Revision är ett professionsyrke och med det menas yrken som baseras på vetenskaplig kunskap och vetenskaplig forskning. Advokater, präster och läkare är exempel på sådana professioner. Till exempel behöver en läkare studera kroppens anatomi för att kunna utöva sitt yrke och därmed säger man att läkaryrkets kunskapsbas är tydlig, det vill säga, man vet vad en läkare bör kunna. Vi började fundera på: hur ser denna kunskapsbas ut för revisorsyrket? Litteraturen visar att revisorns kunskapsbas är otydlig och detta bidrog till att vi ville försöka ta reda på vad man bör kunna som revisor. Vi valde att koncentrera oss på revisorsassistenter som endast har arbetat ett par år eftersom vi ansåg att de skulle kunna ge oss de mest relevanta svaren då de har arbetat ett tag samtidigt som det inte är så länge sedan de utbildade sig och därmed borde de kunna tala om för oss vilka kunskaper som de tyckte har varit till stor nytta när de kom ut i arbetslivet. Därför lyder vår uppsats frågeställning: "Vilka kunskaper, färdigheter och andra förmågor är relevanta för revisorsassistenter? För att erhålla vårt empiriska material har vi, efter att studerat fyra sekundära material, gjort sex stycken telefonintervjuer. Målpopulationen blev revisorsassistenter från de större revisions- och redovisningsbyråerna i Sverige. Att inte veta exakt vad det är för slags utbildning och kunskaper som bör läras ut inför revisorsyrket har vi kommit fram till är en bidragande faktor till varför dagens högskolor- och universitets ekonomprogram som riktar sig till blivande revisorer är ganska generella. Att revisionsprofessionen är otydlig leder till en ovisshet om vad som bör läras ut, vilket i sin tur bidrar till att ekonomstudenter istället lär sig lite om mycket. Vi har kommit fram till att detta inte måste ses som en nackdel eller något negativt utan tvärt om. Vi tror snarare att det är en fördel att man som studerande lär sig lite av varje inom ekonomiområdet och att man senare ges möjlighet att genomgå en internutbildning då man kommer ut i arbetslivet och att man på så vis kan specialisera sig till sin arbetsplats inom ett eller flera områden.

Lärare har ett inflytande över elevers syn på hälsa (Webb & Quennerstedt 2010), och Von Essen (2015) påpekar den känslomässiga laddning som konversationen kring mat kan medföra. Därför blir det viktigt att undersöka hur lärare arbetar med kosthållning och ätstörningar där bland annat mat kopplat till hälsa kan ingå. Syftet med denna studie var att ta reda på varifrån gymnasielärare fick sina kunskaper om kosthållning och ätstörningar, samt hur de valde att undervisa om dessa områden i idrott och hälsa. Efter ett ändamålsenligt urval intervjuades fem lärare. Insamlad data transkriberades och kategoriserades i olika steg. Valda teman analyserades främst med hjälp av läroplansteorin (Linde 2012). Resultatet visade att respondenterna hade kunskaper och erfarenheter, men med olika ursprung. Främst härstammade de från egen kompetensutveckling, inte ämneslärarutbildningen. Respondenterna nämnde att erfarenhet av elever med ätstörningar togs i beaktning vid lektionsplanering. Respondenterna gjorde olika didaktiska val, både i vad som undervisades om, i vilken kurs detta skedde samt i vilken utsträckning. De praktiska delarna placerades i idrott och hälsa, med elevcentrerad undervisning. De teoretiska delarna placerades i andra ämnen och var mer lärarledda. Denna uppdelning var vanligast vid ämnesövergripande arbete, vilket utfördes kring kosthållning och ätstörningar, trots att områdena tillhör det centrala innehållet i idrott och hälsa. Lärarens objektiva förhållningssätt användes för att skapa positiva lärupplevelser.

Socialsekreterarna inom missbruksvården har en delegation som ger dem ett handlingsutrymme att själva kunna fatta beslut. Det betyder att de sitter i en maktposition gentemot klienten samtidigt som de är i ett underläge gentemot chefer och den politiskt styrda organisationen. Något som de har gemensamt är att de måste följa samma lagar. I socialtjänstlagen framkommer det att klienten har rätt till att få hjälp med att komma ifrån sitt missbruk, samt att insatserna ska vara av god kvalite. Mot denna bakgrund var syfte med studien att undersöka hur och på vilka grunder socialsekreterare säger sig fatta beslut om insatser för personer med missbruksproblem. Det är en kvalitativ studie som genomfördes med en vinjett samt kompletterande frågor för att få ett resonemang kring beslut av insats. Våra intervjupersoner var fem socialsekreterare inom missbruksvården. Resultatet av studien visar att det är ett komplext område då det finns olika faktorer som påverkar. Dels handlar det om organisationen och de styrdokument som de ska följa men även ekonomiska faktorer. Något som även har en stor inverkan i beslutet är utbytet av kunskap och erfarenheter med kollegor och chef. Vår slutsats av studien är att de styrdokument och regler som finns inom missbruksvården inte går i linje med hur det ser ut i praktiken. Detta då socialsekreterarna i högre grad prioriterar att lära känna klienten och därmed bygga upp en relation. Studien visar även att organisationen har en stor påverkan då de bestämmer över utbudet av insatser i kommunen. Men även utbildning och erfarenhet har betydelse i hur ett beslut om insats fattas.

Studiens syfte är att undersöka hur fritidspedagoger resonerar om sin yrkesidentitet idag och sitt samarbete med lärare. Fritidspedagogens yrkesidentitet kan vara både tydlig och otydlig. Detta beror på vilken yrkesbefattning pedagogen har på den verksamma skolan. Fritidspedagoger har under åren fått ombilda sin yrkesidentitet eftersom barngrupperna ökat, utbildningen ändrats, policydokument uppdaterats och många fritidspedagoger har fått allt fler arbetsuppgifter (Dahl & Karlsudd, 2015). Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer på tre skolor. Sammanlagt har 8 fritidspedagoger blivit intervjuade. Analytiska begrepp som använts i arbetet är yrkesidentitet, kunskapsbas och samarbete. Resultatet visar att beroende på vilken skola fritidspedagogen idag arbetar på och vilket samarbete pedagogen har med läraren, så är läraren med och påverkar i vilken riktning fritidspedagogens yrkesidentitet går. Samarbetet mellan lärare och fritidspedagog har en inverkan på fritidspedagogens arbete. Empirin visar att det finns stora skillnader mellan fritidspedagoger när det gäller innehållet i deras arbetsuppgifter. Studien vilar på fritidspedagogers upplevelse av sin yrkesidentitet idag och en historisk utveckling av yrket samt deras samarbete med lärare ur ett fenomenologiskt perspektiv (Denscombe 2009).

Profession is an autonomous social system based on the fact that the work emanates in some form of scientifically produced knowledge. The purpose of the knowledge overview is to find out how the political arena has shaped subject teachers as a profession. Our question for the essay is: What does the educational science research say about how political decisions and governance have affected the teaching profession? The method in the overview was based on research after making a selection based on the relevance to our defined area of the 649 search results (which arefurther presented in the method section). Through this we have gained an insight in how political decisions have changed the teacher’s identity that has once been very strong. The background to this project is that the teachers’ profession is changed by political reforms in the era throughout the 1990s - 2000s. The reform municipalization of the school in 1991, is described as a part of the reduction of the teacher’s control, weakening of the profession and loss of autonomy. The New Public Management - model was spread through the 1890s - 1990s and is a resultoriented management as a streaming of the schoolwork unit. The reform where freedom of choice and competition among schools brings us to problems that we are encountering today, we have a strong grade inflation, especially among private schools. We are also noticing that various market forces have contributed to inequality and segregation in schools. The teacher education reform in 2001 was a change where the government shifted the discourse in the teaching profession by replacing the scientific knowledge base with pedagogical work and allowing therapists to enter school businesses. The political reforms are commonly discussed by researchers as the beginning process of the teachers’ deprofessionalization.

Syftet med föreliggande studie var att bidra med fördjupad kunskap om hur nyutbildade lärare i fritidshem upplever sitt yrkesutövande under den obligatoriska delen av skolverksamheten. Vidare undersöktes på vilka sätt yrkesutövandet under den obligatoriska skoldagen upplevs vara en tillgång och på vilka sätt det upplevs vara ett hinder för fritidshemmets verksamhet. Den genomförda uppsatsen är en kvalitativ studie där tio nyexaminerade lärare i fritidshem har intervjuats med semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av kontextuell analys. Studiens resultat delas in i tre huvudkategorier:   elevorienterat yrkesutövande - inom denna kategori anses det givande att agera elevassistent samt att det går i linje med uppdraget. Det anses också att arbetet med enskilda elever som är i behov av särskilt stöd bidrar till att arbetsdagen upplevs meningsfull. kompetensorienterat yrkesutövande – ett ifrågasättande perspektiv – inom denna kategori är det yttre faktorer som dikterar villkoren och ledningen samt klasslärare delegerar delvis irrelevanta arbetsuppgifter i relation till uppdraget. kompetensorienterat yrkesutövande – ett möjlighetsperspektiv innebär att organisatoriska förutsättningar ges, det vill säga rektor är väl förtrogen med fritidshemmets uppdrag vilket resulterar i att lärare i fritidshem tilldelas arbetsuppgifter som de är utbildade för eller som de anser har relevans för yrket.   En övergripande slutsats är att organisatoriska förutsättningar har stor betydelse, i både positiv och negativ bemärkelse, för lärare i fritidshems yrkesutövning under skoldagen.

Scientific findings recorded in literature help continuously guide scientific advancements, but manual approaches to accessing that knowledge are insufficient due to the sheer quantity of information and data available. Although pre-trained language models are being explored for their utility as knowledge bases and structured data repositories, there is a lack of research for this application in the biomedical domain. Therefore, the aim in this project was to determine how Generative Pre-trained Transformer models pre-trained on articles in the biomedical domain can be used to make relevant information more accessible. Several models (BioGPT, BioGPT-Large, and BioMedLM) were evaluated on the task of extracting chemical-protein relations between entities directly from the models through prompting. Prompts were formulated as a natural language text or an ordered triple, and provided in different settings (few-shot, one-shot, or zero-shot). Model-predictions were evaluated quantitatively as a multiclass classification task using a macro-averaged F1-score. The result showed that out of the explored methods, the best performance for extracting chemical-protein relations from article-abstracts was obtained using a triple-based text prompt on the largest model, BioMedLM, in the few-shot setting, albeit with low improvements from the baseline (+0.019 F1). There was no clear pattern for which prompt setting was favourable in terms of task performance, however, the triple based prompt was generally more robust than the natural language formulation. The task performance of the two smaller models underperformed the random baseline (by at best -0.026 and -0.001 F1). The impact of the prompt method was minimal in the smallest model, and the one-shot setting was the least sensitive to the prompt formulation in all models. However, there were more pronounced differences between the prompt methods in the few-shot setting of the larger models (+0.021-0.038 F1). The results suggested that the method of prompting and the size of the model impact the knowledge eliciting performance of a language model. Admittedly, the models mostly underperformed the baseline and future work needs to look into how to adapt generative language models to solve this task. Future research could investigate what impact automatic prompt-design methods and larger in-domain models have on the model performance. / De vetenskapliga upptäckter som presenteras inom litteraturen vägleder kontinuerligt vetenskapliga framsteg. Manuella tillvägagångssätt för att ta del av den kunskapen är otillräckliga på grund av den enorma mängd information och data som finns tillgänglig. Även om för-tränade språkmodeller utforskas för sin brukbarhet som kunskapsbaser och strukturerade dataförråd så finns det en brist på forskning inom den biomedicinska domänen. Målet med detta projekt var att utreda hur Generative Pre-trained Transformer (GPT) modeller för-tränade på biomedicinska artiklar kan användas för att öka tillgängligheten av relevant information inom denna domän. Olika modeller (BioGPT, BioGPT-Large, och BioMedLM) utvärderas på uppgiften att extrahera relationsinformation mellan entiteter direkt ur modellen genom en textprompt. En prompt formuleras genom naturlig text och som en ordnad trippel, och används i olika demonstrationsmiljöer (few-shot, one-shot, zero-shot). Modellförutsägelser utvärderas kvantitativt som ett multi-klass klassifikationsproblem genom ett genomsnittligt F1 värde. Resultatet indikerade att kemikalie-protein relationer från vetenskapliga artikelsammanfattningar kan extraheras med en högre sannolikhet än slumpen med en trippelbaserad prompt genom den största modellen, BioMedLM, i few-shot-miljön, dock med små förbättringar från baslinjen (+0.019 F1). Resultatet visade inga tydliga mönster gällande vilken demonstrationsmiljö som var mest gynnsam, men den trippelbaserade formuleringen var generellt mer robust än formuleringen som följde naturligt språk. Uppgiftsprestandan på de två mindre modellerna underpresterade den slumpmässiga baslinjen (med som bäst -0.026 och -0.001 F1). Effekten av valet av promptmetod var minimal med den minsta modellen, och one-shot-miljön var minst känslig för olika formuleringar hos alla modeller. Dock fanns det mer markanta skillnader mellan promptmetoder i few-shot-miljön hos de större modellerna (+0.021-0.038 F1). Resultatet antydde att valet av promptmetod och storleken på modell påverkar modellens förmåga att extrahera information. De utvärderade modellerna underpresterade dock baslinjen och fortsatt efterforskning behöver se över hur generativa språkmodeller kan anpassas för att lösa denna uppgift. Framtida forskning kan även undersöka vilken effekt automatiska promptdesignmetoder och större domänmodeller har på modellprestanda.

Universities worldwide face challenges both with students dropping out of educational programmes and repetitive questions directed toward teaching staff which both consume resources and result in delays. Recent progress in natural language processing (NLP) introduces the possibility of more sophisticated dialogue systems that could help alleviate the situation. Dialogue systems in education are complex to construct for multiple reasons. Two such reasons are that domain-specific data is often not readily available and extending an existing system often requires configuring the system again and re-training models. In this thesis, a graph-based knowledge base (KB) which is the foundation of a heavily rule-based dialogue system is proposed. The core of the natural language understanding (NLU) in the pipeline-based dialogue system includes the transformer-based DIET classifier for intent classification and entity extraction. The custom logic of the dialogue system relies on contextual and distributional embeddings. While the proposed solution is used in electrical engineering specifically, the KB and the architecture of the dialogue system are designed with generalization in mind. An emphasis is to maintain a low level of system maintenance after deployment allowing teaching staff without expertise in computer science and machine learning to operate the system. The utilization of transfer learning with pre-trained language models helps achieve this objective. The findings suggest that the system is sufficiently sophisticated to improve learning environments for students while potentially alleviating the workload of teaching staff. They further indicate that computer science and machine learning expertise are not required to operate the system over time. / Universitet världen runt möter utmaningar vad gäller både studenter som avbryter sina studier i förtid och repetitiva frågeställningar riktade till kursansvariga vilket konsumerar resurser och resulterar i onödig tidsåtgång. Den utveckling som på senare tid har skett inom naturlig språkhantering (NLP) introducerar möjligheter för mer sofistikerade dialogsystem som skulle kunna avhjälpa situationen. Dialogsystem inom utbildning är ofta komplexa att konstruera av flera anledningar. Två av dessa anledningar är att domän-specifik data sällan finns tillgänglig och att vidareutveckla existerande dialogsystem ofta kräver omkonfigurering och att man åter tränar de involverade modellerna. I denna uppsats föreslås en grafbaserad kunskapsbas (KB) som är grunden av ett till stora delar regelbaserat dialogsystem. Kärnan av den naturliga språkförståelsen (NLU) i det pipeline-baserade dialogsystemet inkluderar den transformer-baserade DIET-modellen för klassificering av intentioner och extrahering av entiteter. Den egenutvecklade logiken i dialogsystemet förlitar sig på förtränade kontextuella och distribuerade inbäddningar. Medan den föreslagna lösningen används specifikt inom elektroteknik så är både KB och dialogsystemets arkitektur utvecklade med generalisering i åtanke. Det finns även en betoning på att bibehålla en låg underhållningsnivå efter att systemet har sjösatts för att tillåta att systemet drivs av kursansvariga utan expertis inom datalogi eller maskininlärning. Användandet av förtränade språkmodeller hjälper till att uppnå detta mål. Upptäckterna tyder på att systemet är tillräckligt sofistikerat för att förbättra lärandemiljön för studenter medan det samtidigt möjligtvis kan hjälpa till att förminska arbetsbelastningen för kursansvariga. Vidare så indikerar upptäckterna att expertis inom datalogi och maskininlärning inte är nödvändigt för att driva systemet över tid.

Verification of knowledge-bases is a critical step to ensure the quality of a knowledge-based system. The success of these systems depends heavily on how qualitative the knowledge is. Manual verification is however cumbersome and error prone, especially for large knowledge-bases. This thesis provides a design theory, based upon the suggested framework by Gregor and Jones (2007). The theory proposes a general design of automated verification tools, which have the abilities of verifying heuristic knowledge in rule-based systems utilizing certainty factors. Included is a verification of completeness and consistency technique customized to this class of knowledge-based systems. The design theory is instantiated in a real-world verification tool development project at Uppsala University. Considerable attention is given to the design and implementation of this artifact – uncovering issues and considerations involved in the development process. For the knowledge management practitioner, this thesis offers guidance and recommendations for automated verification tool development projects. For the IS research community, the thesis contributes with extensions of existing design theory, and reveals some of the complexity involved with verification of a specific rule-based system utilizing certainty factors.

The focus of this thesis is on describing and analysing recently graduated physicians’ and engineers’ experiences of the relationship between the professional education programs and the respective professional practices. The aim is to explore the professionals’ reasons for their educational and career choices, what they learn in professional education, the demands they encounter in the workplace, and the perceived needs and opportunities for learning and further development in their professional practices. This study is based on a comparative design and the empirical data have been collected in interviews with physicians and master’s level engineers in information technology. The theoretical framework is structured around three parts, consisting of theories of professionalisation, theories concerned with the functions of higher education, and theories concerned with the concepts of knowledge, competence and qualifications. There is a close relationship between the process of professionalisation, the authority of the professions, the legitimacy of professional knowledge, and the higher education institutions. The results indicate that theory and practice are intimately integrated in the physicians’ professional education, whereas the engineers’ experiences of the educational program are characterised by little overlap between theory and practice. Furthermore, the physicians emphasise the importance of theoretical specialist knowledge and socio-communicative competence while the engineers instead stress the importance of generalist competence. The educational knowledge base is relatively static for both physicians and engineers. However, whereas there is a correspondence between the educational and the professional knowledge base in the case of the physicians they are only a loosely coupled in the case of the engineers. This can be attributed to the changing nature of the engineers’ professional knowledge base, which is characterised by constant change. The physicians regard their professional education as a rational preparation for the world of work. Although education does provide a general foundation for further professional development and learning, the engineers associate their professional education more with a symbolic ritual. For physicians, the formal credentials are a legal requirement to practise the profession. Education is regarded as constituting an important credential also for the engineers as it increases individual employability. The physicians tend to emphasise the use value of the educational program, while the engineers instead stress the exchange value of their educational program.