En lansering av ett behov av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är i skeende i och med en omfattande nyproduktion av policydokument, däribland en reviderad läroplan, ny skollag och nytt stödmaterial från Skolverket. Uppsatsens syfte är att granska hur en strukturerad form av kvalitetsarbete konstrueras, legitimeras och realiseras genom språket i olika policydokument, dvs. hur ett systematiskt kvalitetsarbete argumenteras och motiveras. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt och utifrån en diskursanalytisk ansats undersöks vilka ideologiska dilemman och subjektspositioner som förhandlas i talet om systematiskt kvalitetsarbete som diskursiv praktik. En framställning av systematiskt kvalitetsarbete som en definitiv nödvändighet för förskolans organisation framträder i det empiriska materialet genom att olika språkliga utsagor naturaliseras till vardagliga förgivettaganden. Retoriska argument balanserar flera ideologiska dilemman för att kunna etablera behovet av ständig dokumentation och granskning. Exempel på framträdande spänningar är auktoritet kontra demokrati, procedur kontra process och kunskap kontra värden. Behovet framhävs genom olika sanningsanspråk i en normeringsprocess med avsikt att gynna och bidra till en nyliberal marknadsanpassad välfärdism, vilken kan förstås som en konkurrenskraftig nations framtida bästa snarare än det enskilda barnets bästa i nuet. I detta kan urskiljas kvalitetssäkrad och kvalitetssäkrande förskolepersonal samt barn som kvalitetsdeklarerade lärandeprojekt.

Facebook är idag världens största sociala nätverk och utgör en integrerad del i många människors liv. Facebook erbjuder en ny typ av interaktion där hela världen kan kopplas samman. En individ kan nå ut till flera hundra andra med hjälp av ett par knapptryckningar, det enda som krävs är en telefon eller dator med internetuppkoppling.  I och med Facebooks inträde i människors liv erbjuds också nya möjligheter för individen att skapa sin identitet vilket väckte vårt intresse att studera ämnet närmare. Vi har därför valt att undersöka: Hur väljer individer att konstruera sin identitet på Facebook?  Detta gör vi genom att analysera så kallade statusuppdateringar med diskursanalys. En statusuppdatering är ett kort meddelande som når ut till alla individens ”vänner” på Facebook och är ett relevant datamaterial för att studera identitetskonstruktion då det utgör en självpresentation som kan bekräftas på olika sätt. I vår studie fann vi sex subjektspositioner som beskriver hur individer konstruerar sin identitet på Facebook. Dessa var: Den lyckade, Den lustige, Den relationsorienterade, Den aktive, Den negative och Den kloke. Vi har också tittat på de tolkningsrepertoarer som kopplas till respektive subjektsposition samt vilka mekanismer individen använder då hon antar subjektspositionen. När vi presenterar vårt resultat har vi tagit hänsyn till responsen i form av antal ”gilla” kopplad till respektive subjektsposition och därmed funnit att subjektspositionerna Den lyckade och Den lustige var de mest accepterade samt att Den negative och Den kloke var de minst accepterade subjektspositionerna på Facebook.

Studien syftar till att ge en bild av hur unga kvinnor med anorexia nervosa konstruerar sin identitet via bloggar på internet. Materialet vi använde var sex bloggar skrivna av kvinnor över 18 år med diagnosen anorexia nervosa. Metoden och teorin som använs i studien är diskurspsykologi vilket är en form av diskursanalys. Resultaten kring kvinnornas identitet och diskurserna de befinner sig i presenteras utifrån begreppen subjektspositioner och tolkningsrepertoarer.   Synen på sjukdomen anorexia nervosa utgår ofta från ett biomedicinskt perspektiv. Att studera bloggar skrivna av kvinnor med anorexia nervosa kan istället ge en inblick i hur sjukdomen ter sig utifrån kvinnornas egna ord, med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvinnorna i studien skriver i sina bloggar om sin sjukdom och deras relation till den. Genom att studera kvinnornas texter fann vi tre framträdande tolkningsrepertoarer vilka kvinnorna utgår från när de skriver. Dessa tre Det Ljuva livet, Den andra sidan och Vi anorektiker beskriver vilka diskurser de ser sig själva tillhör och vill tillhöra. Kvinnorna beskriver sig själva befinna sig i tolkningsrepertoaren Den andra sidan, en värld som är skild från den ”normala” livet samt tolkningsrepertoaren Vi Anorektiker en tolkningsrepertoar som beskriver kvinnornas syn på anorektiker. Det ljuva livet beskriver den diskurs som kvinnorna önskar sig tillhöra, en diskurs kring hur det är att vara frisk. Utifrån tolkningsrepertoarerna fann vi de fyra subjektspositionerna Den kluvna, Offret, Mitt namn är Anorexia samt Livskamraten. Dessa positioner visar på de olika identiteter som kvinnan kan inta i de rådande tolkningsrepertoarerna. I subjektspositionerna framställs kvinnan som osäker, rädd och ambivalent. Hon förhåller sig till sin sjukdom på olika sätt beroende på vilken position hon befinner sig i, men genomgående är hennes strävan efter kontroll över sig själv och sin sjukdom.

Sverige är idag ett land med etnisk och kulturell mångfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhället, som måste motverkas. Det blåser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik är något som gör anspråk på att vara sant och verkligt för detta ämne. Den konstituerar vad som är möjligt för den invandrade på så sätt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rätt till arbete, vilket på ett sätt utgör diskursens maktförhållanden. Olika subjektspositioner skapas för de invandrade utifrån vad som sägs i diskursen, och i förlängningen definieras på så sätt deras handlingsutrymme. Med denna analys kommer jag att belysa problematiken kring regeringens integrationspolitik för att där försöka utröna ifall det finns fog för den debatt som pågår; att Sveriges integrationspolitik brister. Analysen handlar således om på vilket sätt språk, begrepp och kategoriseringar konstruerar den integrationspolitiska verkligheten.

– Det är självklart att det ska råda jämställdhet mellan kvinnor och män. Ingen ska behöva behandlas sämre på grund av vilket kön man tillhör. Men är det lika självklart att det alltid – och överallt – ska råda könsjämvikt? Frågan diskuteras av organisationen Svenskt Näringsliv som en del i deras opinionsbildande verksamhet. Jämställdhet framställs som en självklarhet men samtidigt förefaller det finnas vissa reservationer för vad som kan betraktas vara jämställdhetens mål. Könsjämvikt, det vill säga en jämställd fördelning mellan kvinnor och män, antas som exemplet visar inte vara helt självklart. Med hänvisningar till marknadsekonomi förklarar Svenskt Näringsliv att politiska initiativ för ökad jämställdhet inte kan utgöra grund för näringslivets jämställdhetsarbete. Det måste istället utgå från näringslivets egna behov för att inte riskera företagens roll som producenter och organisatörer av värde och välfärd. I den här avhandlingen undersöks vad som händer när marknadsekonomiska principer möter politiska krav på förändring. Hur begripliggörs krav på jämlikhet mellan könen i en nyliberal kontext? Med utgångspunkt i en närgången läsning av Svenskt Näringslivs opinionsbildande material om jämställdhet diskuteras hur kön diskursivt konstrueras. Studien visar hur kvinnor på olika sätt införlivas både i en föreställningsvärld om marknaden som alldeles nödvändig och i en värld som domineras av män och manliga normer.

Denna uppsats undersöker hur den mediala diskursen kring Sverigedemokraterna förändrats genom att analysera tidningsartiklar från fyra år: 1994, 2002, 2009 och 2016. Genom diskursanalys av artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöks vilka subjektspositioner och förgivettaganden som genomsyrar, och därmed formar, diskursen kring partiet för respektive år. Diskursanalysen, främst inspirerad av Michel Foucault, görs med diskursteori och kritisk diskursanalys som teoretisk, och metodologisk, utgångspunkt. Syftet är att förstå hur dagspressens porträttering av Sverigedemokraterna, och därmed den rådande mediala diskursen, förändrats i takt med att partiet alltmer vunnit mark. Resultatet visar förändringar i synen på sverigedemokraten, och på partiets popularitet, samt hur partiet normaliserats med åren. Uppsatsen avslutas med en sammanfattning av vad som utmärkt diskursen över tid, och därmed även hur den förändrats.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka subjektspositioner som kommer till uttryck i Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16). Undersökningens ämnade att besvara frågeställningarna: Hur konstrueras subjekt i texten? Vilka begränsningar och möjligheter tillskrivs de olika subjektspositionerna? Denna studie är en foucauldianskinspirerad diskursanalys av Betänkande av Kulturutredningen (SOU 2009:16). De teoretiska utgångspunkterna för analysen har varit diskursteori, subjektivitet, intersektionalitet och representation. Resultatet visar att subjekt i olika positioner konstrueras i relation till såväl en målsättning om kulturell mångfald som till en konstruktion av ett normativt subjekt som maskulint, sekulariserat, medelålders, fött i Sverige och högutbildat. Vidare pekar studiens resultat på att individer som tillhör en överrepresentation ges större handlingsutrymme än de individer som befinner sig i underrepresenterade subjektspositioner. Resultatet visar en inbyggd subjektsbegränsning i inkluderingsprojektet, där underrepresentation leder till ett förminskat handlingsutrymme för det icke-normativa subjektet. Avslutningsvis visar studien en föreställning om att underrepresenterade identiteter ska integreras i kulturpolitiken på villkor som definieras av de subjekt som redan är inkluderade i kulturlivet.

Mot bakgrund av den stoffträngsel och de konkurrerande bildtraditioner som präglar bildämnet har jag undersökt en bildpedagogisk diskurs och de lärarpositioner som möjliggörs där. I forskningsarbetet behandlas två frågeställningar: Vilka bildpedagogiska traditioner och diskurser synliggörs i undersökningen och vilka subjektspositioner möjliggörs för lärare i relation till den bildpedagogiska diskursen. För att besvara dessa frågor har jag genomfört enskilda intervjuer med fyra yrkesverksamma bildlärare samt utfört en fältstudie i ett nätforum för bildlärare. I undersökningen har etnografiska och netnografiska metoder använts. Arbetet har en socialkonstruktionistisk grund där fokus ligger på hur lärare konstruerar sin yrkesroll och synen på bildämnet i samtal. Genom diskursanalys av intervjuer och fältundersökning synliggörs att det i den bildpedagogiska diskursen verkar flera mindre diskurser som framträder i olika grad. Det framgår även att flera spår av bildpedagogiska traditioner visar sig i diskursen, inte minst genom lärares implicita föreställningar om vad bildämnet bör innehålla. Det mest framträdande resultatet av undersökningen är dock att den bildpedagogiska diskursen förflyttar sig mot en bildspråklig tradition. De subjektspositioner som möjliggörs för lärare inom den bildpedagogiska diskursen är många och i viss mån motsägelsefulla vilket beror på att de är kopplade till de olika mindre diskurser som verkar inom den bildpedagogiska diskursen. Undersökningen har gett mig insikt om att bildämnet utvecklas och lärarprofessionen stärks när lärare samtalar med sina ämneskollegor och att nätforum för bildlärare fyller en viktig funktion då de kan kompensera för det bristande utbudet av läroböcker i bildämnet. I det gestaltande arbetet har jag arbetat med bilder och videoklipp som är baserade på undersökningen och speglar de bildpedagogiska traditioner som präglat bildämnet och som fortfarande gör sig påminda i bildundervisningen. Den ena videon visar på den tidsbrist som inverkar på lärarnas handlingsutrymme när de omvandlar kursplanen till konkreta uppgifter, som oftast utgår ifrån redan existerande planeringar och som omarbetas och justeras för att bättre passa in. Den andra videon är inspirerad av den i bildundervisning vanligt förekommande parafrasuppgiften. I utställningen iscensattes ett rum där det visades skärmbilder med QR-koder till videoklippen, parafraser i form av digitalt bearbetade bilder samt behållare innehållande uppklippt kursplan i bild. Besökarna inbjöds till att bidra till verket genom att vid ett arbetsbord få måla egna parafraser, på stenciler av min Mona Lisa-teckning, som de sedan fick sätta upp på utställningsväggen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare skildras i fem bilderböcker utgivna 2017–2019. Metodvalet för studien är diskursanalys. För att kunna besvara syftet har vi använt oss av sex analysfrågor, resultatet av dessa har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Resultatet för våra analyserade bilderböcker är att alla böcker både är skrivna och illustrerade på liknande vis, med fokus på barnen och där pedagogerna figurerar som bikaraktärer. De slutsatser vi drar är att vi ser gemensamma drag för hur förskolorna och pedagogerna framställs i alla fem böcker, som visar att det är en och samma diskurs som råder. De som arbetar på förskolan kallas “fröken”, och om de är förskollärare går inte att avgöra. ”Fröken” positioneras till en roll som omhändertagande och fostrande, i dessa situationer har “fröken” handlingsutrymme. “Fröken” har lite eller inget fokus alls på utbildning och undervisning. Den fostrande delen uttrycks när “fröken” tillrättavisar barnen vilket visar på maktrelationen, där de vuxna besitter högre makt än barnen.

<p>Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan – samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret. Motsägelsefulla representationer har tolkats som tecken på ideologiska dilemman. Kvinnorna har visat sig framställa sin identitet i ett positionerande som präglas av en påtaglig flexibilitet, där legitimering av det sexuella arbetet visat sig vara ett centralt tema. En övergripande tendens har varit att beskriva sex som en färdighet eller produkt. Studien avslutas med en epilog som syftar till att ur ett existentiellt perspektiv självkritiskt granska det diskursanalytiska forskningsbidraget på identitetens område.</p>