Detta examensarbete är en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet är att utveckla förståelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelärare från olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en målning. I en analys av målningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning. I min studie framstår att förhållningssättet, att se barnen, är det centrala. De intervjuade pedagogerna i de undersökta Reggio Emilia - inspirerade förskolorna har en i hög grad utvecklad filosofi kring stimulerande miljöer med barnperspektivet i fokus. Detta framträdde också i hur de pedagogiska innemiljöerna utformats med ett varierat och för barnen lättillgängligt material, vilket i förlängningen ger barnen stora möjligheter att använda sina egna kompetenser och utvecklas. Ett hinder som studien pekat på är när det blir ett för stort ålderspann inom barngrupperna, då detta medfört att det har blivit svårt att utforma miljöerna optimalt.

Tidigare forskning visade att förskolan sällan anpassar sina lärmiljöer utefter barn utan att barn behöver anpassa sig till lärmiljön. Detta står rakt emot intentionen med läroplanen för förskolan, vilken styr förskollärarens ansvar kring lärmiljön, som är tydlig med att det ingår i professionen att kunna bygga lärmiljöer utefter barnens intressen och behov. Detta för att skapa tillfällen till utbildning och lärande. Studiens syfte var att undersöka förskollärares erfarenheter kring utformning av lärmiljöer för barn i behov av särskilt stöd och barn med intellektuell funktionsnedsättning (IF) tillsammans med andra barn i förskolan. Frågeställningen var att titta på vilka möjligheter samt hinder blir synliga i förskollärarnas beskrivningar kring förskolans lärmiljö. Studien gjordes med ett kvalitativt metodval. Genom ostrukturerade och ostandardiserade frågor har förskollärare intervjuats. För ämnet har det i delen bakgrund och tidigare forskning använts för studien relevant litteratur och granskad forskning. Resultatet visade att det finns flera faktorer att förhålla sig till i utformandet av lärmiljö för barn i förskolan. Resultatet visade även att det för barn i behov av särskilt stöd och barn med IF var särskilt viktigt att ta vissa förhållningssätt och strategier som förskollärare för att möjliggöra lärande och utveckling hos barnet. Resultatet analyserades utifrån det relationella perspektivet. I resultat och resultatdiskussion framkom ett flertal faktorer som påverkar den kvalité som kan bli möjlig i förskolans miljöer.

It is extremely important that the construction of the environment where children and youngsters spend the majority of their days supports the progress of their mentality. That is why I in this study will investigate what a certain amount of teachers consider of the interplay between learning and environment and how they thought a satisfactory environment structure eras of learning and also what the teachers consider to be missing at this point. The schools where I gathered my material are located in Thailand but they use the Swedish curriculum as a starting point and the students at these schools are mostly Swedish speaking. An important element that I came across was the impact of the surrounding on how to shape and use the environment as a tool in the teaching. Thailand’s climate is different than the Swedish climate; I want to investigate if that has any effect in the teaching. The educational environment in schools includes not only the classrooms but also every other space closely connected. Earlier scientific research as well as those people that I used as objects for interviews agrees regarding the fact that a suitable and stimulating environment are one of the most impact on how well children learn. How this environment should look like can be structured in different ways depending on the teacher’s thoughts on that a development environment looks like.

Denna kvalitativa studie syftar till att synliggöra pedagogiska miljöers möjligheter att främja alla barns språk- och kommunikationsutveckling. Studien genomfördes på två förskolor på olika orter där respondenterna var förskollärare. Som datainsamlingsmetod valdes turistguidning. Hela studien präglas av den posthumanistiska teorin för att synliggöra hur miljön eller materialet agerar främjande för barnen. För att synliggöra miljöerna och materialens agens analyserades turistguidningen i två omgångar. Den första för att, ur ett posthumanistiskt perspektiv, synliggöra vilka visuella miljöer och material som existerar i den pedagogiska miljön. Den andra analysen genomfördes med fokus på respondenternas utsagor angående miljön och materialets agens. Koder, etiketter och kategorier framställdes därefter ur datan vilket skapade studiens analysmetod. I resultatet framställdes de språkfrämjande material och miljöer samt respondenternas tolkningar av material och miljöer som synliggjordes i de besökta förskolorna. De mest framträdande var: litteratur och läsmiljöer, pedagogisk dokumentation samt alternativ och kompletterande kommunikation. Av resultatet kom studien fram till slutsatsen att material och miljö kan agera språk- och kommunikationsfrämjande. / This qualitative study aims to highlight the opportunities for educational environments to promote all children's language and communication development. The study was conducted at two preschools in different locations where the respondents were preschool teachers. Tourist guidance was chosen as the data collection method. The whole study is characterized by the posthumanist theory to make it visible how the environment or the material acts to promote children's development. To make the environments and the agents of the materials visible, the tourist guide was analyzed in two rounds. The first to, from a posthumanist perspective, make visible which visual environments and materials exist in the pedagogical environment. The second analysis was conducted with focus on the respondents' statements regarding the environment and the material's agents. Codes, labels and categories were then produced from the data, which created the study's analysis method. The results presented the language-promoting materials and environments as well as the respondents' interpretations of materials and environments that were made visible in the preschools visited. The most prominent were: literature and reading environments, educational documentation as well as alternatives and complementary communication. From the results, the study came to the conclusion that materials and the environment can act to promote language and communication.