Inom Reggio Emilia pedagogiken ses miljön på förskolorna som en tredje pedagog och man lägger stor vikt vid hur denna ska utformas. Studiens syfte var att undersöka hur detta omsätts i praktiken genom att analysera hur pedagoger på Reggio Emilia inspirerade förskolor pratar om inomhusmiljöns utformning och användning. Forskningsmetoden rundtur användes för att möjliggöra ett samtal som på ett naturligt sätt kunde fånga pedagogernas berättelser om den miljö de befinner sig i. Arbetet med resultatet utgick från en postmodern grundsyn tillsammans med Foucaults beskrivning av diskurs- och maktbegreppet. Diskursanalys användes som analysmetod och tre dominerande diskurser utlästes. Resultatet av analysen gav beskrivningar av möjligheter och begränsningar kring utformning av inomhusmiljön som pedagogerna upplever i verksamheten. Främst lyftes att det sällan förs ett aktivt samtal kring pedagogernas syfte med inomhusmiljön, med anledningar som brist på tid och brist på tydligt ledarskap. Arbetet avslutas med en diskussion kring resultatet genom ett maktbegrepp, resultatet i relation till tidigare forskning och tankar om framtida forskning.

No description available.

No description available.

IKT tar större och större plats på förskolorna och datorer, smartboards och surfplattor blir allt mer vanliga inslag i barnens vardag. Denna uppsats handlar om surfplattan och dess spelappar. Syftet med undersökningen var att synliggöra vad som skedde i interaktionen mellan barn i åldern ett till fem när de får tillgång till en surfplatta. Frågorna som ställdes var: Hur samspelar barn i ålder ett till fem med varandra runt en surfplatta? På vilket sätt används spelapparna och hur blir surfplattan en del av den pedagogiska miljön? Vad händer i mötet mellan barn och surfplattan som signalstarkt material? Hur ser skillnaderna ut i användningen av surfplattan när det gäller ålder? Metoden som användes var kvalitativ via filmobservationer och minnesanteckningar. En av oss filmade barn i åldrarna tre till fem och den andra ett till tre på två olika förskolor. För att avgränsa vår studie valde vi att fokusera på fem olika spelappar i våra observationer för att se om de är en del av den pedagogiska miljön. Vi har utgått från ett designteoretiskt perspektiv då vi analyserade hur barnen samspelade runt surfplattan och vad spelapparna erbjöd för lärande. Resultatet visade att både barnen och pedagogen var medskapande till den lärsituation och den lärmiljö som uppstod. Vi såg även att de barn som inte besatt kunskapen om hur en surfplatta fungerade lärde sig snabbt via interaktionen med andra barn om hur de skulle göra. Ålderns betydelse visade sig betyda ganska lite. Det var snarare förkunskaper hos barnen och deras tillgång till surfplatta i hemmet som utgjorde en skillnad i hanteringen och val av spelapp. Resultatet visade även på att surfplattan var signalstark och lockade till lärande då barnen spelade spelappar som innehöll t.ex. matematik och språkträning. I vår undersökning fann vi att miljön och pedagogerna hade makten att begränsa barnen på olika sätt genom att besluta vilken spelapp, vem som ska spela samt surfplattans tillgänglighet.

Detta arbetet syftar till att synligöra pedagogers syn på förskolans inomhusmiljö och hur de ser på förändringsarbetet av den pedagogiska miljön i relation till barns utveckling och lärande. Arbetet syftar även till att ta reda på vilka begränsningar pedagogerna i förskolan upplever att de kan möta. De frågeställningar som arbetet utgår från är: Vilken syn på förskolans miljö ger pedagoger uttryck för? På vilka sätt ger pedagoger uttryck för att den pedagogiska miljön kan bidra till barns kunskapsutveckling? samt Vilka faktorer påverkar utformandet av förskolans miljö?   Som metod för att ta reda på detta användes enkätundersökning där 45 enkäter delades ut på förskolor i tre olika kommuner. Dessa besvarades av 42 pedagoger på olika avdelningar, vilket endast gav ett bortfall på tre pedagoger. Resultatet analyserades med hjälp av Nordin-Hultmans hem- och verkstadsdiskurser, samt Eriksson Bergströms studie kring ”ordning och reda” i förskolan.   I resultatet framgår att pedagogerna anser sig ha en relativt god miljö på sina avdelningar vilken kan stimulera barns utveckling och lärande samt att de genomförde förändringar med jämna mellanrum. Det som tydligast framkom i resultatet i frågan om vad som kan utgöra hinder i pedagogers förändringsarbete var ekonomiska begränsningar. Vidare visade pedagogerna att bristen på tid att genomföra förändringar var en annan faktor som påverkade möjligheten att förändra den pedagogiska miljön.

<p>Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.</p>

Den här studien utgår ifrån en intervjuundersökning med förskolebarn i en kommun i Mellansverige utförd efter Skolinspektionens besök i kommunens förskolor och med utgångspunkt från en av de åtgärdspunkter förskolorna fick att arbeta med efter inspektionen. Den åtgärdspunkt som föranledde intervjuundersökningen handlade om att få ett underlag till den plan mot kränkande behandling och diskriminering som varje enhet inom skolväsendet skall upprätta årligen. Underlaget skulle bestå i att förskolebarnen var delaktiga i den process som föregick upprättandet av denna plan. Den del av studien som avhandlas i detta arbete utgick ifrån intervjuerna som utfördes på en av dessa förskolor. De viktigaste frågorna i denna studie var att undersöka om förskolebarnen upplevde sig vara inneslutna i eller uteslutna från lek med andra barn och om de upplevde sig vara utsatta för någon form av kränkande behandling på någon plats i den pedagogiska miljön samt om de ansåg sig ha något inflytande över sin vardag på förskolan. Både under intervjuerna samt under genomgången av dem uppkom många nya frågor och fokus ändrades något. Vad förmedlar barnen i sina svar? Får lärarna verkligen reda på barnens upplevelse av sin tillvaro på förskolan? Resultaten visade att majoriteten barn upplevde att de fick vara med i leken med andra barn och att inget barn förmedlade att det varit utsatt för kränkande behandling samt att drygt hälften av barnen ansåg sig få vara med och bestämma. Det var förhållandevis positiva resultat. Kan det verkligen stämma? Då det är många faktorer som spelar in i en intervjusituation med barn som respondenter blev slutsatsen att resultaten kanske ger en fingervisning om hur barnen upplever miljö och relationer på sin förskola. En annan slutsats blev att det krävs övning i att samtala med varandra och reflektera tillsammans, både för barn och vuxna, för att resultaten ska bli mer tillförlitliga.

Studiens syfte är att belysa pedagogiska miljöers betydelse i skapandet av en inkluderande verksamhet i förskolan. Studien är en kvalitativ studie som har konstruerats ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv samt ur teorin om agentisk realism med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet lyfts pedagogernas syn på vad den pedagogiska miljön är, hur de arbetar med den samt hur de arbetar för att skapa inkludering för barn i behov av stöd i förskolan. Studiens slutsats är att den pedagogiska miljön är ett viktigt verktyg för att kunna skapa inkluderingsmöjligheter för barn i behov av stöd i förskolan.

Syftet med förevarande studie är att undersöka hur etnisk representation framställs i pedagogiskamiljöer i sex äldrebarnsavdelningar och analysera utifrån ett normkritiskt perspektiv vilka diskurserom etnisk mångfald som kan ligga bakom utformandet av den pedagogiska miljön. Utifrån de rådandediskurser som identifieras gör vi också en analys av vilka subjektspositioner som blir möjliga iavdelningarna. Genom observation, anteckningar och inventering av det material och leksaker somfanns tillgängligt i de undersökta avdelningar kommer vi fram till att det råder diskurser avfärgblindhet och vithet som reproducerar och befäster en vithetsnorm även om det också blir synligt ensträvan mot att arbeta normkritiskt och några insatser från normkritisk pedagogik visas i vissa delar avde pedagogiska miljöerna. / Nej

Med hjälp av de genomförda observationerna uppdagas estetikens essens tillsammans med dess essentiella beståndsdelar. Genom litteraturen kring estetik och den neomaterialistiska teorin som studien presenterar, anser vi att det finns en koppling mellan teorins syn på materialiteter i ständigt sammanflätande företeelser av agens och kraft samt estetikens förmåga att förbinda mänskliga- och ickemänskliga materialiteter. Studien förankras i kvalitativ forskning med en etnografisk fältstudie som metod för datainsamling. I resultatet av analyserna synliggörs estetiken på ett nytt sätt där teorin belyser materialets likvärdiga handlingskraft så som människan har.