Syftet med examensarbetet är att belysa miljöns agens i relation till läs- och skrivglädje i förskolan. Examensarbetet ämnar undersöka vilka förutsättningar som finns i förskolans miljö samt vilka material i förskolans miljöer som främjar barns läs- och skrivglädje utifrån ett posthumanistiskt perspektiv. Studien har utförts via en kvalitativ forskningsmetod, turistguidning, som gjordes på två olika förskolor. Turistguidningen har videofilmats för att visuellt illustrera förskolans miljöer och material via skärmdumpar och sedan analyserats utifrån ett posthumanistiskt perspektiv utefter studiens syfte. Resultatet redovisar hur miljö och material kan skapa förutsättningar för barns läs- och skrivglädje samt förskollärarens roll och metodik för att främja denna läs- och skrivglädje. Ett av de material som identifierades som mest användbart var ordlappar som användes flitigt och strategiskt för att introducera och bibehålla en tidig läs- och skrivglädje hos barnen. Studien visar att förskolans miljö, inklusive ordlappar, bekräftande pedagogik och delaktighet, främjar barns läs- och skrivglädje genom lustfyllt lärande.

Denna kvalitativa studie syftar till att synliggöra pedagogiska miljöers möjligheter att främja alla barns språk- och kommunikationsutveckling. Studien genomfördes på två förskolor på olika orter där respondenterna var förskollärare. Som datainsamlingsmetod valdes turistguidning. Hela studien präglas av den posthumanistiska teorin för att synliggöra hur miljön eller materialet agerar främjande för barnen. För att synliggöra miljöerna och materialens agens analyserades turistguidningen i två omgångar. Den första för att, ur ett posthumanistiskt perspektiv, synliggöra vilka visuella miljöer och material som existerar i den pedagogiska miljön. Den andra analysen genomfördes med fokus på respondenternas utsagor angående miljön och materialets agens. Koder, etiketter och kategorier framställdes därefter ur datan vilket skapade studiens analysmetod. I resultatet framställdes de språkfrämjande material och miljöer samt respondenternas tolkningar av material och miljöer som synliggjordes i de besökta förskolorna. De mest framträdande var: litteratur och läsmiljöer, pedagogisk dokumentation samt alternativ och kompletterande kommunikation. Av resultatet kom studien fram till slutsatsen att material och miljö kan agera språk- och kommunikationsfrämjande. / This qualitative study aims to highlight the opportunities for educational environments to promote all children's language and communication development. The study was conducted at two preschools in different locations where the respondents were preschool teachers. Tourist guidance was chosen as the data collection method. The whole study is characterized by the posthumanist theory to make it visible how the environment or the material acts to promote children's development. To make the environments and the agents of the materials visible, the tourist guide was analyzed in two rounds. The first to, from a posthumanist perspective, make visible which visual environments and materials exist in the pedagogical environment. The second analysis was conducted with focus on the respondents' statements regarding the environment and the material's agents. Codes, labels and categories were then produced from the data, which created the study's analysis method. The results presented the language-promoting materials and environments as well as the respondents' interpretations of materials and environments that were made visible in the preschools visited. The most prominent were: literature and reading environments, educational documentation as well as alternatives and complementary communication. From the results, the study came to the conclusion that materials and the environment can act to promote language and communication.