor roles lacks the practical experience that is consideredimportant. The purpose with this study is to find actions that can better prepare recentgraduates building engineers without the practical experience to the role as supervisor.Both during their studies and at the company they’ve received a position.Method: The method that has been used to answer the studies issues and eventuallyreach the study’s goal is semi-structured interviews, litterature studies and documentanalysis. The interviews has been done in cooperation with Peab and ex-students fromthe building engineering program at Jönköpings Technical University.Findings: The analysis clarifies that there is a high demand for the individual that worksas a supervisor, you learn many things during school, and you learn even more whileworking. The respondents noted during the interview that the more practical parts youcan have during school the better. This is supported by that the professional workersmight have it hard to feel a belonging to a supervisor that lacks practical experience.Both during the empirical part and the theoretical framework the view on if supervisorswith only theoretical experience are fit for the role differentiates. Some believe that thepersonality has a larger meaning than experience and others believe that it’s hard toadjust the supervisor roll regarding a university degree because it’s about practicalwork.Implications: Conclusions that can be made by the study that it would be beneficialduring school to have more practical parts to be shown, either through virtual visits ata construction site or through more laboratory work. It is recommended that as a newlyeducated supervisor to be able to spend time with professional workers to learn aboutcommon terms and work methods. It is also recommended for the companies to providea mentor to assist and guide the newly educated supervisor.Limitations: The interviewed students have solely been students from JönköpingsTechnical University. This might entail that if the same method had been used withstudents from other schools the result might be different. Same goes for the moreexperienced supervisors that’s been interviewed. All of them work for the companyPeab, if the same interviews would be done with another company there’s a risk thatthe outcome would be different.The rest of the limitations that has been done will with great probability not affect thestudy's results. Because the studies interviews are greatly about personal impressionsthe result might differ from person to person, but the big picture over the subject wouldremain the same.Keywords: The supervisor role in the construction industry, civil engineeringeducation, practical and theoretical background of the supervisor, lack of knowledge ina supervisor.
|
4 |
Från "kunskapsflum" till "bottenlöst mörker" : En jämförande undersökning av hur synen på skolan och eleverna förs fram i svenska dagstidningar 1982 och 2013Hemmander, Catarina January 2022 (has links)
I denna uppsats undersöks hur synen på skolan och vad eleverna lär sig framställs i svenska dagstidningar: 1982, då omfattande förändringar ägde rum i den svenska skolan och inrikespolitiken och 2013 då skolan var i fokus med anledning av de negativa Pisa-resultaten. Syftet med uppsatsen är att studera hur debatten om skolkrisen har förändrats i dagstidningar i anslutning till valrörelserna 1982 och 2013. Ett övergripande syfte är också att undersöka om debatten har givit upphov till en specifik skolkrisgenre. De frågeställningar som jag utgår ifrån är: Hur framförs synen på skolans problem och vem som är ansvarig för dem? Hur framförs synen på eleverna och vad de lär sig i skolan? Vilka diskurser kommer till uttryck i debatten om skolan? Jag använder två analysmetoder eftersom dessa metoder kompletterar varandra och gör analysen heltäckande. För att förtydliga argumentationen i texterna använder jag den pragmadialektiska argumentationsanalysen. För att identifiera vilka diskurser som aktiveras i debatten använder jag Faircloughs tredelade modell inom den kritiska diskursanalysen. Resultatet skiljer sig åt mellan materialet från de två tillfällena. 1982 är uppfattningen att skolan var sämre förr men det finns samtidigt ett starkt hopp om att utvecklingen ska gå att vända till det bättre. Eleverna anses drabbade av skolpolitiska reformer som gör det svårt för dem att klara skolan. Den politiska diskursen är förhållandevis lågmäld och kritiken mot skolan riktas ofta mot en grupp eller mot något som inte riktigt kan specificeras. 2013 finns en motsatt uppfattning, som pekar på att skolan var bättre förr och att den negativa utvecklingen kan bli mycket svår att vända. Den skolpolitiska debatten har en betydligt hårdare ton och utbildningsminister Jan Björklund får stå till svars för mycket av skolans misslyckande. Efter det dåliga Pisa-resultatet får eleverna representera skolkrisen, som på längre sikt ses som ett hot mot Sveriges framtid.
|
5 |
Kompletterande utbildning för nyanställda medicintekniska ingenjörer i sjukhusmiljöSvensson, Cia January 2023 (has links)
In conjunction with the always on-going technology development technical education have been created increasingly. Not least in the biomedical engineering area, which since 2008 has been established in Sweden. Between education and work, it can be assumed that there is a knowledge gap, which means that the workplace needs to supplement the previous studies with internal training. The following work analyses knowledge gaps in newly employed engineers in relation to what skills their working place requires. Furthermore, the study focuses on how the Akademiskas hospitals biomedical engineering department can work with internal training to introduce new employees. The result shows that the knowledge gaps differ greatly among individuals, but the common denominator is mainly applying the knowledge practically and electrical safety. Therefore, to create a flexible educational material to use in internal training of new employees, priority checklists are made which are divided into subject categories. The new employee thus gets the opportunity to practice his knowledge practically as well as theoretically. The theoretical material is created digitally and goes through the subject's underlying theory, demonstration of handling and training material, and the aim is that by letting the new employees go through this, the understanding and motivation of future tasks increases. Hopefully, by repeating the subject theoretical as well as practical the new employee will have a greater shot to process the task in his long-term memory and get a more covering and safer introduction of the workplace. / Universitet och högskolor har som skyldighet att skapa utbildningar baserade på konstnärliga eller vetenskapliga grunder som kan bidra till samhällsnytta. År 2008 skapades den första ingenjörsutbildningen i medicinsk teknik efter ett nära samarbete med industri och sjukhus. Syftet var att efter efterfrågan skapa en utbildning som gav studenterna specialkompetens inom medicin i samband med teknik för dagens alltmer avancerade sjukhusteknik. Följande arbete utför en så kallad ”gapanalys” på kunskaperna hos en medicinteknisk ingenjörsstudent kontra en medicinteknisk ingenjör i arbetslivet på ett sjukhus. Vidare undersöker studien hur Akademiska sjukhuset kan arbeta med dessa kunskapsglipor vid anställning av exempelvis tidigare studenter för att få kompetenta ingenjörer som bidrar till arbete enligt den medicintekniska avdelningens uppdrag. Rapporten innefattar en förstudie och en studie där resultatet visar att det förekommer en stor variation på kunskapsbristerna mellan studenterna. Slutsatsen som däremot går att dra från studierna är att den stora kunskapsglipan ligger i att många ingenjörer aldrig har fått tillämpa den teoretiska kunskapen praktiskt. Många anser även att avsaknaden av ett elsäkerhetsmässigt tänk är ett stort och relativt utbrett problem. Särskilt med tanke på hur farligt ett sådant fel kan bli i sjukhusmiljö. I förstudien svarar nio tidigare handledare på sjukhus runtom i landet på en enkät om vad de anser att studenterna som varit där på verksamhetsförlagd utbildning har haft svårt för. Många anser att kunskaperna kan variera mycket beroende på studentens intresse och bakgrund. Förstudien efterföljs av en intervjustudie på Akademiska sjukhuset som även den visar på en stor individuell kunskapsvariation hos studenter över olika ämnen. För att den medicintekniska avdelningen på Akademiska sjukhuset ska kunna skapa kompletterande utbildningar som täcker deras behov på kunskap skapas därför checklistor som även fungerar som en prioriteringsordning på ämnena som gås igenom i nyanställdas utbildning. På så sätt kan individens behov checkas av så väl som verksamhetens. Prioriteringen görs på tre sätt; vilka kunskapsbrister som är mest framträdande, vad Akademiska sjukhuset anser riskfullt om personen inte har koll på samt vad som behövs för att den nyanställda ska känna sig bekväm på arbetsplatsen. Totalt skapas tre olika checklistor en som bör gås igenom omgående, en efter den nyanställda har fått landa i situationen och en där tillfälle ges för att fördjupa den nyanställdas förståelse och ansvarsområden. Checklistorna innehåller teoretiska och praktiska moment där det praktiska sker ute på avdelning och det teoretiska materialet skapas i InfoCaption och publiceras i Akademiskas utbildningsportal. Upplägget på det teoretiska materialet som skapas är genomgång med stödjande bilder i PowerPoint för att lätt kunna gå tillbaka i materialet, demonstration av handhavande vilket sker med hjälp av filmer inspelade på avdelningen och slutligen en frågedel för att den nyanställda ska få reflektera över materialet. De olika teoridelarna delas in efter ämnen och efter genomgått ämne är tanken att den nyanställda ska få arbeta med detta praktiskt under övervakning av handledare för att få diskutera materialet och se hur det kan appliceras praktiskt. Genom detta upplägg introduceras den nyanställda stegvis för framtida arbetsuppgifter, teorin repeteras innan den appliceras praktiskt vilket ökar sannolikheten för att processerna sätter sig i långtidsminnet. För att detta ska kunna implementeras på Akademiska sjukhuset anses däremot att fler studier behöver göras för att få en djupare helhetsbild över situationen. Den insamlade datan i studierna är begränsad och det är osäkerhet att den skulle täcka hela Akademiska sjukhusets medicintekniska avdelnings behov på efterutbildning av nyanställda.
|
Page generated in 0.0981 seconds