IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar. En av oss filmade barn i åldrarna tre till fem och den andra ett till tre på två olika förskolor. För att avgränsa vår studie valde vi att fokusera på fem olika spelappar i våra observationer för att se om de är en del av den pedagogiska miljön. Vi har utgått från ett designteoretiskt perspektiv då vi analyserade hur barnen samspelade runt surfplattan och vad spelapparna erbjöd för lärande. Resultatet visade att både barnen och pedagogen var medskapande till den lärsituation och den lärmiljö som uppstod. Vi såg även att de barn som inte besatt kunskapen om hur en surfplatta fungerade lärde sig snabbt via interaktionen med andra barn om hur de skulle göra. Ålderns betydelse visade sig betyda ganska lite. Det var snarare förkunskaper hos barnen och deras tillgång till surfplatta i hemmet som utgjorde en skillnad i hanteringen och val av spelapp. Resultatet visade även på att surfplattan var signalstark och lockade till lärande då barnen spelade spelappar som innehöll t.ex. matematik och språkträning. I vår undersökning fann vi att miljön och pedagogerna hade makten att begränsa barnen på olika sätt genom att besluta vilken spelapp, vem som ska spela samt surfplattans tillgänglighet.

Dagens allt mer komplexa utvecklingsmiljöer gör att det blir viktigare att användaren hartillgång till rätt information vid rätt tillfälle. Ett stort problem med dagens utvecklingsmiljöersom används vid utveckling av ärendehanteringssystem är att de ej är integrerade vilket medföratt användaren måste flytta information mellan system manuellt. Den här studien undersöker hur en integrerad utvecklingsmiljö kan designas för att minskamängden information som användaren måste hålla i minnet och där med främjaanvändarupplevelsen. Studien följer metoden design science research methodology. Enförstudie genomförs för att få en tydlig problembild och med resultatet som grund sätts mål uppför en lösning. Arbetet går igenom tre iterationer för att slutligen finna nio designprinciper. Slutsatsen av studien är de nio identifierade designprinciperna. Tre av principerna anses kunnaappliceras i alla typer av system. De andra sex principerna anses endast vara applicerbara ikontexten av en integrerad utvecklingsmiljö. Designprinciperna främjar användarupplevelsengenom att minska mängden information som användaren manuellt behöver hantera.

Verification of knowledge-bases is a critical step to ensure the quality of a knowledge-based system. The success of these systems depends heavily on how qualitative the knowledge is. Manual verification is however cumbersome and error prone, especially for large knowledge-bases. This thesis provides a design theory, based upon the suggested framework by Gregor and Jones (2007). The theory proposes a general design of automated verification tools, which have the abilities of verifying heuristic knowledge in rule-based systems utilizing certainty factors. Included is a verification of completeness and consistency technique customized to this class of knowledge-based systems. The design theory is instantiated in a real-world verification tool development project at Uppsala University. Considerable attention is given to the design and implementation of this artifact – uncovering issues and considerations involved in the development process. For the knowledge management practitioner, this thesis offers guidance and recommendations for automated verification tool development projects. For the IS research community, the thesis contributes with extensions of existing design theory, and reveals some of the complexity involved with verification of a specific rule-based system utilizing certainty factors.

Sammanfattning Denna uppsats syftade till att utforska varför skolfrånvaron och därmed hemmasittandet har ökat. Genom att analysera elevhälsoplaner och jämföra dem med tidigare forskning, identifierades en möjlig koppling mellan ändringar i skollagen och ökningen av hemmasittande. Bronfenbrenners systemteori och Beckers avvikarkarriär-teori användes som huvudsakliga teoretiska ramar för analysen. Resultaten pekade på att förändringar i skollagen har manifesterat sig som strikta riktlinjer i elevhälsoplanerna. Dessa riktlinjer, tillsammans med skolornas stödinsatser, kan ha en oavsiktlig stämplande effekt på elever som inte uppfyller förväntningarna. Studien visade att medan dessa stödinsatser syftar till att hjälpa elever, kan de i vissa fall förstärka elevernas avvikelse från den etablerade normen. Tidigare forskning har belyst vissa riskgrupper, såsom de med ADHD eller ASD, och deras potential att undvika skolan på grund av utmaningar relaterade till sociala faktorer och inlärningssvårigheter. Även om dessa specifika diagnoser inte alltid nämndes explicit i elevhälsoplanerna, antyder planernas fokus på sociala faktorer och inlärningssvårigheter att dessa riskgrupper kan vara i åtanke. Metodologiskt använde studien dokumentanalys av elevhälsoplaner, vilket gav en inblick i skolornas officiella ställningstaganden men kunde sakna insikt i verklig implementering. Studiens implikationer pekar på att skolan kan behöva omvärdera sina stödinsatser för att undvika oavsiktlig stigmatisering. Dessutom kan involvering av fler samhällsinstanser, som socialtjänsten, vara en väg framåt för att bättre stödja elever i riskzonen för hemmasittande. / Abstract This study aimed to investigate the reasons behind the rise in school absenteeism and, consequently, the increase in students staying at home. By analyzing student health plans and comparing them with prior research, a potential link between amendments in the Education Act and the surge in students staying at home was identified. Bronfenbrenner's ecological systems theory and Becker's theory of deviant behavior served as the primary theoretical frameworks for the analysis. The findings indicated that changes in the Education Act have manifested as stringent guidelines in student health plans. These guidelines, combined with schools' supportive interventions, may inadvertently label students who do not meet the expectations. While these interventions aim to assist students, they might, in certain instances, amplify students' deviation from established norms. Previous research highlighted specific risk groups, such as those with ADHD or ASD, and their likelihood to avoid school due to challenges related to social factors and learning difficulties. Even if these specific diagnoses were not always explicitly mentioned in the student health plans, the plans' emphasis on social factors and learning difficulties suggests these risk groups might be considered. Methodologically, the study employed document analysis of student health plans, offering insight into schools' official stances but possibly lacking a comprehensive view of their actual implementation. The study's implications suggest that schools might need to re-evaluate their supportive measures to avoid unintentional stigmatization. Moreover, involving more societal entities, such as social services, might present a proactive approach to better support students at risk of staying home.

There is currently an ongoing transition into more sustainable aviation. One of the sustainable alternatives to the conventional fossil-fueled aircraft is electric aviation. The research aim of the study could be divided into two parts. The first part was to identify the barriers to the development of electric aviation in Sweden. The second part was to ascertain if and, in that case, how the process to reach dominant design can be affected by the actors. Empirical data was mainly gathered through semi-structured interviews. In order to address the research aim, a theoretical framework built upon theories from both multi-level perspective and dominant design theory was used. There were barriers arising from Financial, Regulatory & Political, Business Model & Legitimacy, and Technical conditions. The theoretical analysis implied the existence of two socio-technical gates. These gates consist of collaboration and legitimacy aspects. Metaphorically passing through these gates would make overcoming the relevant barriers much easier. This would also align all elements of the transition, which makes it possible for the actors to affect the process of achieving dominant design. / Det pågår en övergång till mer hållbart flyg. Ett exempel på dessa hållbara flyg är elektriska flygplan. Målet med studien kan delas upp i två delar. Den första delen är att identifiera barriärerna som hindrar utvecklingen av dessa elektriska flygplan. Den andra delen är att ta reda på om och i så fall hur processen för att nå en dominant design på marknaden kan påverkas av aktörerna. Insamlingen av data gjordes huvudsakligen med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Teorier från “multi-levelperspective” och dominant design-teori har använts. Resultaten visar på att det finns möjliga barriärer för utvecklingen inom områden av ekonomi, regelverk, affärsmodeller och legitimitet samt teknik. Analysen implicerar existensen av två “socio-tekniska portar”. Dessa består av legitimitet och samarbete mellan aktörer. Genom att bildligt passera genom dessa portar blir det mycket enklare att överbrygga alla relaterade barriärer. Detta riktar också alla element i övergången mot sammahåll. Det i sin tur möjliggör att aktörerna kan påverka processen för att nå den dominanta designen.